Byggnadsverk
Telefontornet i Stockholm
Uppdaterad 27 sep 2022
Mellan 1880-1885 var Stockholm bde den telefonttaste och telefonrikaste staden i vrlden.[1] Fr att mta efterfrgan byggdes Telefontornet.
Telefontornet stod klart 1887 och var ett 50 m hgt fackverkstorn p Malmskillnadsgatan som samlade in 4 000 telefontrdar frn telefongare i Stockholm.[2][3] I byggnaden nedanfr satt vxeltelefonister och kopplade ihop samtalen.
Ganska snart brjade dock telefontrdarna grvas ner i marken och redan 1913 hade tornet mist sin funktion.[3] Men det fick st kvar till 1953 och blev under sin tid ett av Stockholms mest knda landmrken. I brjan av 1900-talet fanns planer p att gra om Telefontornet till en skyskrapa, men detta blev aldrig av, och efter en brand 1952 beslutades att tornet skulle rivas.[3]
Bild tagen frn Skeppsbron ngon gng 1887-1892. I sin ungdom fick Telefontornet kritik fr sitt utseende.[3]
Efter en tvling om hur man skulle utsmycka tornet fick det fyra hrntorn med vimplar.[3] Bild frn brjan av 1890-talet.
En annan bild frn 1890-talet, hr med rimfrost p telefonledningarna.
Trdar frn 4 000 telefonabonnenter.
Andra stder hade ocks telefontorn, fast inte lika mktiga. Hr r telefontornet i Uppsala omkring 1891-1892.
r 1939 sattes NK-klockan upp p Telefontornet. Efter att tornet revs var stockholmarna utan klockan i elva r innan den 1964 sattes p sin nuvarande plats p NK:s tak.[3]
Foto frn 1950. Telefontornet lg ungefr vid nuvarande Gallerian.
Den 23 juli 1952 brann byggnaden under Telefontornet. Huset blev s illa tilltygat att man dagen efter beslutade att tornet skulle rivas.[3]
Telefontornet sett frn Sveavgen i september 1952.
Foto frn Sdra Kungstornet september 1952.
Frgbild frn Brunkebergstorg ngon gng 1948-1952.
Annons
Annons
Referenser (och vidare lsning)
[1]
"Telefonen". Tekniska museet. Uppdaterad 7 dec 2021. Lst 27 sep 2022.
[2]
Johanna Lundeberg "Nr allt hngde p en trd". KTH. Publicerad 2 dec 2016. Lst 27 sep 2022.
[3]
Johan Lindberg. "Telefontornet brinner!". SvD. Publicerad 25 nov 2012. Lst 27 sep 2022.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Mnniskan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden
