Sveriges 15 st�rsta sj�ar

Yta: 150 km^{2 [1]}
�snen �r en sj� i Sm�land, ett par mil s�der om V�xj�. Sj�n har en spretig form och m�nga skogiga �ar och genomrinns av M�rrums�n. �snen �r den sydligaste sj�n p� listan.

14. Kallsj�n

Yta: 159 km^{2 [1]}
Om du beger dig opp p� �reskutans topp, kommer du se en stor och l�ng sj� p� baksidan. Det �r Kallsj�n – en vacker j�mtl�ndsk sj� kantad av �refj�llen (bilden) och Sk�ckerfj�llen.

13. Storuman

Yta: 171 km^{2 [1]}
I s�dra Lappland finner vi sj�n Storuman som genomrinns av Ume�lven. Den stora sj�ns tv� halvor �r ganska olika, d� den v�stra �r mycket smalare �n den �stra. Vid sj�ns �stra �nde ligger t�torten Storuman.

12. Bolmen

Yta: 173 km^{2 [1]}
Bolmen ligger i Sm�land n�gra mil v�ster om �snen (nummer 15 p� listan). Bolmen har en n�stan oval form, och en stor del av sj�ns inre upptas av Sm�lands st�rsta � Bolms�. Fr�n sj�ns utlopp leds dricksvatten till Sk�ne genom Bolmentunneln.

11. Storavan

Yta: 184 km^{2 [1]}
Knappt tio mil norr om Storuman (plats 13 p� listan) ligger sj�n Storavan. Storavan �r en av tre stora sj�ar i Arjeplogs kommun som alla gr�nsar till varandra och genomflyts av Skellefte�lven.

10. Uddjaure

Yta: 249 km^{2 [1]}
Den andra av de tre sj�arna �r Uddjaure. Sj�n regleras tillsammans med sin granne nedstr�ms, Storavan.

9. Akkajaure

Yta: 260 km^{2 [1]}
Akkajaure, eller �hk�j�vrre, �r en stor sj� bland lappl�ndska fj�llen, norr om fj�llmassivet Akka. Akkajaure �r en konstgjord sj� som skapades genom byggandet av Suorvadammen och �versv�mmandet av en �lvdal full med sj�ar och f�r samerna viktiga landomr�den.^[3] Att Akkajaure �r ett dammreglerat vattenmagasin inneb�r att sj�ns yta kan variera stort.

8. Hornavan

Yta: 262 km^{2 [1]}
Hornavan �r den tredje stora sj�n i Arjeplogs kommun. Hornavan kan som alla reglerade sj�ar variera lite i storlek, men �r alltid Sveriges djupaste sj�.

7. Siljan

Yta: 292 km^{2 [1]}
Siljan i Dalarna �r en del av Siljansringen – den st�rsta nedslagkratern man har hittat i Europa.^[4] Siljan fyller bara upp en del av kraterringen, men �r �nd� en av Sveriges st�rsta sj�ar.

6. Tornetr�sk

Yta: 330 km^{2 [1]}
Tornetr�sk �r den nordligaste sj�n p� listan samt den st�rsta sj�n i Lappland. Alla som har �kt bil eller t�g till Abisko, Bj�rkliden eller Riksgr�nsen borde ha sett Tornetr�sk eftersom E10:an och j�rnv�gen g�r l�ngs den stora sj�ns s�dra strand. Tornetr�sk �r op�verkad av reglering eftersom sj�n �r k�lla till Torne �lv som �r skyddad fr�n vattenkraft. H�r f�r ist�llet naturens krafter styra – n�r isen p� Tornetr�sk sm�lter i juni kan Torne �lv v�xa till en dramatisk v�rflod.^[5]

5. Storsj�n

Yta: 464 km^{2 [1]}
Det finns m�nga Storsj�n i Sverige, men bara en som verkligen g�r sk�l f�r namnet. Storsj�n i J�mtland �r Sveriges femte st�rsta sj� och den st�rsta i Norrland. Mest k�nd �r sj�n f�r sitt odjur.

4. Hj�lmaren

Yta: 477 km^{2 [1]}
Hj�lmaren breder ut sig �ster om �rebro och �r f�rutom att vara Sveriges fj�rde st�rsta sj� ocks� k�nd f�r det stora sj�s�nkningsprojektet Hj�lmars�nkningen. I slutet p� 1800-talet s�nktes n�mligen vattenniv�n p� sj�n med �ver en meter f�r att frig�ra odlingsmark.^[6] Hj�lmaren �r ovanligt grund f�r att vara en s� stor sj� – medeldjupet �r bara 6 m.^[6]

3. M�laren

Yta: 1 074 km^{2 [1]}
Sveriges tredje st�rsta sj� M�laren har en spretig form med m�nga armar och �ar. Den rinner ut i �stersj�n genom Stockholm och S�dert�lje, och ungef�r tv� miljoner m�nniskor f�r sitt dricksvatten h�rifr�n.^[7]

2. V�ttern

Yta: 1 885 km^{2 [1]}
Sveriges n�st st�rsta sj� �r V�ttern. I norra delen av V�ttern finns en liten sk�rg�rd och i s�dra finns fina Visings�, men i �vrigt har V�ttern n�stan inga �ar. Detta beror p� att den l�ngsmala sj�ns str�nder sluttar brant ned�t – sj�n ligger n�mligen i en f�rkastningss�nka i jordskrorpan.^[8]

1. V�nern