Vintergatan - vår galax

Vintergatan är ungefär 100 000 ljusår i diameter, beroende lite på var man anser att dess yttre gränser går. Den är en s.k spriralgalax, vilket betyder att den har formen av en relativt platt skiva, vilken med tiden roterar runt sitt centrum. Astronomer har alltid haft svårt att räkna ut hur många stjärnor som finns i Vintergatan, och uppskattningarna varierar mellan 100 och 400 miljarder.

Vår stjärna, solen, med dess planeter, befinner sig ungefär halvvägs mellan Vintergatans centrum och ytterkant. Det betyder att vi från vår plats på jorden både kan titta mot Vintergatans utkanter och mot dess centrum. Allra häftigast blir det när vi kan titta in mot centrum av vår galax, där koncentrationen av stjärnor är högst.

Det går att se Vintergatan på himlen, om det är riktigt mörkt ute. Då syns vår galax som en vitt, ljussvagt band över himlen. För att få den att framträda kan man ta fotografier med lång slutartid, och det är sådana fotografier man oftast ser av Vintergatan. Då syns även mörka partier, vilka är interstellära moln - gigantiska områden med gas och stoft som skymmer stora delar av Vintergatan för oss.

Den övre bilden visar hur Vintergatan kan tänkas se ut utifrån, fast med överdriven ljusstyrka. Det nedre fotografiet, taget av Jesper Anhede med en slutartid på 30 s, är riktat in mot Vintergatans centrum.