Byggnadsverk
Sveriges första tunnelbana
Uppdaterad 6 mars 2021
Stockholms tunnelbana har tre linjer och 100 stationer. Men allt började med en tunnel på Söder.
År 1930 rullade så många spårvagnar i Stockholm att det var trångt på gatorna. Särskilt trångt var det på Södermalm, där bland annat spårvagnarna mot Skarpnäck och Örby utgick från Slussen. För att lätta på trängseln beslutades att gräva ner dessa linjer under marken.
Eftersom tunneln skulle trafikeras av spårvagnar fick den elledningar i taket. Under bygget hade tunneln inget namn, men kallades för "tunnelbanan",[1] vilket uppenbarligen fastande. Det officiella namnet blev sen Katarinatunneln,[1] ofta kallad Södertunneln.
Tunnelbanan invigdes 1933 och innefattade spårvagnslinjernas tre nordligaste stationer – Ringvägen, Södra Bantorget och slutstationen Slussen. Slussen hamnade under bar himmel just utanför tunnelns öppning.
Katarinatunneln och stationerna finns kvar än idag, och utgör en del av tunnelbanans gröna linje. Ringvägen döptes senare om till Skanstull, och Södra Bantorget blev Medborgarplatsen. Alla tre stationer fick längre plattformar inför invigningen av den "riktiga" tunnelbanan 1950.
Från nuvarande Skanstull till Medborgarplatsen byggdes tunnelbanan genom att gräva upp och fylla igen Götgatan – en metod som kallas "cut-and-cover". Bilden är tagen norrut 1932 vid korsningen Götgatan-Bondegatan.
Vid nuvarande Medborgarplatsen övergick det öppna schaktet till en tunnel genom Katarinaberget mot Slussen. Bild tagen norrut 1932.
Kommunfullmäktige och borgarråd premiärpromenerar genom tunneln.[4] Det återstår en del sprängarbete.
Ringvägen 1933, fotad norrut. Vid perrongen står spårvagnen mot Skarpnäck. På perrongen en Pressbyrån-kiosk.
Skanstull idag, fotad norrut. Tunnelbanan mot Skarpnäck kommer om två minuter. Uppgången mot Allhelgonagatan öppnade 1957.
Stationen Södra Bantorget byggs. Fotad söderut 1932.
Södra Bantorget 1933, fotad norrut.
Medborgarplatsen idag, fotad norrut. Uppgången mot Björns trädgård öppnade 1995.
Slussen 1934, fotad norrut. Nere i bild vänder tunnelbanan. Ovanför vänder spårvagnar från sydvästra stan. Till höger går spårvagnar mot city.
Slussen idag, fotad norrut. År 1957 knöts södra och norra tunnelbanenätet ihop och några år senare övertäcktes stationen.
Provkörning 1933. Den maximala hastigheten i Katarinatunneln var 60 km/h. Konceptet att köra spårvagn i tunnel kallas "premetro" och används när bara en del av linjen kan särskiljas från annan trafik.
Tunnelbanan idag. Första sträckan är inringad. År 1950 invigdes den första "riktiga" sträckan, mellan Slussen och Hökarängen. Då fick tunnelbanan tunnelbanetåg med el från skena och skiljdes från spårvägsnätet.
Annons
Annons
Källor (och vidare läsning)
[1]
"Katarinatunneln, Dränering i bergstunneln". Stockholmskällan. Läst 6 mars 2021.
[2]
"Katarinatunneln, Tunnelbanebygget!". Stockholmskällan. Läst 6 mars 2021.
[3]
"Katarinatunneln, Tunneln genomsprängd". Stockholmskällan. Läst 6 mars 2021.
[4]
"Katarinatunneln, Premiärtur till fots genom tunneln 1932". Stockholmskällan. Läst 6 mars 2021.
[5]
"Katarinatunneln, Schakt i tunnel för station Ringvägen". Stockholmskällan. Läst 6 mars 2021.
[6]
"Katarinatunneln, Spårvagn nummer 8 till Skarpnäck 1933". Stockholmskällan. Läst 6 mars 2021.
Liknande
Senaste
Rymden
Rymden
Byggnadsverk
Sport
Sport
Sport
Teknik
