Start     Jorden     Rymden     Människan     Djur     Teknik     Byggnadsverk     Sport     Sverige     Topplistor    
Annons
Annons
Jorden

Världens 6 häftigaste väderfenomen

Uppdaterad 29 juli 2022
Dessa väderfenomen är alla välkända på grund av deras skönhet eller förödelse. Men vad är de egentligen, och hur uppstår de?

Väder är ett annat ord för tillståndet i atmosfären. För att beskriva vädret krävs mätningar av en mängd parametrar, såsom luftfuktighet, vindstyrka och temperatur. Vädret är oftast relativt förutsägbart, men ibland leder de komplicerade förhållandena i atmosfären till extrema fenomen. Denna topplista över världens häftigaste väderfenomen levererar inga överraskningar, då de är vitt kända tack vare deras estetiska tilldragelse, eller på grund av den förödelse de orsakar. Men vad är de egentligen, och hur uppstår de? Här är världens häftigaste väderfenomen!

6. Regnbåge

Hur solljuset i en vattendroppe reflekteras till en regnbåge
Först på topplistan är den klassiska regnbågen – en båge av ljus i olika färger som ofta är synlig när solen tittar fram medan det regnar. Solens vita ljus består egentligen av alla färger som finns, och när solen skiner på en vattendroppe, till exempel en regndroppe, blir alla dessa färger synliga (nedre bilden).

När en vit ljusstråle från solen träffar "framsidan" på en vattendroppe, och passerar övergången mellan luft och vatten, bryts de olika färgerna lite åt olika håll.[1] Ljusstrålen övergår från att vara smal och vit till att bli lite bredare och bestå av alla färger i ett regnbågsmönster.[1] Ljusstrålen reflekteras sedan på insidan av "baksidan" av vattendroppen (ljus passerar även ut här, men ger ej upphov till en regnbåge) och vänder tillbaks snett mot solens riktning.[1] Sedan passerar ljusstrålen återigen gränsen mellan vatten och luft på vattendroppens framsida, fast den här gången på väg ut ur den (här ansamlas också ljuset i en riktning).[1] Vill man se en regnbåge ska man alltså stå med solen i ryggen och titta på vattendroppar i himlen.

Dock får solen inte stå högre än 42,3° från horisonten, för då hamnar toppen av regnbågen osynligt i marken. Den reflekterade ljusstrålens färger är nämligen starkast mellan 40,6° och 42,3° från solens riktning (det är inom det området regnbågen uppstår).[2] Vid 40,6° uppstår violett och 42,3° rött.[2] Ju lägre solen står, desto högre upp på himlen hamnar regnbågen.

Ett särskilt intressant fenomen är en dubbel regnbåge, vilken uppstår då en del ljus reflekteras en extra gång i vattendropparna och bildar en extra regnbåge ovanför den första (övre bilden). Denna andra regnbåge är uppochnedvänd och koncentrerad mellan 50,7°(rött) och 53,6°(violett) från solens riktning.[2] För att den sekundära regnbågen ska kunna ses måste alltså solen stå lägre än 53,6° från horisonten.

En regnbåge kan även bildas på andra sätt än av solen och regn. Det kan exempelvis bildas regnbågar av vattenångan vid ett vattenfall eller från sprinklern på gräsmattan. Det kan också bildas regnbågar av månens sken – så kallade månbågar. Dessa är dock svåra att se eftersom månens ljus är mycket svagare än solens. Om man har tur att se en månbåge kommer man uppfatta dess färger som svaga, eftersom människans färgseende blir dåligt i svagt ljus.

5. Hagel

Hagelkorn är klumpar av is som kan variera i storlek från några millimeter till flera centimeter i diameter. Hagel bildas i åskmoln (Cumulonimbus) som innehåller underkylda vattendroppar och snöflingor.[3] Om en snöflinga krockar med en underkyld vattendroppe så fryser vattendroppen ihop med snöflingan till ett iskorn.[3] Dessa så kallade hagelkorn hålls uppe i molnet av uppvindar, och ju starkare uppvindar i molnet, desto större chans att hagelkornen krockar med fler vattendroppar och blir ännu större.[3] När hagelkornen blivit för tunga för att hållas uppe av molnets uppvindar faller de till marken – det börjar hagla.[3]

Stora hagelkorn kan orsaka väsentlig skada på exempelvis bilar och tak. De största hagelkorn man registrerat föll i Bangladesh år 1986. De vägde uppåt 1 kg och ska ha dödat 92 människor.[4] I Ramnäs i Sverige föll det år 1953 hagel som vägde 200 g, och i Lund föll det år 1986 asymmetriska hagel som var 1 cm tjocka och hela 6 cm långa.[3]
Annons
Annons

4. Åska

Ett för många skrämmande väderfenomen är åska – en kraftig elektrisk ström i luften. Orsaken till åska är en stor laddningsskillnad mellan moln och mark, eller mellan moln och moln. Molnen är oftast Cumulonimbus-moln.

Hur denna laddningsskillnad egentligen uppstår är faktiskt fortfarande oklart, men troligtvis har det att göra med att underkylda vattendroppar, snöflingor och hagel rör sig upp och ned i molnet med olika hastigheter, varvid de kolliderar och blir uppladdade.[5][6] De lättare vattendropparna och snöflingorna, som förlorar elektroner och därmed blir positivt laddade vid kollisionerna, rör sig uppåt i molnet, medan det tyngre haglet, som drar till sig elektroner vid kollisionerna och därmed blir negativt laddat, rör sig nedåt.[5]

Resultatet blir att molnet på hög höjd blir positivt laddat (saknar elektroner) och på låg höjd blir negativt laddad (har ett överskott av elektroner).[5][6] När spänningsskillnaden, det vill säga dragningskraften på elektronerna från mer positivt laddade områden, blir väldigt stor sker en elektrisk urladdning, vilket betyder att elektroner snabbt rör sig i en luftburen elektrisk ström från det negativa till det postiva området.[7] Denna elektriska ström är synlig som en blixt.

Blixtar kan uppstå inom molnet (mellan nedre och övre delen), mellan olika moln och mest spektakulärt: mellan moln och mark.[5] När urladdningarna sker mellan moln och mark finns det i huvudsak två slags blixtar: negativa och positiva. De negativa är vanligast och då utgår strömmen från molnets nedre negativa del mot marken.[7] De positiva blixtarna är mer ovanliga och där förs negativ laddning från marken ändå upp mot molnets övre positiva delar.[7] Postiva blixtar brukar vara starkare eftersom det större avståndet kräver en större spänningsskillnad för att ge en urladdning.[7]

Blixten, alltså bestående av en ström av elektroner, värmer hastigt upp luften, vilken utvidgas. Detta leder till en tryckvåg i atmosfären, vilken går att uppfatta som en åskknall.[7] Åska består alltså både av en blixt och av en åskknall.

Åska är vanligast på eftermiddagen eller på kvällen. Detta eftersom Cumulonimbus-moln oftast börjar sin korta livstid på förmiddagen när solen värmer upp marken, varvid varm luft stiger och kyls av och bildar moln.[5] Sedan tar det några timmar innan molnen blivit höga nog för att en tillräcklig laddningsskillnad ska kunna uppstå.[5]

Åska är också vanligast vid varmt väder eftersom åskmoln behöver mycket fukt för att bildas, och luft kan innehålla mer fukt ju varmare den är. Därför är åskväder mycket vanligare på sommaren, och i tropikerna än mot polerna.[5]

3. Polarsken

Trea på topplistan över världens häftigaste väderfenomen är kanske det allra vackraste. Polarsken är en gemensam benämning på norrsken och skydsken, vilka uppstår på hög höjd i områdena kring jordens nord- respektive sydpol. Att få uppleva ett ordentligt flerfärgat polarsken är en ynnest få förunnat. Men vi svenskar har tur; ett besök i norra landet på vinterhalvåret garanterar nästan ett norrsken.

Polarsken uppstår på en höjd av mellan 100 km och 400 km[8] – det sistnämnda är lika högt som omloppsbanan hos ISS (International Space Station). Polarsken uppstår när strålning från solen träffar jordens atmosfär – mer exakt när laddade partiklar (vanligen elektroner) som släppts från solen med solvindar krockar med syre- och kväve i jordatmosfären.[8][9] Ljuset från syre är grönt eller rött, medan ljuset från kväve är blått eller violett.[9]

Elektronerna från solen påverkas av jordens magnetfält och träffar därför atmosfären i ovaler runt magnetiska nord- och sydpolen.[8] Ju större solaktivitet som träffar jorden, desto intensivare och vidare blir ovalen, vilket gör att vi då kan se exempelvis norrsken i södra Sverige.[8]

Polarsken är inget unikt för jorden, utan uppstår även på andra planeter.
Annons
Annons

2. Tornado

En tornado, även kallad tromb, är en roterande luftkanal (virvelvind) mellan marken och ett moln. Tornados bildas ofta från kraftiga åskväder kallade superceller. Exakt hur det går till vet man inte, men dessa superceller innehåller kraftiga uppvindar som kan skapa roterande cylindrar av luft.[10] Dessa cylindrar kan bli smalare, längre och snurra snabbare och slutligen nå marken som en tornado.[10]

En tornado kan ha en diameter på alltifrån 10 m till 1 000 m, och vindhastigheten i dem kan uppnå 140 m/s.[11]

I Sverige kallar vi tornados för tromber, och när de väl uppstår brukar de vara ganska blygsamma. I östra Jämtlands skogar uppstod dock år 1986 en tromb som drog upp en 3 km lång gata av fällda träd och troligtvis hade en hastighet på 75 m/s.[11]

I USA blir tornados mycket större och är väldigt fruktade – till exempel dödades 695 människor i Missouri, Illinois och Indiana av (troligtvis) en och samma tornado år 1925.[11]

1. Tropisk cyklon

Världens häftigaste väderfenomen är kanske det allra mest fruktade. Okärt barn har även många andra namn och en tropisk cyklon kallas, beroende på världsdel, även för orkan, tyfon eller bara cyklon.

Tropiska cykloner bildas över varma hav, där havsvatten som avdunstar skapar varm och fuktig luft.[12] Den varma, fuktiga luften stiger högt i atmosfären där den svalnar och kondenserar till stora städformade moln.[12] När varm luft stiger börjar vindarna blåsa i en cirkel, och över tropiska hav finns så mycket "bränsle" till stormen i form av varm, fuktig luft att det kan bildas enorma snurrande moln med extrema vindstyrkor.[12]

Om en tropisk cyklon träffar land får den slut på varm och fuktig luft och avtar i styka, men den kan ändå orsaka stor skada.[12] Vindarna når ofta orkanstyrka (minst 32,6 m/s och ibland uppåt 70 m/s) och det kan regna över 1 m på kort tid.[13] De hastiga översvämningar och extrema regnmängder som ofta följer med en tropisk cyklon brukar vara det som kräver flest liv.[13]
Annons
Annons
Referenser (och vidare läsning)
[1]
"Regnbåge". SMHI. Uppdaterad 16 juni 2022. Läst 29 juli 2022.
[2]
"Regnbåge". NE.se. Läst 29 juli 2022.
[3]
"Hagel". SMHI. Uppdaterad 7 dec 2021. Läst 29 juli 2022.
[4]
"Heaviest hailstones". Guinness World Records. Läst 29 juli 2022.
[5]
"Understanding Lightning: Thunderstorm Electrification". National Oceanic and Atmospheric Administration. Läst 29 juli 2022.
[6]
"Åska". SMHI. Uppdaterad 27 sep 2021. Läst 29 juli 2022.
[7]
"Blixtar". SMHI. Uppdaterad 27 sep 2021. Läst 29 juli 2022.
[8]
"Norrsken". SMHI. Uppdaterad 27 oktober 2021. Läst 29 juli 2022.
[9]
"Hur bildas norrskenets färger?". SVT. Publicerad 19 okt 2017. Läst 29 juli 2022.
[10]
"Tornadoes". NOAA. Uppdaterad 1 aug 2013. Läst 29 juli 2022.
[11]
"Tromber". SMHI. Uppdaterad 25 januari 2022. Läst 29 juli 2022.
[12]
"How Does a Hurricane Form?". NOAA SciJinks. Läst 29 juli 2022.
[13]
"Orkaner och tropiska cykloner". SMHI. Uppdaterad 10 oktober 2021. Läst 29 juli 2022.
Liknande
Senaste
Sport
Människan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden
Sport