Djur
Sveriges 15 hftigaste djur
Uppdaterad 6 aug 2022
Av Ludvig Wellander och Andras Wellander
Sveriges fauna innehller en hel del riktigt hftiga djur – bde sdana de flesta vet om, men ocks ngra verraskningar. Visste du till exempel att det finns en fgel som lever nstan hela sitt liv i luften?
Den hr topplistan tar inte med djurarter dr endast enstaka individer besker Sverige ibland. Ett exempel r fiskar och valar, ssom sillkung och resvin, som i sllsynta fall kan ta sig in i svenska vatten. Ett annat exempel r exotiska fglar, som under flytt kan ta ovanliga rutter och hamna i Sverige. Med det sagt, hr r Sveriges hftigaste djur enligt oss!
Den hr topplistan tar inte med djurarter dr endast enstaka individer besker Sverige ibland. Ett exempel r fiskar och valar, ssom sillkung och resvin, som i sllsynta fall kan ta sig in i svenska vatten. Ett annat exempel r exotiska fglar, som under flytt kan ta ovanliga rutter och hamna i Sverige. Med det sagt, hr r Sveriges hftigaste djur enligt oss!
15. Vildsvin
Vissa tror att vildsvin inte hr hemma i de svenska skogarna, men faktum r att de kom till Sverige efter istiden fr 11 000 r sedan.[1] Sedan utrotades dem.[1] De sista vildsvinen jagades p land p 1600-talet.[1]
Senare terinfrde man vildsvin i hgn, tills det skedde en del rymningar, och ngonstans runt 1970-talet hade arten installerat sig i det vilda igen.[1] Nu finns det 300 000 vildsvin i sdra och mellersta Sverige.[2]
Ett vuxet vildsvin r en klump som r uppt 150 cm lng och 100 cm hg.[1] Galtarna kan vga 200 kg mot suggans 100 kg.[1] Vildsvin r sociala och bildar strre delen av ret grupper av suggor och kultingar.[2]
Vildsvin har ett dligt rykte eftersom de kan bka upp mycket mark och skrubba snder trd. Dessutom hvdas det ibland att de r farliga och aggressiva. I vanliga fall r vildsvin skygga,[1] men som mnga dggdjur kan de frsvara sig om de knner sig hotade.[3] De flesta farliga situationer har uppsttt nr vildsvin skadats vid jakt eller trafikolyckor.[3] Oftast r det jakthundarna som rkar illa ut, ibland jgarna.[3] Vildsvin frsvarar sig genom snabba utfall och galten kan hugga underifrn med sina betar, medan suggan biter och tuggar.[3]
Senare terinfrde man vildsvin i hgn, tills det skedde en del rymningar, och ngonstans runt 1970-talet hade arten installerat sig i det vilda igen.[1] Nu finns det 300 000 vildsvin i sdra och mellersta Sverige.[2]
Ett vuxet vildsvin r en klump som r uppt 150 cm lng och 100 cm hg.[1] Galtarna kan vga 200 kg mot suggans 100 kg.[1] Vildsvin r sociala och bildar strre delen av ret grupper av suggor och kultingar.[2]
Vildsvin har ett dligt rykte eftersom de kan bka upp mycket mark och skrubba snder trd. Dessutom hvdas det ibland att de r farliga och aggressiva. I vanliga fall r vildsvin skygga,[1] men som mnga dggdjur kan de frsvara sig om de knner sig hotade.[3] De flesta farliga situationer har uppsttt nr vildsvin skadats vid jakt eller trafikolyckor.[3] Oftast r det jakthundarna som rkar illa ut, ibland jgarna.[3] Vildsvin frsvarar sig genom snabba utfall och galten kan hugga underifrn med sina betar, medan suggan biter och tuggar.[3]
14. Jrv
Jrven var p vg att utrotas i Sverige p 60-talet, men fridlystes, och idag finns runt 500 jrvar i Sverige, varav de flesta lever i Jokkmokks fjllvrd, srskilt i Sarek.[4][5] Jrven lever normalt ensam och kan vandra lnga strckor, ofta fr att flja renhjordar.[5]
Jrvar blir 70-85 cm lnga, men kan trots deras ringa storlek dda fullvuxna renar.[5] Detta r frmst vid rtt sorts skare eller lssn, nr renar sjunker igenom snn, men jrven tack vare sina stora tassar kan springa ovanp.[5] D kan jrven dda mnga renar p kort tid, som den sparar och ter upp senare.[5] Detta har gett upphov till missfrstndet att jrven ddar fr ddandets skull.[5] Men den passar allts bara p att utnyttja nr det r rtt snfrhllanden, fr annars r jrven en halvdlig jgare som frmst ter kadaver frn djur som andra rovdjur redan fllt. [5]
Jrvar r naturligt skygga fr mnniskor och det finns inga rapporter om att mnniskor anfallits av jrvar i det vilda.[6]
Jrven heter wolverine p engelska, precis som X-men-karaktren den delar vissa egenskaper med (bda r exempelvis ensamvargar och har klor).
Jrvar blir 70-85 cm lnga, men kan trots deras ringa storlek dda fullvuxna renar.[5] Detta r frmst vid rtt sorts skare eller lssn, nr renar sjunker igenom snn, men jrven tack vare sina stora tassar kan springa ovanp.[5] D kan jrven dda mnga renar p kort tid, som den sparar och ter upp senare.[5] Detta har gett upphov till missfrstndet att jrven ddar fr ddandets skull.[5] Men den passar allts bara p att utnyttja nr det r rtt snfrhllanden, fr annars r jrven en halvdlig jgare som frmst ter kadaver frn djur som andra rovdjur redan fllt. [5]
Jrvar r naturligt skygga fr mnniskor och det finns inga rapporter om att mnniskor anfallits av jrvar i det vilda.[6]
Jrven heter wolverine p engelska, precis som X-men-karaktren den delar vissa egenskaper med (bda r exempelvis ensamvargar och har klor).
13. Fladdermss
I Sverige finns det 19 fladdermusarter, vilket r en fjrdedel av alla dggdjursarter i Sverige.[7] Alla fladdermusarter i Sverige r fridlysta, och 12 av arterna r rdlistade, allts riskerar att d ut.[7] Fladdermssen finns i hela Sverige upp till ungefr Kiruna, dr nordligaste Sverige bara har 1 art och sydligaste Sverige har alla 19.[7]
I vrlden finns det blodsugande fladdermss, men i Sverige lever alla p insekter.[7] Och de kan ta stora mngder – upp till 1 000 mygg eller motsvarande i timmen.[7] Fladdermss r nstan alltid nattaktiva och under dagarna hller de till i ngon hla, till exempel i ett trd eller under takpannorna p ett hus.[7] Fladdermss verkar inte ha ngot emot att hlla till nra mnniskor, och frutom att de bajsar (bajset bestr av skelettdelar frn insekter) s gr de ingen skada p exempelvis hus, fr de kan inte gnaga och bygger inga bon.[7] De utnyttjar bara de hl som redan finns, och gr stor nytta genom att frossa p skadegrande insekter.[7]
Fladdermssen i Sverige attackerar inte mnniskor, men de kan bitas om man av ngon anledning mste hlla fast dem.[7]
P vintern gr fladdermssen i dvala.[7] Nordfladdermusen som lever lngst i norr gr i dvala i cirka 8 mnader, medan grskimlig fladdermus i sdra Sverige gr i dvala i knappt 2 mnader.[7] Fladdermss r hftiga p mnga stt – de orienterar sig med ekopejling, de sover hngandes uppochner och de r de enda flygande dggdjuren.
Det r inte s svrt att f se en fladdermus om man tnker p ngra saker. De kan vakna en stund efter att solen gtt ner och ger sig d ut p insektsjakt. D kan man se dem mot den ljusa himlen, som sm fglar, fast tysta och med en annan flygstil. Det r bra att spana vid platser dr insekter samlas, som ovanfr sjar och vid gatlyktor. Fotona visar tv av fladdermusarterna i Sverige – fransfladdermus (vre) och nordfladdermus (nedre).
I vrlden finns det blodsugande fladdermss, men i Sverige lever alla p insekter.[7] Och de kan ta stora mngder – upp till 1 000 mygg eller motsvarande i timmen.[7] Fladdermss r nstan alltid nattaktiva och under dagarna hller de till i ngon hla, till exempel i ett trd eller under takpannorna p ett hus.[7] Fladdermss verkar inte ha ngot emot att hlla till nra mnniskor, och frutom att de bajsar (bajset bestr av skelettdelar frn insekter) s gr de ingen skada p exempelvis hus, fr de kan inte gnaga och bygger inga bon.[7] De utnyttjar bara de hl som redan finns, och gr stor nytta genom att frossa p skadegrande insekter.[7]
Fladdermssen i Sverige attackerar inte mnniskor, men de kan bitas om man av ngon anledning mste hlla fast dem.[7]
Annons
Annons
P vintern gr fladdermssen i dvala.[7] Nordfladdermusen som lever lngst i norr gr i dvala i cirka 8 mnader, medan grskimlig fladdermus i sdra Sverige gr i dvala i knappt 2 mnader.[7] Fladdermss r hftiga p mnga stt – de orienterar sig med ekopejling, de sover hngandes uppochner och de r de enda flygande dggdjuren.
Det r inte s svrt att f se en fladdermus om man tnker p ngra saker. De kan vakna en stund efter att solen gtt ner och ger sig d ut p insektsjakt. D kan man se dem mot den ljusa himlen, som sm fglar, fast tysta och med en annan flygstil. Det r bra att spana vid platser dr insekter samlas, som ovanfr sjar och vid gatlyktor. Fotona visar tv av fladdermusarterna i Sverige – fransfladdermus (vre) och nordfladdermus (nedre).
12. Europeiskt lodjur
Det europeiska lodjuret, oftast bara kallat lodjur eller lo, r som en tamkatt p steroider. Den kan spinna, jama och frsa likt en tamkatt.[8] Men den har strre tassar, tjockare svans, och en i allmnhet kraftigare kropp. Sedan kan den ven yla, likt hundar.[8] Den kan inte ryta som de stora kattdjuren.[8] Lodjuret blir 80-130 cm lng och kan vga 15-25 kg.[8]
Lodjurets frmsta fda r rdjur, men om det finns mycket ren, tjder, ripa eller orre ter den lika grna dem.[8] Lodjur r inte farliga fr mnniskor.[8] Skulle du mta ett lodjur s kanske det stannar till fr att titta p dig, men sedan kommer det snabbt ge sig av.[8]
Det uppskattas finnas nstan 1 500 lodjur i Sverige.[9] De finns i alla landskap frutom land och Gotland.[8] Flest ungar fds det frn linjen Dalsland-Vrmland-Vstmanland-Norra Uppland och uppt.[8]
Lodjur lever ensamma, frutom honor som har nyfdda ungar.[8]
Lodjurets frmsta fda r rdjur, men om det finns mycket ren, tjder, ripa eller orre ter den lika grna dem.[8] Lodjur r inte farliga fr mnniskor.[8] Skulle du mta ett lodjur s kanske det stannar till fr att titta p dig, men sedan kommer det snabbt ge sig av.[8]
Det uppskattas finnas nstan 1 500 lodjur i Sverige.[9] De finns i alla landskap frutom land och Gotland.[8] Flest ungar fds det frn linjen Dalsland-Vrmland-Vstmanland-Norra Uppland och uppt.[8]
Lodjur lever ensamma, frutom honor som har nyfdda ungar.[8]
11. Vanlig tumlare
Valar r fascinerande eftersom de inte r fiskar, utan dggdjur som andas luft. I Sverige har vi en enda valart som permanent bor i vra vatten, och det r vanlig tumlare (ofta kallad bara tumlare).[10] En tumlare blir 140 till 170 cm lng och liknar en delfin, med den tydligaste skillnaden att tumlare har trubbig nos.[11]
Tumlaren finns bde p vstkusten och i stersjn.[11] P vstkusten r de mnga fler, medan det i stersjn bara tros finnas 500 tumlare kvar.[11] Tumlare som art klassas som srbar, men just stersjpopulationen klassas som akut hotad.[11] Det sgs ha funnits tiotusentals tumlare i stersjn frr, men fram till mitten av 1900-talet jagade man tumlare i stersjn och nrliggande hav, vilket i kombination med hrda isvintrar tros vara den stora orsaken till att det nu finns s f stersjtumlare kvar.[10][11]
Tumlare brukar inte hoppa upp ur vattnet, utan man ser endast ryggfenan och vre delen av ryggen "tumla" frbi ovanfr vattenytan. De dyker vanligtvis grunt och kortare n en minut innan de hmtar andan, men de kan dyka nda ner till 220 m.[11] Likt fladdermss anvnder sig tumlare av ekopejling fr att orientera sig och hitta mat.[10] De ter mycket fisk, vilket gr dem knsliga fr minskat fiskbestnd.[10] Vanligtvis lever de ensama eller i sm grupper.[11]
(Frutom tumlaren finns det en del andra valarter som kan komma p tillflligt besk i svenska vatten.)
Tumlaren finns bde p vstkusten och i stersjn.[11] P vstkusten r de mnga fler, medan det i stersjn bara tros finnas 500 tumlare kvar.[11] Tumlare som art klassas som srbar, men just stersjpopulationen klassas som akut hotad.[11] Det sgs ha funnits tiotusentals tumlare i stersjn frr, men fram till mitten av 1900-talet jagade man tumlare i stersjn och nrliggande hav, vilket i kombination med hrda isvintrar tros vara den stora orsaken till att det nu finns s f stersjtumlare kvar.[10][11]
Tumlare brukar inte hoppa upp ur vattnet, utan man ser endast ryggfenan och vre delen av ryggen "tumla" frbi ovanfr vattenytan. De dyker vanligtvis grunt och kortare n en minut innan de hmtar andan, men de kan dyka nda ner till 220 m.[11] Likt fladdermss anvnder sig tumlare av ekopejling fr att orientera sig och hitta mat.[10] De ter mycket fisk, vilket gr dem knsliga fr minskat fiskbestnd.[10] Vanligtvis lever de ensama eller i sm grupper.[11]
(Frutom tumlaren finns det en del andra valarter som kan komma p tillflligt besk i svenska vatten.)
10. Tornseglare
Tornseglaren finns i hela Sverige frutom i fjllen, men blir vanligare ju lngre sderut man kommer.[12] Den har en vldigt strmlinjeformad kropp som mter 16 till 17 cm och vger cirka 40 gram.[13] Vid en frsta anblick liknar den en svala (den kallades tidigare fr tornsvala), men tornseglaren r lite strre.
Det hftiga med tornseglarna r att de spenderar nstan hela sitt liv i luften. Frn att de lrt sig flyga r de i luften hela tiden, frutom nr de hckar under en tegelpanna eller i ngot annat hl.[12][14] De kan till och med para sig i luften.[12] De ter insekter medan de flyger, och nr de ska sova flyger de hgt upp och tar korta sovstunder medan de glidflyger.[14] Man har sett individer som levt i luften i tio mnader i strck utan att landa.[14]
P hsten drar torneglarna sderut och tillbringar vintrarna i Afrika sder om Sahara, men frn och med mitten av maj r de vanliga att se i luften ovanfr svenska stder.[12] Ltet r ett skrande "srriiir", som lttast hrs under hgsommarkvllar nr frldrarna lr ungarna flyga.[12]
Annons
Annons
Det hftiga med tornseglarna r att de spenderar nstan hela sitt liv i luften. Frn att de lrt sig flyga r de i luften hela tiden, frutom nr de hckar under en tegelpanna eller i ngot annat hl.[12][14] De kan till och med para sig i luften.[12] De ter insekter medan de flyger, och nr de ska sova flyger de hgt upp och tar korta sovstunder medan de glidflyger.[14] Man har sett individer som levt i luften i tio mnader i strck utan att landa.[14]
P hsten drar torneglarna sderut och tillbringar vintrarna i Afrika sder om Sahara, men frn och med mitten av maj r de vanliga att se i luften ovanfr svenska stder.[12] Ltet r ett skrande "srriiir", som lttast hrs under hgsommarkvllar nr frldrarna lr ungarna flyga.[12]
9. Pilgrimsfalk
Pilgrimsfalken blev nstan utrotad i Sverige under 1900-talet, frst p grund av jakt (bland annat av brevduvegare vars duvor pilgrimsfalken tog), och senare av miljgifterna PBC, DDT och kvicksilver.[15] P 70-talet fanns bara 15 par pilgrimsfalkar i hela Sverige och arten klassades som akut utrotningshotad.[15] I mitten av 70-talet startades ett stort och lngdraget projekt med utsttningar och skydd som lett till att det idag finns flera hundra hckande par och ytterligare ett hundratal som hvdar revir.[15] Tack vare projektet klassas pilgrimsfalken idag "bara" som nra hotad.[15]
Det hftigaste med pilgrimsfalken r att den r vrldens snabbaste djur.[16] Den kan nmligen n hastigheter p uppt 390 km/h! [17] Detta r nr den dyker, eftersom den d kan f sin kropp att bli otroligt strmlinjeformad.[17] Pilgrimsfalken jagar sina byten ovanifrn och anvnder ibland sin hga fart fr att med knutna klor i stort sett krascha in i andra fglar och dda dem vid kollisionen.[16]
Det hftigaste med pilgrimsfalken r att den r vrldens snabbaste djur.[16] Den kan nmligen n hastigheter p uppt 390 km/h! [17] Detta r nr den dyker, eftersom den d kan f sin kropp att bli otroligt strmlinjeformad.[17] Pilgrimsfalken jagar sina byten ovanifrn och anvnder ibland sin hga fart fr att med knutna klor i stort sett krascha in i andra fglar och dda dem vid kollisionen.[16]
8. lg
Som svensk r det ltt att ta lgen fr givet. Men alla som ngon gng varit nra en lg vet att den r gigantisk! lgen r de svenska skogarnas strsta djur med en mankhjd som brukar ligga p uppt 2 m och en vikt p uppt 550 kg.[18] Trampspren efter lgen r de nst strsta i Europa, efter bjrnen.[18] Men det kanske mest imponerande r hur dessa stora djur kan frsvinna ljudlst in i skogen igen efter ett mte, trots sin storlek.
Det r endast tjurarna som fr horn.[18] Dessa tappas mitt i vintern.[18] Men redan efter ngon mnad brjar nya vxa ut.[18] Medan hornen vxer skyddas de och fr nring av ett hudlager med nerver och bloddror som kallas basthud.[18] I slutet av sommaren har hornen vxt klart och basthuden torkar och fejas bort genom att lgen gnugger hornen mot trd och buskar.[18] Sedan r hornen frdigfejade lagom till stngandet vid parningen p hsten.[18] P vintern lossnar hornen och s brjar det om.[18]
lgkorna r drktiga i tta mnader och fder vanligtvis en eller tv kalvar i maj-juni.[18] Kalvarna r med sina mammor fram till ngon vecka innan mammorna ska kalva igen nsta maj-juni.[18] D stter lgkorna bryskt ifrn sig sina kalvar, som till en brjan vilsna, oskygga och nyfikna riskerar att vandra ut p vgar och bli pkrda.[18]
Vid varje rs lgjakt skjuts det mellan 80 000 och 90 000 lgar.[18] Efter jakten finns det ungefr 2-3 gnger s mnga lgar kvar mot vad som skjutits.[18]
Det r endast tjurarna som fr horn.[18] Dessa tappas mitt i vintern.[18] Men redan efter ngon mnad brjar nya vxa ut.[18] Medan hornen vxer skyddas de och fr nring av ett hudlager med nerver och bloddror som kallas basthud.[18] I slutet av sommaren har hornen vxt klart och basthuden torkar och fejas bort genom att lgen gnugger hornen mot trd och buskar.[18] Sedan r hornen frdigfejade lagom till stngandet vid parningen p hsten.[18] P vintern lossnar hornen och s brjar det om.[18]
lgkorna r drktiga i tta mnader och fder vanligtvis en eller tv kalvar i maj-juni.[18] Kalvarna r med sina mammor fram till ngon vecka innan mammorna ska kalva igen nsta maj-juni.[18] D stter lgkorna bryskt ifrn sig sina kalvar, som till en brjan vilsna, oskygga och nyfikna riskerar att vandra ut p vgar och bli pkrda.[18]
Vid varje rs lgjakt skjuts det mellan 80 000 och 90 000 lgar.[18] Efter jakten finns det ungefr 2-3 gnger s mnga lgar kvar mot vad som skjutits.[18]
7. Varg
Vargar vcker starka knslor – vissa vill utrota dem frn Sverige, andra vill att de ska bli fler.
S lngt tillbaka man kan se har det jagats varg i Sverige, men r 1966 fridlystes den.[19] D fanns det frre n 10 vargar kvar i Sverige.[19] I slutet av 70-talet och brjan av 80-talet vandrade ngra finsk-ryska vargar in i Sverige och 1983 fddes en valpkull i Vrmland som verlevde.[19] Valpkullens frldrar r grunden till den vargstam som idag finns i Sverige och Norge.[19] Idag tros det finnas knappt 500 vargar i Sverige, frmst i mellersta landet. [19][20]
Att Sveriges vargpopulation hrstammar frn s f individer gr att den har en svag genetisk bredd, vilket i sin tur gr att den kan sls ut av exempelvis ett virus.[19] Detta tillsammans med tjuvjakt r de strsta hoten mot Sveriges vargar.[19]
Vargen fr jagas i kraftigt reglerad form. Enligt Naturvrdsverket gr man detta fr att "reglera antalet vargar och frebygga skador p tamdjur och renar".[21] r 2022 skts 28 vargar lagligt i Sverige.[21]
Vargen r hundens nrmaste slkting.[19] Hundar hrstammar frn vargar som tmjdes fr 30 000-15 000 r sedan, och hundar och vargar r fortfarande s nra slkt att de kan para sig och f valpar.[19] Hunden r s lik vargen att stora hundar kan misstas fr vargar. Men vargar r strre n hundar – ungefr 30 cm hgre upp till manken n en jmthund eller schfer.[19]
Trots uttrycket "ensamvarg" s trivs vargar inte alls ensamma utan lever oftast i en flock som bestr av en familj med mamma, pappa och ungar.[19] Valparna brukar "bo hemma" ngot r innan de ger sig av fr att leta en livskamrat, eller s stannar de ngot r extra fr att hjlpa frldrarna med en ny valpkull.[19]
Vargar ter frmst lgar, men ven annat vilt, fglar, gnagare, grodor och ibland tamdjur.[19] Det finns fem bekrftade fall i Sverige dr vilda vargar attackerat mnniskor.[19] De fyra frsta skedde p 1700-talet och det senaste, och mest knda, skedde 1821 d en varg ddade nio barn i Gysinge.[19] Man tror att den s kallade "Gysingevargen" tidigare hade hllts i fngenskap och slppts ut utan att ha lrt sig jaga.[19]
Annons
Annons
Att Sveriges vargpopulation hrstammar frn s f individer gr att den har en svag genetisk bredd, vilket i sin tur gr att den kan sls ut av exempelvis ett virus.[19] Detta tillsammans med tjuvjakt r de strsta hoten mot Sveriges vargar.[19]
Vargen fr jagas i kraftigt reglerad form. Enligt Naturvrdsverket gr man detta fr att "reglera antalet vargar och frebygga skador p tamdjur och renar".[21] r 2022 skts 28 vargar lagligt i Sverige.[21]
Vargen r hundens nrmaste slkting.[19] Hundar hrstammar frn vargar som tmjdes fr 30 000-15 000 r sedan, och hundar och vargar r fortfarande s nra slkt att de kan para sig och f valpar.[19] Hunden r s lik vargen att stora hundar kan misstas fr vargar. Men vargar r strre n hundar – ungefr 30 cm hgre upp till manken n en jmthund eller schfer.[19]
Trots uttrycket "ensamvarg" s trivs vargar inte alls ensamma utan lever oftast i en flock som bestr av en familj med mamma, pappa och ungar.[19] Valparna brukar "bo hemma" ngot r innan de ger sig av fr att leta en livskamrat, eller s stannar de ngot r extra fr att hjlpa frldrarna med en ny valpkull.[19]
Vargar ter frmst lgar, men ven annat vilt, fglar, gnagare, grodor och ibland tamdjur.[19] Det finns fem bekrftade fall i Sverige dr vilda vargar attackerat mnniskor.[19] De fyra frsta skedde p 1700-talet och det senaste, och mest knda, skedde 1821 d en varg ddade nio barn i Gysinge.[19] Man tror att den s kallade "Gysingevargen" tidigare hade hllts i fngenskap och slppts ut utan att ha lrt sig jaga.[19]
6. Silvertrna
Silvertrnan kommer till Sverige i maj fr att para sig och fda upp sina ungar.[22] Den lever av smfisk och man hittar den lngs Sveriges kuster, utom lngst i sder och vissa delar av vstkusten, och vid sjar i fjllen.[22] Det r ltt att frvxla den med fisktrnan, men silvertrnan har mycket kortare ben, som gr att den nstan ser ut att ligga p mage nr den egentligen str.[22]
Silvertrnan kan vara aggressiv om man kommer nra dess bo.[23] D kommer den strtdykande mot dig och om du r riktigt nra boet kan den sl till mot ditt huvud.[23]
Det hftiga med silvertrnan r att den r den fgel som flyttar lngst av alla fglar i vrlden.[24] I juli och augusti, efter hckningen i Sverige, flyger de nmligen till – Antarktis.[24] Tro det eller ej, men dessa fglar flyger tvrs ver hela jordklotet, ibland hela vgen frn Arktis till Antarktis och tillbaka, p ett r.[24] Det r en strcka p 6 000 till 8 200 mil per r.[24]
Silvertrnan kan vara aggressiv om man kommer nra dess bo.[23] D kommer den strtdykande mot dig och om du r riktigt nra boet kan den sl till mot ditt huvud.[23]
Det hftiga med silvertrnan r att den r den fgel som flyttar lngst av alla fglar i vrlden.[24] I juli och augusti, efter hckningen i Sverige, flyger de nmligen till – Antarktis.[24] Tro det eller ej, men dessa fglar flyger tvrs ver hela jordklotet, ibland hela vgen frn Arktis till Antarktis och tillbaka, p ett r.[24] Det r en strcka p 6 000 till 8 200 mil per r.[24]
5. Slar
Slar r precis som valar vattenlevande dggdjur som andas luft. Deras armar och ben har genom evolution omvandlats till labbar, och mnga slarter, bland annat de svenska, har inga ytterron.[25] I Sverige finns tre slarter, och hr fr alla tre dela en plats i topplistan. Fr hur kan man tycka att en viss sl r hftigare – eller kanske gulligare – n ngon annan. De tre svenska slarna r grsl, knubbsl och vikare.
Grslen (versta bilden) lever frmst i stersjn, dr det finns ungefr 40 000 stycken.[25] Grslen r Sveriges strsta sl – hanarna kan bli 3 m och vga 300 kg, medan honorna r ngot mindre.[25]
Knubbslen (mittersta bilden) kan bli 170 cm lng och vga 105 kg (honorna blir nstan lika stora som hanarna).[25] Det finns runt 15 000 knubbslar i Sverige, varav de flesta lever p vstkusten, och ungefr 1 000 individer lever i stersjn.[25]
Vikaren (nedersta bilden) lever i stersjn, dr det finns runt 20 000 stycken.[25] Vikaren r lite kortare n knubbslen, men mycket rundare.[25]
Som alla slar har de svenska slarna en kropp anpassad fr vatten, dr de simmar genom att svnga kraftigt med bakkroppen och styra med framlabbarna.[25] Nr slar dyker minskar pulsen och kroppen gr p sparlga, vilket gr att slar kan vara under vattnet i 20-25 minuter.[25]
Grslen (versta bilden) lever frmst i stersjn, dr det finns ungefr 40 000 stycken.[25] Grslen r Sveriges strsta sl – hanarna kan bli 3 m och vga 300 kg, medan honorna r ngot mindre.[25]
Knubbslen (mittersta bilden) kan bli 170 cm lng och vga 105 kg (honorna blir nstan lika stora som hanarna).[25] Det finns runt 15 000 knubbslar i Sverige, varav de flesta lever p vstkusten, och ungefr 1 000 individer lever i stersjn.[25]
Vikaren (nedersta bilden) lever i stersjn, dr det finns runt 20 000 stycken.[25] Vikaren r lite kortare n knubbslen, men mycket rundare.[25]
Som alla slar har de svenska slarna en kropp anpassad fr vatten, dr de simmar genom att svnga kraftigt med bakkroppen och styra med framlabbarna.[25] Nr slar dyker minskar pulsen och kroppen gr p sparlga, vilket gr att slar kan vara under vattnet i 20-25 minuter.[25]
4. Europeisk l
Den europeiska len – ofta bara kallad l – finns i hela Sverige frutom i fjllen och i de vatten den inte kan n frn havet.[26] Den r dock akut hotad, delvis p grund av att mnga dr nr de ker igenom vattenkraftverkens turbiner.[27] len fr idag endast fiskas av yrkesfiskare med ett speciellt tillstnd, men eftersom den r en delikatess p julbordet fiskas den ven illegalt.[27]
Det hftiga med len r att alla lar i Sverige r fdda ngon helt annanstans – nmligen utanfr Nordamerika, i den del av vstra Atlanten som kallas Sargassohavet, nordost om Kuba och Bahamas.[27] Hr, 700 mil bort, klcks de och driver sedan med strmmarna mot Europa och bland annat Sverige samtidigt som de vxer till sig.[27] Man tror att det tar 1-3 r fr larna att n Sverige, och vl hr stannar de vid kusten eller vandrar upp i lvar och ar till insjar, bde via vstkusten och stersjn.[27] Sedan lever larna hr i Sverige 10 till 25 r, tills de blir knsmogna.[27] D startar de en vandring hela vgen tillbaka till Sargassohavet.[27] I Sargassohavet leker de och lgger sina gg.[27] Ingen ser dessa vuxna lar efter det, s troligtvis dr de efter leken.[27]
En annan hftig sak med lar r att de kan ta sig kortare strckor ver land, p fuktigt underlag.[26]
Annons
Annons
Det hftiga med len r att alla lar i Sverige r fdda ngon helt annanstans – nmligen utanfr Nordamerika, i den del av vstra Atlanten som kallas Sargassohavet, nordost om Kuba och Bahamas.[27] Hr, 700 mil bort, klcks de och driver sedan med strmmarna mot Europa och bland annat Sverige samtidigt som de vxer till sig.[27] Man tror att det tar 1-3 r fr larna att n Sverige, och vl hr stannar de vid kusten eller vandrar upp i lvar och ar till insjar, bde via vstkusten och stersjn.[27] Sedan lever larna hr i Sverige 10 till 25 r, tills de blir knsmogna.[27] D startar de en vandring hela vgen tillbaka till Sargassohavet.[27] I Sargassohavet leker de och lgger sina gg.[27] Ingen ser dessa vuxna lar efter det, s troligtvis dr de efter leken.[27]
En annan hftig sak med lar r att de kan ta sig kortare strckor ver land, p fuktigt underlag.[26]
3. Mal
Malen r en bjsse till insjfisk som naturligt endast frekommer i tre vattensystem i Sverige – i Bven i Sdermanland, i Emn i Smland, samt i Mckeln i Smland.[28] Ibland stter man dock ut malar i andra vatten och ibland simmar malar frn Emn ut i stersjn.[28] Malarna i Sverige lever p grnsen av vad de klarar av i form av kyla, och mnga somrar r det fr kallt fr att de ska kunna reproducera sig.[28]
Den strsta svenska mal som fiskats upp tros vara ett cirka 365 cm lng sjmonster som fngades i Bven 1870.[28] Det r dock vldigt sllsynt att malar blir s stora.[28]
Malen r fridlyst sedan 1994 och klassas som nra hotad.[28] Hur mnga malar som finns i Sverige har forskarna ingen exakt koll p, men det rr sig uppskattningsvis om 300-600 individer ver 0,5 kg.[28]
Som du kan lsa i vr artikel 7 djur med roliga mustascher r malens karaktristiska skggtmmar till fr att hjlpa den smaka och knna.
Den nedersta bilden visar en mal i Frankrike som attackerar duvor. Normalt r det dock fisk som str p menyn.
Den strsta svenska mal som fiskats upp tros vara ett cirka 365 cm lng sjmonster som fngades i Bven 1870.[28] Det r dock vldigt sllsynt att malar blir s stora.[28]
Malen r fridlyst sedan 1994 och klassas som nra hotad.[28] Hur mnga malar som finns i Sverige har forskarna ingen exakt koll p, men det rr sig uppskattningsvis om 300-600 individer ver 0,5 kg.[28]
Som du kan lsa i vr artikel 7 djur med roliga mustascher r malens karaktristiska skggtmmar till fr att hjlpa den smaka och knna.
Den nedersta bilden visar en mal i Frankrike som attackerar duvor. Normalt r det dock fisk som str p menyn.
2. Brunbjrn
Brunbjrnen r ett av de f djur som svenskar br vara rdda fr att mta i skogen. Frn 1977 till 2016 blev faktiskt 42 personer skadade och 2 personer ddade av bjrn i Sverige.[29] Men vrt att veta r att 42 av dem var vuxna mn, 33 jagade vid tillfllet, och vid 26 av fallen skts skott mot bjrnen fre attacken.[29]
Brunbjrnen r Sveriges strsta rovdjur och en riktig alltare.[30] Under sommaren ter den mest rter, myror och enorma mngder br (och kanske ngra svampar, hasselntter, honung, ekollon och fisk).[30] Sockret i bren blir en fettreserv som bjrnen lever p nr den frn och med slutet av oktober till april-maj ligger i ide.[30] Nr bjrnen vaknar har den tappat 20-40 procent av sin kroppsvikt och d letar den proteinrik mat, som myror, kadaver och slaktrester.[30] P frsommaren kan den ta lg- och renkalvar.[30]
Hanarna brukar vga 100-340 kg och honorna 60-100 kg.[30]
Frr i tiden fanns brunbjrnar ver strre delen av skandinaviska halvn, men de jagades s hrt att det r 1930 bara fanns cirka 130 bjrnar kvar i sm grupper i Sverige.[30] D fredades brunbjrnen.[30] Idag finns knappt 3 000 bjrnar i mellersta och norra Sverige och den klassas som nra hotad.[30] Naturvrdsverket tillter licens- och skyddsjakt p brunbjrn, men inte att bjrnstammen underskrider 1 400 individer.[30]
Brunbjrnen r Sveriges strsta rovdjur och en riktig alltare.[30] Under sommaren ter den mest rter, myror och enorma mngder br (och kanske ngra svampar, hasselntter, honung, ekollon och fisk).[30] Sockret i bren blir en fettreserv som bjrnen lever p nr den frn och med slutet av oktober till april-maj ligger i ide.[30] Nr bjrnen vaknar har den tappat 20-40 procent av sin kroppsvikt och d letar den proteinrik mat, som myror, kadaver och slaktrester.[30] P frsommaren kan den ta lg- och renkalvar.[30]
Hanarna brukar vga 100-340 kg och honorna 60-100 kg.[30]
Frr i tiden fanns brunbjrnar ver strre delen av skandinaviska halvn, men de jagades s hrt att det r 1930 bara fanns cirka 130 bjrnar kvar i sm grupper i Sverige.[30] D fredades brunbjrnen.[30] Idag finns knappt 3 000 bjrnar i mellersta och norra Sverige och den klassas som nra hotad.[30] Naturvrdsverket tillter licens- och skyddsjakt p brunbjrn, men inte att bjrnstammen underskrider 1 400 individer.[30]
1. Brugd
Brugden r en hajart som efter valhajen rknas som vrldens strsta fisk.[31] Boende p vstkusten kan ha extrem tur och se den under vintern, d den regelbundet simmar in frn Nordatlanten i Skagerrak och ibland vidare ner mot Hallands och Sknes kuster.[31] Men brugden r vldigt sllsynt och klassas som starkt hotad i svenska vatten (globalt klassas den som srbar p grund av verfiskning).[31]
Brugden simmar lngsamt och nra vattenytan, grna med ppen mun,[31] och utgr en spektakulr syn fr den som har lyckan att f se den. En vuxen brugd kan nmligen bli uppt 13 m lng och vga 7 ton! [31] Den r lyckligtvis helt ofarlig fr mnniskan, eftersom den endast ter plankton.[31] Drfr har den en gigantisk mun som likt valar slukar och silar stora mngder vatten.[31]
Ibland gr brugden lnga simturer p 200 till 1 000 meters djup.[31] Man vet att den kan dyka till tminstone 1 200 m.[31]
Brugden simmar lngsamt och nra vattenytan, grna med ppen mun,[31] och utgr en spektakulr syn fr den som har lyckan att f se den. En vuxen brugd kan nmligen bli uppt 13 m lng och vga 7 ton! [31] Den r lyckligtvis helt ofarlig fr mnniskan, eftersom den endast ter plankton.[31] Drfr har den en gigantisk mun som likt valar slukar och silar stora mngder vatten.[31]
Ibland gr brugden lnga simturer p 200 till 1 000 meters djup.[31] Man vet att den kan dyka till tminstone 1 200 m.[31]
Annons
Annons
Referenser (och vidare lsning)
[1]
"Vildsvin". Svenska jgarefrbundet. Uppdaterad 15 juli 2022. Lst 6 aug 2022.
[2]
"Vildsvin". Skansen. Lst 6 aug 2022.
[3]
"Vildsvinet och mnniskan". Svenska jgarefrbundet. Uppdaterad 7 april 2016. Lst 6 aug 2022.
[4]
"Jrv". Svenska jgarefrbundet. Uppdaterad 5 juli 2022. Lst 6 aug 2022.
[5]
"Jrv". Skansen. Lst 6 aug 2022.
[6]
"Jrv". WWF. Lst 6 aug 2022.
[7]
"Fladdermssen i Sverige". Naturvrdsverket. Lst 6 aug 2022.
[8]
"Lodjur i Sverige". WWF. Lst 6 aug 2022.
[9]
"Lodjur, antal familjegrupper inom respektive frvaltningsomrde". Naturvrdsverket. Lst 6 aug 2022.
[10]
"Tumlare i svenska vatten". WWF. Lst 6 aug 2022.
[11]
"Tumlare". Havs- och vattenmyndigheten. Publicerad 2 nov 2016. Lst 6 aug 2022.
[12]
"Tornseglare". NE.se. Lst 6 aug 2022.
[13]
"Tornseglare". Naturhistoriska riksmuseet. Lst 6 aug 2022.
[14]
"Fdda att ta och sova i luften". Lunds universitet. Publicerad 6 mars 2019. Lst 6 aug 2022.
[15]
"Projekt Pilgrimsfalk en framgngshistoria. Naturskyddsfreningen. Publicerad 2 juni 2021. Lst 6 aug 2022.
[16]
Lloyd Kiff. "peregrine falcon". Encyclopedia Britannica. Lst 6 aug 2022.
[17]
Tom Harpole. "Falling with the Falcon". Air & Space/Smithsonian magazine. Publicerad mars 2005. Lst 6 aug 2022.
[18]
"lg". Svenska jgarefrbundet. Uppdaterad 5 juli 2022. Lst 6 aug 2022.
[19]
"Varg i Sverige". WWF. Lst 6 aug 2022.
[20]
"Varg, population Skandinavien". Naturvrdsverket. Lst 6 aug 2022.
[21]
"Jakt p varg". Naturvrdsverket. Lst 6 aug 2022.
[22]
"Silvertrna". Naturhistoriska riksmuseet. Lst 6 aug 2022.
[23]
"Silvertrna". Laponia. Lst 6 aug 2022.
[24]
"Arctic tern" Encyclopedia Britannica. Lst 6 aug 2022.
[25]
"Slar i Sverige". WWF. Lst 6 aug 2022.
[26]
"l". SLU Artdatabanken. Lst 6 aug 2022.
[27]
"Europeisk l". WWF. Lst 6 aug 2022.
[28]
"Mal". SLU Artdatabanken. Lst 6 aug 2022.
[29]
Ole-Gunnar Sten m.fl. "Brown bear (Ursus arctos) attacks resulting in human casualties in Scandinavia 19772016; management implications and recommendations". PLOS. Publicerad 23 maj 2018. Lst 6 aug 2022.
[30]
"Brunbjrn i Sverige". WWF. Lst 6 aug 2022.
[31]
"Brugd". Havs- och vattenmyndigheten. Lst 6 aug 2022.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Mnniskan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden
