Vrldens 6 hftigaste vderfenomen
Start     Jorden     Rymden     Mnniskan     Djur     Teknik     Byggnadsverk     Sport     Sverige     Topplistor    
Annons
Annons
Jorden

Vrldens 6 hftigaste vderfenomen

Uppdaterad 29 juli 2022
Dessa vderfenomen r alla vlknda p grund av deras sknhet eller frdelse. Men vad r de egentligen, och hur uppstr de?

Vder r ett annat ord fr tillstndet i atmosfren. Fr att beskriva vdret krvs mtningar av en mngd parametrar, ssom luftfuktighet, vindstyrka och temperatur. Vdret r oftast relativt frutsgbart, men ibland leder de komplicerade frhllandena i atmosfren till extrema fenomen. Denna topplista ver vrldens hftigaste vderfenomen levererar inga verraskningar, d de r vitt knda tack vare deras estetiska tilldragelse, eller p grund av den frdelse de orsakar. Men vad r de egentligen, och hur uppstr de? Hr r vrldens hftigaste vderfenomen!

6. Regnbge

Hur solljuset i en vattendroppe reflekteras till en regnbge
Frst p topplistan r den klassiska regnbgen – en bge av ljus i olika frger som ofta r synlig nr solen tittar fram medan det regnar. Solens vita ljus bestr egentligen av alla frger som finns, och nr solen skiner p en vattendroppe, till exempel en regndroppe, blir alla dessa frger synliga (nedre bilden).

Nr en vit ljusstrle frn solen trffar "framsidan" p en vattendroppe, och passerar vergngen mellan luft och vatten, bryts de olika frgerna lite t olika hll.[1] Ljusstrlen vergr frn att vara smal och vit till att bli lite bredare och best av alla frger i ett regnbgsmnster.[1] Ljusstrlen reflekteras sedan p insidan av "baksidan" av vattendroppen (ljus passerar ven ut hr, men ger ej upphov till en regnbge) och vnder tillbaks snett mot solens riktning.[1] Sedan passerar ljusstrlen terigen grnsen mellan vatten och luft p vattendroppens framsida, fast den hr gngen p vg ut ur den (hr ansamlas ocks ljuset i en riktning).[1] Vill man se en regnbge ska man allts st med solen i ryggen och titta p vattendroppar i himlen.

Dock fr solen inte st hgre n 42,3 frn horisonten, fr d hamnar toppen av regnbgen osynligt i marken. Den reflekterade ljusstrlens frger r nmligen starkast mellan 40,6 och 42,3 frn solens riktning (det r inom det omrdet regnbgen uppstr).[2] Vid 40,6 uppstr violett och 42,3 rtt.[2] Ju lgre solen str, desto hgre upp p himlen hamnar regnbgen.

Ett srskilt intressant fenomen r en dubbel regnbge, vilken uppstr d en del ljus reflekteras en extra gng i vattendropparna och bildar en extra regnbge ovanfr den frsta (vre bilden). Denna andra regnbge r uppochnedvnd och koncentrerad mellan 50,7(rtt) och 53,6(violett) frn solens riktning.[2] Fr att den sekundra regnbgen ska kunna ses mste allts solen st lgre n 53,6 frn horisonten.

En regnbge kan ven bildas p andra stt n av solen och regn. Det kan exempelvis bildas regnbgar av vattenngan vid ett vattenfall eller frn sprinklern p grsmattan. Det kan ocks bildas regnbgar av mnens sken – s kallade mnbgar. Dessa r dock svra att se eftersom mnens ljus r mycket svagare n solens. Om man har tur att se en mnbge kommer man uppfatta dess frger som svaga, eftersom mnniskans frgseende blir dligt i svagt ljus.

5. Hagel

Hagelkorn r klumpar av is som kan variera i storlek frn ngra millimeter till flera centimeter i diameter. Hagel bildas i skmoln (Cumulonimbus) som innehller underkylda vattendroppar och snflingor.[3] Om en snflinga krockar med en underkyld vattendroppe s fryser vattendroppen ihop med snflingan till ett iskorn.[3] Dessa s kallade hagelkorn hlls uppe i molnet av uppvindar, och ju starkare uppvindar i molnet, desto strre chans att hagelkornen krockar med fler vattendroppar och blir nnu strre.[3] Nr hagelkornen blivit fr tunga fr att hllas uppe av molnets uppvindar faller de till marken – det brjar hagla.[3]

Stora hagelkorn kan orsaka vsentlig skada p exempelvis bilar och tak. De strsta hagelkorn man registrerat fll i Bangladesh r 1986. De vgde uppt 1 kg och ska ha ddat 92 mnniskor.[4] I Ramns i Sverige fll det r 1953 hagel som vgde 200 g, och i Lund fll det r 1986 asymmetriska hagel som var 1 cm tjocka och hela 6 cm lnga.[3]
Annons
Annons

4. ska

Ett fr mnga skrmmande vderfenomen r ska – en kraftig elektrisk strm i luften. Orsaken till ska r en stor laddningsskillnad mellan moln och mark, eller mellan moln och moln. Molnen r oftast Cumulonimbus-moln.

Hur denna laddningsskillnad egentligen uppstr r faktiskt fortfarande oklart, men troligtvis har det att gra med att underkylda vattendroppar, snflingor och hagel rr sig upp och ned i molnet med olika hastigheter, varvid de kolliderar och blir uppladdade.[5][6] De lttare vattendropparna och snflingorna, som frlorar elektroner och drmed blir positivt laddade vid kollisionerna, rr sig uppt i molnet, medan det tyngre haglet, som drar till sig elektroner vid kollisionerna och drmed blir negativt laddat, rr sig nedt.[5]

Resultatet blir att molnet p hg hjd blir positivt laddat (saknar elektroner) och p lg hjd blir negativt laddad (har ett verskott av elektroner).[5][6] Nr spnningsskillnaden, det vill sga dragningskraften p elektronerna frn mer positivt laddade omrden, blir vldigt stor sker en elektrisk urladdning, vilket betyder att elektroner snabbt rr sig i en luftburen elektrisk strm frn det negativa till det postiva omrdet.[7] Denna elektriska strm r synlig som en blixt.

Blixtar kan uppst inom molnet (mellan nedre och vre delen), mellan olika moln och mest spektakulrt: mellan moln och mark.[5] Nr urladdningarna sker mellan moln och mark finns det i huvudsak tv slags blixtar: negativa och positiva. De negativa r vanligast och d utgr strmmen frn molnets nedre negativa del mot marken.[7] De positiva blixtarna r mer ovanliga och dr frs negativ laddning frn marken nd upp mot molnets vre positiva delar.[7] Postiva blixtar brukar vara starkare eftersom det strre avstndet krver en strre spnningsskillnad fr att ge en urladdning.[7]

Blixten, allts bestende av en strm av elektroner, vrmer hastigt upp luften, vilken utvidgas. Detta leder till en tryckvg i atmosfren, vilken gr att uppfatta som en skknall.[7] ska bestr allts bde av en blixt och av en skknall.

ska r vanligast p eftermiddagen eller p kvllen. Detta eftersom Cumulonimbus-moln oftast brjar sin korta livstid p frmiddagen nr solen vrmer upp marken, varvid varm luft stiger och kyls av och bildar moln.[5] Sedan tar det ngra timmar innan molnen blivit hga nog fr att en tillrcklig laddningsskillnad ska kunna uppst.[5]

ska r ocks vanligast vid varmt vder eftersom skmoln behver mycket fukt fr att bildas, och luft kan innehlla mer fukt ju varmare den r. Drfr r skvder mycket vanligare p sommaren, och i tropikerna n mot polerna.[5]

3. Polarsken

Trea p topplistan ver vrldens hftigaste vderfenomen r kanske det allra vackraste. Polarsken r en gemensam benmning p norrsken och skydsken, vilka uppstr p hg hjd i omrdena kring jordens nord- respektive sydpol. Att f uppleva ett ordentligt flerfrgat polarsken r en ynnest f frunnat. Men vi svenskar har tur; ett besk i norra landet p vinterhalvret garanterar nstan ett norrsken.

Polarsken uppstr p en hjd av mellan 100 km och 400 km[8] – det sistnmnda r lika hgt som omloppsbanan hos ISS (International Space Station). Polarsken uppstr nr strlning frn solen trffar jordens atmosfr – mer exakt nr laddade partiklar (vanligen elektroner) som slppts frn solen med solvindar krockar med syre- och kvve i jordatmosfren.[8][9] Ljuset frn syre r grnt eller rtt, medan ljuset frn kvve r bltt eller violett.[9]

Elektronerna frn solen pverkas av jordens magnetflt och trffar drfr atmosfren i ovaler runt magnetiska nord- och sydpolen.[8] Ju strre solaktivitet som trffar jorden, desto intensivare och vidare blir ovalen, vilket gr att vi d kan se exempelvis norrsken i sdra Sverige.[8]

Polarsken r inget unikt fr jorden, utan uppstr ven p andra planeter.
Annons
Annons

2. Tornado

En tornado, ven kallad tromb, r en roterande luftkanal (virvelvind) mellan marken och ett moln. Tornados bildas ofta frn kraftiga skvder kallade superceller. Exakt hur det gr till vet man inte, men dessa superceller innehller kraftiga uppvindar som kan skapa roterande cylindrar av luft.[10] Dessa cylindrar kan bli smalare, lngre och snurra snabbare och slutligen n marken som en tornado.[10]

En tornado kan ha en diameter p alltifrn 10 m till 1 000 m, och vindhastigheten i dem kan uppn 140 m/s.[11]

I Sverige kallar vi tornados fr tromber, och nr de vl uppstr brukar de vara ganska blygsamma. I stra Jmtlands skogar uppstod dock r 1986 en tromb som drog upp en 3 km lng gata av fllda trd och troligtvis hade en hastighet p 75 m/s.[11]

I USA blir tornados mycket strre och r vldigt fruktade – till exempel ddades 695 mnniskor i Missouri, Illinois och Indiana av (troligtvis) en och samma tornado r 1925.[11]

1. Tropisk cyklon

Vrldens hftigaste vderfenomen r kanske det allra mest fruktade. Okrt barn har ven mnga andra namn och en tropisk cyklon kallas, beroende p vrldsdel, ven fr orkan, tyfon eller bara cyklon.

Tropiska cykloner bildas ver varma hav, dr havsvatten som avdunstar skapar varm och fuktig luft.[12] Den varma, fuktiga luften stiger hgt i atmosfren dr den svalnar och kondenserar till stora stdformade moln.[12] Nr varm luft stiger brjar vindarna blsa i en cirkel, och ver tropiska hav finns s mycket "brnsle" till stormen i form av varm, fuktig luft att det kan bildas enorma snurrande moln med extrema vindstyrkor.[12]

Om en tropisk cyklon trffar land fr den slut p varm och fuktig luft och avtar i styka, men den kan nd orsaka stor skada.[12] Vindarna nr ofta orkanstyrka (minst 32,6 m/s och ibland uppt 70 m/s) och det kan regna ver 1 m p kort tid.[13] De hastiga versvmningar och extrema regnmngder som ofta fljer med en tropisk cyklon brukar vara det som krver flest liv.[13]
Annons
Annons
Referenser (och vidare lsning)
[1]
"Regnbge". SMHI. Uppdaterad 16 juni 2022. Lst 29 juli 2022.
[2]
"Regnbge". NE.se. Lst 29 juli 2022.
[3]
"Hagel". SMHI. Uppdaterad 7 dec 2021. Lst 29 juli 2022.
[4]
"Heaviest hailstones". Guinness World Records. Lst 29 juli 2022.
[5]
"Understanding Lightning: Thunderstorm Electrification". National Oceanic and Atmospheric Administration. Lst 29 juli 2022.
[6]
"ska". SMHI. Uppdaterad 27 sep 2021. Lst 29 juli 2022.
[7]
"Blixtar". SMHI. Uppdaterad 27 sep 2021. Lst 29 juli 2022.
[8]
"Norrsken". SMHI. Uppdaterad 27 oktober 2021. Lst 29 juli 2022.
[9]
"Hur bildas norrskenets frger?". SVT. Publicerad 19 okt 2017. Lst 29 juli 2022.
[10]
"Tornadoes". NOAA. Uppdaterad 1 aug 2013. Lst 29 juli 2022.
[11]
"Tromber". SMHI. Uppdaterad 25 januari 2022. Lst 29 juli 2022.
[12]
"How Does a Hurricane Form?". NOAA SciJinks. Lst 29 juli 2022.
[13]
"Orkaner och tropiska cykloner". SMHI. Uppdaterad 10 oktober 2021. Lst 29 juli 2022.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Mnniskan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden