Jorden
Sveriges 15 strsta sjar
Uppdaterad 16 juli 2022
Av Andras Wellander och Ludvig Wellander
Hr r Sveriges strsta sjar – det vill sga sjarna med strst yta.
I Sverige finns det mnga sjar – nstan 100 000 sjar strre n 1 hektar (100 x 100 m).[2] Detta tack vare att inlandsisen lmnade efter sig mnga sprickor och frdjupningar i berggrunden.[2]
Storleken p sjarna i Sverige frndras ver tid p grund av bland annat landhjningen, sjsnkningar, uppdmningar, erosion och igenvxning.[2] Sjarnas storlek frndras ven under ret p grund av rstidsvariationer och framfrallt regleringar.[2][3] Nstan alla Sveriges sjar r mer eller mindre reglerade, vilket betyder att dammar nedstrms styr hur mycket vatten som ska hllas i sjn utefter hur mycket el vattenkraftverken behver producera.[3][4] Fr sjar med branta strnder ndras inte strandlinjen s mycket av regleringar, men fr sjar med flacka strnder flyttas strandlinjen mer.[3]
Av dessa anledningar kan det vara svrt att sga exakt hur stor yta en viss sj har, s p olika kartor kan sjar vara olika stora. I denna lista har vi valt att rangordna sjarna efter hur stor ytstorlek de har i SMHI:s sjregister, som r en del i Svenskt vattenarkiv (SVAR).
I Sverige finns det mnga sjar – nstan 100 000 sjar strre n 1 hektar (100 x 100 m).[2] Detta tack vare att inlandsisen lmnade efter sig mnga sprickor och frdjupningar i berggrunden.[2]
Storleken p sjarna i Sverige frndras ver tid p grund av bland annat landhjningen, sjsnkningar, uppdmningar, erosion och igenvxning.[2] Sjarnas storlek frndras ven under ret p grund av rstidsvariationer och framfrallt regleringar.[2][3] Nstan alla Sveriges sjar r mer eller mindre reglerade, vilket betyder att dammar nedstrms styr hur mycket vatten som ska hllas i sjn utefter hur mycket el vattenkraftverken behver producera.[3][4] Fr sjar med branta strnder ndras inte strandlinjen s mycket av regleringar, men fr sjar med flacka strnder flyttas strandlinjen mer.[3]
Av dessa anledningar kan det vara svrt att sga exakt hur stor yta en viss sj har, s p olika kartor kan sjar vara olika stora. I denna lista har vi valt att rangordna sjarna efter hur stor ytstorlek de har i SMHI:s sjregister, som r en del i Svenskt vattenarkiv (SVAR).
15. snen
Yta: 150 km2 [1]
snen r en sj i Smland, ett par mil sder om Vxj. Sjn har en spretig form och mnga skogiga ar och genomrinns av Mrrumsn. snen r den sydligaste sjn p listan.
snen r en sj i Smland, ett par mil sder om Vxj. Sjn har en spretig form och mnga skogiga ar och genomrinns av Mrrumsn. snen r den sydligaste sjn p listan.
14. Kallsjn
Yta: 159 km2 [1]
Om du beger dig opp p reskutans topp, kommer du se en stor och lng sj p baksidan. Det r Kallsjn – en vacker jmtlndsk sj kantad av refjllen (bilden) och Skckerfjllen.
Om du beger dig opp p reskutans topp, kommer du se en stor och lng sj p baksidan. Det r Kallsjn – en vacker jmtlndsk sj kantad av refjllen (bilden) och Skckerfjllen.
13. Storuman
Yta: 171 km2 [1]
I sdra Lappland finner vi sjn Storuman som genomrinns av Umelven. Den stora sjns tv halvor r ganska olika, d den vstra r mycket smalare n den stra. Vid sjns stra nde ligger ttorten Storuman.
I sdra Lappland finner vi sjn Storuman som genomrinns av Umelven. Den stora sjns tv halvor r ganska olika, d den vstra r mycket smalare n den stra. Vid sjns stra nde ligger ttorten Storuman.
Annons
Annons
12. Bolmen
Yta: 173 km2 [1]
Bolmen ligger i Smland ngra mil vster om snen (nummer 15 p listan). Bolmen har en nstan oval form, och en stor del av sjns inre upptas av Smlands strsta Bolms. Frn sjns utlopp leds dricksvatten till Skne genom Bolmentunneln.
Bolmen ligger i Smland ngra mil vster om snen (nummer 15 p listan). Bolmen har en nstan oval form, och en stor del av sjns inre upptas av Smlands strsta Bolms. Frn sjns utlopp leds dricksvatten till Skne genom Bolmentunneln.
11. Storavan
Yta: 184 km2 [1]
Knappt tio mil norr om Storuman (plats 13 p listan) ligger sjn Storavan. Storavan r en av tre stora sjar i Arjeplogs kommun som alla grnsar till varandra och genomflyts av Skelleftelven.
Knappt tio mil norr om Storuman (plats 13 p listan) ligger sjn Storavan. Storavan r en av tre stora sjar i Arjeplogs kommun som alla grnsar till varandra och genomflyts av Skelleftelven.
10. Uddjaure
Yta: 249 km2 [1]
Den andra av de tre sjarna r Uddjaure. Sjn regleras tillsammans med sin granne nedstrms, Storavan.
Den andra av de tre sjarna r Uddjaure. Sjn regleras tillsammans med sin granne nedstrms, Storavan.
Annons
Annons
9. Akkajaure
Yta: 260 km2 [1]
Akkajaure, eller hkjvrre, r en stor sj bland lapplndska fjllen, norr om fjllmassivet Akka. Akkajaure r en konstgjord sj som skapades genom byggandet av Suorvadammen och versvmmandet av en lvdal full med sjar och fr samerna viktiga landomrden.[3] Att Akkajaure r ett dammreglerat vattenmagasin innebr att sjns yta kan variera stort.
Akkajaure, eller hkjvrre, r en stor sj bland lapplndska fjllen, norr om fjllmassivet Akka. Akkajaure r en konstgjord sj som skapades genom byggandet av Suorvadammen och versvmmandet av en lvdal full med sjar och fr samerna viktiga landomrden.[3] Att Akkajaure r ett dammreglerat vattenmagasin innebr att sjns yta kan variera stort.
8. Hornavan
Yta: 262 km2 [1]
Hornavan r den tredje stora sjn i Arjeplogs kommun. Hornavan kan som alla reglerade sjar variera lite i storlek, men r alltid Sveriges djupaste sj.
Hornavan r den tredje stora sjn i Arjeplogs kommun. Hornavan kan som alla reglerade sjar variera lite i storlek, men r alltid Sveriges djupaste sj.
7. Siljan
Yta: 330 km2 [1]
Tornetrsk r den nordligaste sjn p listan samt den strsta sjn i Lappland. Alla som har kt bil eller tg till Abisko, Bjrkliden eller Riksgrnsen borde ha sett Tornetrsk eftersom E10:an och jrnvgen gr lngs den stora sjns sdra strand. Tornetrsk r opverkad av reglering eftersom sjn r klla till Torne lv som r skyddad frn vattenkraft. Hr fr istllet naturens krafter styra – nr isen p Tornetrsk smlter i juni kan Torne lv vxa till en dramatisk vrflod.[5]
Tornetrsk r den nordligaste sjn p listan samt den strsta sjn i Lappland. Alla som har kt bil eller tg till Abisko, Bjrkliden eller Riksgrnsen borde ha sett Tornetrsk eftersom E10:an och jrnvgen gr lngs den stora sjns sdra strand. Tornetrsk r opverkad av reglering eftersom sjn r klla till Torne lv som r skyddad frn vattenkraft. Hr fr istllet naturens krafter styra – nr isen p Tornetrsk smlter i juni kan Torne lv vxa till en dramatisk vrflod.[5]
5. Storsjn
Yta: 464 km2 [1]
Det finns mnga Storsjn i Sverige, men bara en som verkligen gr skl fr namnet. Storsjn i Jmtland r Sveriges femte strsta sj och den strsta i Norrland. Mest knd r sjn fr sitt odjur.
Det finns mnga Storsjn i Sverige, men bara en som verkligen gr skl fr namnet. Storsjn i Jmtland r Sveriges femte strsta sj och den strsta i Norrland. Mest knd r sjn fr sitt odjur.
4. Hjlmaren
Yta: 477 km2 [1]
Hjlmaren breder ut sig ster om rebro och r frutom att vara Sveriges fjrde strsta sj ocks knd fr det stora sjsnkningsprojektet Hjlmarsnkningen. I slutet p 1800-talet snktes nmligen vattennivn p sjn med ver en meter fr att frigra odlingsmark.[6] Hjlmaren r ovanligt grund fr att vara en s stor sj – medeldjupet r bara 6 m.[6]
Hjlmaren breder ut sig ster om rebro och r frutom att vara Sveriges fjrde strsta sj ocks knd fr det stora sjsnkningsprojektet Hjlmarsnkningen. I slutet p 1800-talet snktes nmligen vattennivn p sjn med ver en meter fr att frigra odlingsmark.[6] Hjlmaren r ovanligt grund fr att vara en s stor sj – medeldjupet r bara 6 m.[6]
Annons
Annons
3. Mlaren
Yta: 5 440 km2 [1]
Sveriges strsta sj r Vnern. Vnern r ocks den tredje strsta sjn i Europa.[9] Vnern r strre n de tio sjarna fre p listan tillsammans. Vnern r s pass stor att den ibland kallas ett innanhav. Hr finns runt 22 000 ar och flera sm skrgrdar.[10] Vnern har tv tydliga delar som delas av ett sund – den stra delen av sjn kallas Vrmlandssjn och den vstra fr Dalbosjn.
Sveriges strsta sj r Vnern. Vnern r ocks den tredje strsta sjn i Europa.[9] Vnern r strre n de tio sjarna fre p listan tillsammans. Vnern r s pass stor att den ibland kallas ett innanhav. Hr finns runt 22 000 ar och flera sm skrgrdar.[10] Vnern har tv tydliga delar som delas av ett sund – den stra delen av sjn kallas Vrmlandssjn och den vstra fr Dalbosjn.
Annons
Annons
Referenser (och vidare lsning)
[1]
"Damm- och sjregister". SMHI. Lst 16 juli 2022.
[2]
"Allmnt om Sveriges sjar". SMHI. Uppdaterad 31 mars 2022. Lst 16 juli 2022.
[3]
"Sjars utbredning". SMHI. Uppdaterad 31 mars 2022. Lst 16 juli 2022.
[4]
"Regleringspverkan i sjar och vattendrag". SMHI. Uppdaterad 23 april 2020. Lst 16 juli 2022.
[5]
Evelina Regenius Jouper. "De sju sm sjarna som frsvann". Kulturmilj vid Norrbottens museum. Publicerad 30 april 2021. Lst 16 juli 2022.
[6]
"S stor var himlakroppen som skapade Siljan". SVT. Publicerad 16 dec 2016. Lst 16 juli 2022.
[7]
"Fakta om Tornetrsk". SMHI. Uppdaterad 31 mars 2022. Lst 16 juli 2022.
[8]
"Fakta om Hjlmaren". SMHI. Uppdaterad 31 mars 2022. Lst 16 juli 2022.
[9]
"Mlaren vr vattentkt". Norrvatten. Lst 16 juli 2022.
[10]
"Fakta om Vttern". SMHI. Uppdaterad 31 mars 2022. Lst 16 juli 2022.
[11]
"Vnern". NE.se. Lst 16 juli 2022.
[12]
"Fakta om Vnern: Sjfakta". Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln. Lst 10 juni 2020.
Liknande
Senaste