Byggnadsverk
Vrldens 7 nya underverk
Uppdaterad 1 nov 2022
Av Andras Wellander och Ludvig Wellander
r 2007 korades "vrldens sju nya underverk" efter en gigantisk omrstning anordnad av den schweiziska organisationen New7Wonders Foundations.
Av vrldens sju underverk, ven kallade antikens sju underverk, r alla utom Cheops pyramid borta. Den schweiziska organisationen New7Wonders Foundations satte drfr igng en omrstning r 2000 fr att ta fram vrldens sju nya underverk. Organisationen valde ut 177 kandidater som man kunde rsta p, och av de 77 som fick flest rster valdes 21 finalister ut av en jury.[1] Juryn bestod av sju prisade arkitekter och en fre detta generaldirektr fr FN:s organisation fr utbildning, vetenskap och kultur – mer knd som UNESCO.[1] Sedan fortsatte rstningen, och r 2007 korades de sju vinnande underverken efter sammanlagt 100 miljoner internet- och telefonrster.[1]
Det ska dock nmnas att listan ftt en hel del kritik, bland annat fr att det i ngra lnder startades kampanjer fr att f invnarna att rsta p landets finalist.[2] Vrldsarvsorganisationen UNESCO hr till dem som tagit avstnd frn listan, trots att allts en fre detta generaldirektr fr organisationen deltog i juryarbetet. UNESCO kritiserade att omrstningen organiserades av ett privat fretag, att den var ovetenskaplig och inte bidrar till bevarandet av de nya underverken, och att den endast reflekterade sikterna hos dem med internetuppkoppling och inte hela vrlden.[3] Detta till trots, r New7Wonders Foundations lista n s lnge den mest knda kandidaten till "vrldens sju nya underverk". Det hr r de sju nya underverken, i kronologisk ordning.
Av vrldens sju underverk, ven kallade antikens sju underverk, r alla utom Cheops pyramid borta. Den schweiziska organisationen New7Wonders Foundations satte drfr igng en omrstning r 2000 fr att ta fram vrldens sju nya underverk. Organisationen valde ut 177 kandidater som man kunde rsta p, och av de 77 som fick flest rster valdes 21 finalister ut av en jury.[1] Juryn bestod av sju prisade arkitekter och en fre detta generaldirektr fr FN:s organisation fr utbildning, vetenskap och kultur – mer knd som UNESCO.[1] Sedan fortsatte rstningen, och r 2007 korades de sju vinnande underverken efter sammanlagt 100 miljoner internet- och telefonrster.[1]
Det ska dock nmnas att listan ftt en hel del kritik, bland annat fr att det i ngra lnder startades kampanjer fr att f invnarna att rsta p landets finalist.[2] Vrldsarvsorganisationen UNESCO hr till dem som tagit avstnd frn listan, trots att allts en fre detta generaldirektr fr organisationen deltog i juryarbetet. UNESCO kritiserade att omrstningen organiserades av ett privat fretag, att den var ovetenskaplig och inte bidrar till bevarandet av de nya underverken, och att den endast reflekterade sikterna hos dem med internetuppkoppling och inte hela vrlden.[3] Detta till trots, r New7Wonders Foundations lista n s lnge den mest knda kandidaten till "vrldens sju nya underverk". Det hr r de sju nya underverken, i kronologisk ordning.
7. Petra, Jordanien
Bild: Public domain
Jordaniens mest knda turistattraktion r en ruinstad som nrmast liknar ngot ur en Star Wars-film. Stadens mest spektakulra egenskap r nmligen att den r uthuggen ur de omgivande bergens sandsten.[4]
Platsen beboddes redan p stenldern, och p 300-talet f.Kr. gjorde arabfolket nabaterna Petra till sin huvudstad.[4][5] Genom kanaler, akvedukter och reservoarer sparade man det regnvatten som ibland fll, vilket gjorde Petra till en beboelig storstad i knen.[4] Uppt 30 000 mnniskor kan ha bott hr p nabaternas tid, och Petra blev ett centrum fr kryddhandel med avlgsna lnder.[5]
r 106 ervrades Petra av romarna, men staden fortsatte att blomstra, tills ndrade handelsvgar minskade Petras betydelse.[5] r 551 skadades Petra i en jordbvning (inte frsta gngen) och efter det verkar invnarna ha lmnat staden.[5]
Platsen beboddes redan p stenldern, och p 300-talet f.Kr. gjorde arabfolket nabaterna Petra till sin huvudstad.[4][5] Genom kanaler, akvedukter och reservoarer sparade man det regnvatten som ibland fll, vilket gjorde Petra till en beboelig storstad i knen.[4] Uppt 30 000 mnniskor kan ha bott hr p nabaternas tid, och Petra blev ett centrum fr kryddhandel med avlgsna lnder.[5]
r 106 ervrades Petra av romarna, men staden fortsatte att blomstra, tills ndrade handelsvgar minskade Petras betydelse.[5] r 551 skadades Petra i en jordbvning (inte frsta gngen) och efter det verkar invnarna ha lmnat staden.[5]
Annons
Annons
6. Kinesiska muren, Kina
Public domain
Den kinesiska muren r en samling murar och barrirer, samt rester av murar och barrirer, i norra Kina med en sammanlagd strcka p ver 2 000 mil.[6] Muren brjade byggas i sin helhet p 220-talet f.Kr och frstrktes och frndrades fram till och med Mingdynastins fall r 1644.[6] Dess funktion var frmst att skydda Kina frn invaderande folkslag frn norr.[6]
Fre 220-talet f.Kr bestod muren av kortare segment, som ven skyddade olika kinesiska stater frn varandra, men p 220-talet f.Kr. enades Kina under kejsare Qin Shi Huang och d brjade man frena alla tidigare murar och barrirer till en enda lng mur (stora sektioner bestr dock av flera murar som gr parallellt med varandra).[6][7]
Idag r lnga sektioner av muren i ruiner, eller s har de helt frsvunnit. Den lngsta och mest vlbevarade strckan r en 885 mil lng del av muren byggd under Mingdynastin (1368-1644).[7] Av denna bestr 70 % av byggd mur, medan resten utgrs av diken eller vallgravar.[7]
Under byggandet av den kinesiska muren dog s mnga som tiotusentals, kanske hundratusentals, mnniskor (det exakta antalet r oknt och varierar mellan olika kllor).
Det finns en seglivad diskussion kring om den kinesiska muren kan ses frn rymden eller inte. Svaret r att detta underverk kan ses med en kamera med zoomobjektiv frn rymdstationen ISS, men inte frn mnen.[8]
Fre 220-talet f.Kr bestod muren av kortare segment, som ven skyddade olika kinesiska stater frn varandra, men p 220-talet f.Kr. enades Kina under kejsare Qin Shi Huang och d brjade man frena alla tidigare murar och barrirer till en enda lng mur (stora sektioner bestr dock av flera murar som gr parallellt med varandra).[6][7]
Idag r lnga sektioner av muren i ruiner, eller s har de helt frsvunnit. Den lngsta och mest vlbevarade strckan r en 885 mil lng del av muren byggd under Mingdynastin (1368-1644).[7] Av denna bestr 70 % av byggd mur, medan resten utgrs av diken eller vallgravar.[7]
Under byggandet av den kinesiska muren dog s mnga som tiotusentals, kanske hundratusentals, mnniskor (det exakta antalet r oknt och varierar mellan olika kllor).
Det finns en seglivad diskussion kring om den kinesiska muren kan ses frn rymden eller inte. Svaret r att detta underverk kan ses med en kamera med zoomobjektiv frn rymdstationen ISS, men inte frn mnen.[8]
5. Colosseum, Italien
Colosseum i Rom r kanske Romarrikets mest knda symbol. Det r en gigantiskt amfiteater (en antik arena med publikplatser runt om) som p sin tid kunde husera 50 000 sittande skdare.[9] n idag r Colosseum vrldens strsta amfiteater.[10]
Arenan brjade byggas ngon gng mellan 70 och 72 e.Kr. under kejsare Vespasianus.[9] Den invigdes r 80 e.Kr. av hans efterfljare kejsare Titus, och frdigstllandet firades i 100 dagar med spel ("spel" i Colosseum innebar strider mellan gladiatorer, mellan mnniskor och djur samt strre slag).[9] Colosseum fortsatte att anvndas fr dessa blodiga aktiviteter under antiken, fr att sedan under medeltiden utnyttjas som kyrka och fort.[9]
Colosseum skadades av blixtnedslag, jordbvningar och vandalism och frfll i mer n tusen r innan man p 1800-talet brjade frska bevara byggnaden.[9]
Idag r Colosseum en symbol i kampen fr avskaffandet av ddsstraff i vrlden. Amfiteatern brukar lysas upp varje gng ddsstraff frbjuds i ngot land eller amerikansk delstat.
Arenan brjade byggas ngon gng mellan 70 och 72 e.Kr. under kejsare Vespasianus.[9] Den invigdes r 80 e.Kr. av hans efterfljare kejsare Titus, och frdigstllandet firades i 100 dagar med spel ("spel" i Colosseum innebar strider mellan gladiatorer, mellan mnniskor och djur samt strre slag).[9] Colosseum fortsatte att anvndas fr dessa blodiga aktiviteter under antiken, fr att sedan under medeltiden utnyttjas som kyrka och fort.[9]
Colosseum skadades av blixtnedslag, jordbvningar och vandalism och frfll i mer n tusen r innan man p 1800-talet brjade frska bevara byggnaden.[9]
Idag r Colosseum en symbol i kampen fr avskaffandet av ddsstraff i vrlden. Amfiteatern brukar lysas upp varje gng ddsstraff frbjuds i ngot land eller amerikansk delstat.
4. Chichen Itza, Mexiko
Chichen Itza var en stor stad p Yucatnhalvn i Mexiko. Staden etablerades av mayaindianer p 400-talet, men ervrades av tolteker p 900-talet, varefter mnga av stadens mest knda byggnader uppfrdes.[11] Som mest tros 35 000 mnniskor ha bott hr.[12] Efter 1200-talet byggdes inga fler monument, och efter r 1440 minskade Chichen Itza snabbt i betydelse.[11]
Idag r Chichen Itza en ruinstad med mnga imponerande byggnader. Bilden visar Chichen Itzas kanske mest bermda byggnad – Kukulkan-templet El Castillo (Kukulkan var en ormgud vars huvud ses avbildat lngst ner vid ena trappan). Det finns ven massor av andra byggnader, bland annat en bollplan med en stor skdarlktare, ett krigartempel omgivet av massor av stenpelare, ett observatorium och ett stort torg.
Idag r Chichen Itza en ruinstad med mnga imponerande byggnader. Bilden visar Chichen Itzas kanske mest bermda byggnad – Kukulkan-templet El Castillo (Kukulkan var en ormgud vars huvud ses avbildat lngst ner vid ena trappan). Det finns ven massor av andra byggnader, bland annat en bollplan med en stor skdarlktare, ett krigartempel omgivet av massor av stenpelare, ett observatorium och ett stort torg.
Annons
Annons
3. Machu Picchu, Peru
Bild: Public domain
Machu Picchu r en vlbevarad kvarlmning frn inkafolket. Detta underverk bestr av ruiner p en vacker bergskam hela 2 430 m..h. i Peru.[13] Man vet inte allt om Machu Picchu, men de cirka 200 byggnaderna utgjorde ngon form av religist, astronomiskt och agrikulturellt centrum.[13] Staden byggdes under inkafolkets storhetstid p 1400-talet, och var frmodligen deras hftigaste urbana skapelse, men vergavs nr inkaimperiet ervrades av spanjorerna p 1500-talet.[13]
Spanjorerna upptckte dock aldrig Machu Picchu, utan det var frst i brjan av 1900-talet som platsen blev knd i vstvrlden.[14]
Den dominerande byggnadsstilen i Machu Picchu r staplade stenblock, vilka passar i varandra med imponerande noggrannhet. Denna byggstil anvndes ocks fr att skapa terrasser p de branta bergssidorna och drmed gra dem odlingsbara.[13]
Spanjorerna upptckte dock aldrig Machu Picchu, utan det var frst i brjan av 1900-talet som platsen blev knd i vstvrlden.[14]
Den dominerande byggnadsstilen i Machu Picchu r staplade stenblock, vilka passar i varandra med imponerande noggrannhet. Denna byggstil anvndes ocks fr att skapa terrasser p de branta bergssidorna och drmed gra dem odlingsbara.[13]
2. Taj Mahal, Indien
Taj Mahal r ett mausoleum (stort gravmonument) i staden Agra i Indien. Det byggdes mellan 1631 och 1648 av stormogulen Shah Jahan t hans favoritfru Mumtaz Mahal som hade dtt vid en frlossning.[15][16]
Den mest igonfallande delen av underverket r den stora huvudbyggnaden som r rikt dekorerad och krns av en jttelik kupol. Frutom huvudbyggnaden bestr monumentet av fyra hga minareter samt ngra mindre hus och trdgrdar. Det mesta r byggt i vit marmor. Taj Mahal r knd som kronjuvelen av mogularkitektur, som r en blandning av indiska, persiska och turkiska stilar.[16]
Den mest igonfallande delen av underverket r den stora huvudbyggnaden som r rikt dekorerad och krns av en jttelik kupol. Frutom huvudbyggnaden bestr monumentet av fyra hga minareter samt ngra mindre hus och trdgrdar. Det mesta r byggt i vit marmor. Taj Mahal r knd som kronjuvelen av mogularkitektur, som r en blandning av indiska, persiska och turkiska stilar.[16]
1. Kristus frlsaren (Cristo Redentor), Brasilien
Denna vlknda och vlbeskta staty av Jesus str p det 704 m hga berget Corcovado och blickar ut ver miljonstaden Rio de Janeiro i Brasilien.[17] Kristus frlsaren invigdes 1931 och finansierades frmst genom insamlingar av katolska kyrkan.[17] Statyn bestr av frstrkt betong som tcks av en mosaik av tusentals triangulra plattor av tljsten.[17] Den r 30 m hg och str p en 8 m hg piedestal.[17] r 2002 tillbyggdes rulltrappor och hissar – tidigare fick turisterna g ver 200 trappsteg fr att n statyn.[17]
Annons
Annons
Referenser (och vidare lsning)
[1]
"New 7 wonders of the world". New 7 wonders of the world. Lst 1 nov 2022.
[2]
Kathryn Westcott. "More than a one-hit wonder?"". BBC. Publicerad 6 juli 2007. Lst 1 nov 2022.
[3]
"UNESCO confirms that it is not involved in the "New 7 wonders of the world" campaign". UNESCO. Publicerad 9 juli 2007. Lst 1 nov 2022.
[4]
"Petra". UNESCO. Lst 1 nov 2022.
[5]
"Petra". Encyclopedia Britannica. Lst 1 nov 2022.
[6]
"The Great Wall". UNESCO. Lst 1 nov 2022.
[7]
"Great Wall of China". Encyclopedia Britannica. Lst 1 nov 2022.
[8]
"China's Wall Less Great in View from Space". NASA. Publicerad 5 sep 2005. Lst 1 nov 2022.
[9]
"Colosseum". Encyclopedia Britannica. Lst 1 nov 2022.
[10]
"Largest amphitheatre". Guinness World Records. Lst 1 nov 2022.
[11]
"Pre-Hispanic City of Chichen-Itza". UNESCO. Lst 1 nov 2022.
[12]
"Chichn Itz". Encyclopedia Britannica. Lst 1 nov 2022.
[13]
"Historic Sanctuary of Machu Picchu". UNESCO. Lst 1 nov 2022.
[14]
"Machu Picchu". Encyclopedia Britannica. Lst 1 nov 2022.
[15]
"Taj Mahal". UNESCO. Lst 1 nov 2022.
[16]
"Taj Mahal". Encyclopedia Britannica. Lst 1 nov 2022.
[17]
"Christ the Redeemer". Encyclopedia Britannica. Lst 1 nov 2022.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Mnniskan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden
