Jorden
Vrldens 5 kraftigaste jordbvningar (sedan r 1900)
Uppdaterad 30 juli 2022
Av Ludvig Wellander och Andras Wellander
Systematiska mtningar och registreringar av jordbvningar brjade gras p 1900-talet. Hr r en lista ver vrldens 5 kraftigaste jordbvningar sedan r 1900, rangordnade efter deras magnitud (momentmagnitud).
Vrldens strsta jordbvningar har alla intrffat dr tv kontinentalplattor kolliderar, och nrmare bestmt i s kallade subduktionszoner dr en platta glider in under en annan. Under denna process hakar plattorna hela tiden i varandra och d uppstr kraftiga spnningar som, nr de slpper, ger upphov till jordbvningar.
Jordbvningars styrka anges i magnitud – ett tal som beskriver hur mycket energi som frigrs (i stort sett hur mycket marken skakar). Frr angavs alla jordbvningars styrka i lokal magnitud (Ml) p Richterskalan. Den lokala magnituden berknas efter hur mycket markrrelse en seismograf registrerar, anpassat efter avstndet till jordbvningskllan. Numera brukar strre jordbvningars styrka anges i momentmagnitud (Mw) p momentmagnitudskalan. Momentmagnitudskalan introducerades r 1979 och r en efterfljare till Richterskalan. Richterskalan har nmligen vissa brister nr det gller att mta jordvningar som r vldigt kraftiga eller sker p ett stort avstnd frn mtplatsen. Fr mindre jordbvningar som sker nra mtplatsen fungerar dock Richterskalan bttre n momentmagnitudskalan. Utan att bli fr ingende har de tv skalorna allts olika formler fr att rkna ut magnitud och kan drmed ge olika magnitudvrden p samma jordbvning. Nr det skrivs i pressen om jordbvningar anges det oftast inte vilken skala som anvnts, men i princip brukar jordbvningar ver "magnitud 7,0" berknats enligt momentmagnitudskalan.
En kning med 1,0 p momentmagnitudskalan motsvarar en kning av frigjord energi med 101,5 (cirka 31,6) gnger. Fljaktligen motsvarar en kning med 2,0 p momentmagnitudskalan en kning av frigjord energi med 103 gnger (101,5 x 101,5, eller 1 000 gnger). Detta betyder att det vid en jordbvning med momentmagnituden 9,0 frigrs cirka 31,6 gnger s mycket energi som vid en jordbvning med momentmagnituden 8,0, och 1 000 gnger s mycket energi som vid en jordbvning med momentmagnituden 7,0.
Vrldens strsta jordbvningar har alla intrffat dr tv kontinentalplattor kolliderar, och nrmare bestmt i s kallade subduktionszoner dr en platta glider in under en annan. Under denna process hakar plattorna hela tiden i varandra och d uppstr kraftiga spnningar som, nr de slpper, ger upphov till jordbvningar.
Jordbvningars styrka anges i magnitud – ett tal som beskriver hur mycket energi som frigrs (i stort sett hur mycket marken skakar). Frr angavs alla jordbvningars styrka i lokal magnitud (Ml) p Richterskalan. Den lokala magnituden berknas efter hur mycket markrrelse en seismograf registrerar, anpassat efter avstndet till jordbvningskllan. Numera brukar strre jordbvningars styrka anges i momentmagnitud (Mw) p momentmagnitudskalan. Momentmagnitudskalan introducerades r 1979 och r en efterfljare till Richterskalan. Richterskalan har nmligen vissa brister nr det gller att mta jordvningar som r vldigt kraftiga eller sker p ett stort avstnd frn mtplatsen. Fr mindre jordbvningar som sker nra mtplatsen fungerar dock Richterskalan bttre n momentmagnitudskalan. Utan att bli fr ingende har de tv skalorna allts olika formler fr att rkna ut magnitud och kan drmed ge olika magnitudvrden p samma jordbvning. Nr det skrivs i pressen om jordbvningar anges det oftast inte vilken skala som anvnts, men i princip brukar jordbvningar ver "magnitud 7,0" berknats enligt momentmagnitudskalan.
En kning med 1,0 p momentmagnitudskalan motsvarar en kning av frigjord energi med 101,5 (cirka 31,6) gnger. Fljaktligen motsvarar en kning med 2,0 p momentmagnitudskalan en kning av frigjord energi med 103 gnger (101,5 x 101,5, eller 1 000 gnger). Detta betyder att det vid en jordbvning med momentmagnituden 9,0 frigrs cirka 31,6 gnger s mycket energi som vid en jordbvning med momentmagnituden 8,0, och 1 000 gnger s mycket energi som vid en jordbvning med momentmagnituden 7,0.
Annons
Annons
5. Jordbvningen vid Kamchatka, 1952 - Magnitud 9,0[1]
Lngst sterut i Ryssland ligger halvn Kamchatka. Kamchatka har ett kallt subarktiskt klimat och r lite mindre n Sverige till ytan. En tidig morgon 1952 knde halvns invnare att marken skakade. Kraftigast skakade havsbottnen en bit utanfr stkusten. I denna zon ligger en grns mellan tv kontinentalplattor, och just i denna stund rrde sig den ena, Stillahavsplattan, hastigt in under den andra, Okhotskplattan. I lilla staden Severo-Kurilsk, p en utanfr spetsen av Kamchatkahalvn, var jordbvningen mycket kraftig och de flesta invnarna flydde upp i bergen.[2] De visste att en tsunamivg kunde flja jordbvningen, och det var precis vad som hnde. De undkom den frsta tsunamivgen som slog in ver staden. Mnga trodde sedan att faran var ver och gick terigen ned till sina hem, fr att verraskas av en andra och tredje tsunamivg.[2] Den dagen dog 39 % av befolkningen i Severo-Kurilsk.[2] Bilden visar var Severo-Kurilsk lg nr tsunamin trffade. Staden byggdes senare upp igen lite hgre upp p land.[2]
De tre vgorna som trffade Severo-Kurilsk var troligtvis mellan 15 och 18 m hga.[2] ven p andra platser p Kamchatkahalvn omkom folk av tsunamivgorna, och den totala ddssiffran blev ngonstans mellan 10 000 och 15 000.[2] Tsunamin rrde sig sedan ver hela Stilla havet och slog in ver delar av Asien och Nordamerika. Flera timmar efter jordbvningen slog uppemot 5 m hga vgor in ver Hawaii och orsakade skador fr cirka 17 miljoner dollar (2011 rs vrde).[2] Sex kor dog, men inga mnniskor.[2] Nr tsunamin ndde Nordamerikas vstkust var den bara 1,4 m hg.[2]
De tre vgorna som trffade Severo-Kurilsk var troligtvis mellan 15 och 18 m hga.[2] ven p andra platser p Kamchatkahalvn omkom folk av tsunamivgorna, och den totala ddssiffran blev ngonstans mellan 10 000 och 15 000.[2] Tsunamin rrde sig sedan ver hela Stilla havet och slog in ver delar av Asien och Nordamerika. Flera timmar efter jordbvningen slog uppemot 5 m hga vgor in ver Hawaii och orsakade skador fr cirka 17 miljoner dollar (2011 rs vrde).[2] Sex kor dog, men inga mnniskor.[2] Nr tsunamin ndde Nordamerikas vstkust var den bara 1,4 m hg.[2]
4. Jordbvningen vid Tohoku, Japan, 2011 - Magnitud 9,1[1]
P eftermiddagen 11 mars 2011 skakades hela Japan av en kraftig jordbvning. Direkt nr jordbvningen brjade varnades landets invnare av Japans avancerade varningssystem av sensorer i berggrunden, vilket mjliggr att mnniskor som inte befinner sig nra epicentrumet kan hinna ta skydd innan skakningarna knns. Skalvet var lngt och kraftigt. Kraftigast kndes det i regionen Tohoku (Tõhoku), vars stkust endast ligger ngra mil frn jordbvningens epicentrum ute i Stilla havet. Under jordbvningen gled delar av Stillahavsplattan 50 m in under den Nordamerikanska plattan – den lngsta registrerade motriktiga plattfrflyttningen ngonsin.[3] Delar av Japans huvud Honshu flyttades 2,4 m sterut.[4]
Jordbvningen orsakade stor skada p havsbottnen, vilket i sin tur frflyttade stora vattenmassor och orsakade en kraftig tsunami som brjade rra sig mot Japans kust. En tsunamivarning gick ut till befolkningen. Mnga hrde varningen och kunde stta sig i skerhet, medan andra frblev ovetandes om hotet. Ungefr en timme efter jordbvningen ndde den frsta tsunamivgen – uppemot 10 m hg – Japans stkust.[4] Hela stder frstrdes. I staden Minamisanriku omkom till exempel hlften (9 500) av invnarna.[4] Sex miljoner hem (10 % av Japans hushll) blev utan el och en miljon hem blev utan vatten.[4] Sammanlagt dog 22 000 mnniskor i Japan av jordbvningen, de flesta av tsunamin.[4] Tsunamin fortsatte ver Stilla havet och i exempelvis Kalifornien skadades flera hamnar och en mnniska dog.[5]
En obehaglig fljd av tsunamin var att det japanska krnkraftverket Fukushima I gick snder. Kylningen slutade att fungera, vilket resulterade i hrdsmltor och lckande radioaktivt material.[4] De lngsiktiga konsekvenserna av detta krnkraftshaveri r n s lnge ganska oklara, men 2015 diagnosisterades en av de som arbetade vid Fukushima med leukemi som en fljd av olyckan – det frsta cancerfallet att kopplas ihop med katastrofen.[4]
Annons
Annons
Jordbvningen orsakade stor skada p havsbottnen, vilket i sin tur frflyttade stora vattenmassor och orsakade en kraftig tsunami som brjade rra sig mot Japans kust. En tsunamivarning gick ut till befolkningen. Mnga hrde varningen och kunde stta sig i skerhet, medan andra frblev ovetandes om hotet. Ungefr en timme efter jordbvningen ndde den frsta tsunamivgen – uppemot 10 m hg – Japans stkust.[4] Hela stder frstrdes. I staden Minamisanriku omkom till exempel hlften (9 500) av invnarna.[4] Sex miljoner hem (10 % av Japans hushll) blev utan el och en miljon hem blev utan vatten.[4] Sammanlagt dog 22 000 mnniskor i Japan av jordbvningen, de flesta av tsunamin.[4] Tsunamin fortsatte ver Stilla havet och i exempelvis Kalifornien skadades flera hamnar och en mnniska dog.[5]
En obehaglig fljd av tsunamin var att det japanska krnkraftverket Fukushima I gick snder. Kylningen slutade att fungera, vilket resulterade i hrdsmltor och lckande radioaktivt material.[4] De lngsiktiga konsekvenserna av detta krnkraftshaveri r n s lnge ganska oklara, men 2015 diagnosisterades en av de som arbetade vid Fukushima med leukemi som en fljd av olyckan – det frsta cancerfallet att kopplas ihop med katastrofen.[4]
3. Jordbvningen i Indiska oceanen, 2004 - Magnitud 9,1[1]
I Indiska Oceanen, vid Indonesiens vstra nde, sder om Kina och Indien, glider den Indiska plattan in under Burmaplattan. Lnge hade plattorna hakat i varandra och en kraftig spnning byggts upp. Morgonen den 26 december 2004 slpper denna spnning. Pltsligt brjar havsbottnen att skaka kraftigt. Jordytan skakar i hela 8 till 10 minuter, samtidigt som plattorna frskjuts lngs en strcka p otroliga 130 mil – det lngsta skalvet och den lngsta strckan man hittills har observerat.[6] I genomsnitt frskjuts havsbottnen 5 m (p vissa platser nstan 50 m) upp eller ner,[6] vilket frflyttar ofantliga mngder havsvatten och startar en kraftig tsunami.
Sexton mil nordost om jordbvningens epicentrum ligger den indonesiska n Sumatra och Aceh-provinsen.[7] Hr orsakar jordbvningen stor frstrelse, och hit tar det inte heller lng tid innan tsunamin kommer – bara en kvart.[7] Hr r tsunamin uppt 30 m hg[8] och frstr flera stder, dribland Aceh-provinsens huvudstad Banda Aceh (vre bilden). Endast i Aceh-provinsen dr runt 130 000 personer, varav de fleta r barn, unga, gamla och kvinnor.[7] Till n Simeulue, endast ngra mil sder om jordbvningens epicentrum, nr tsunamin nnu tidigare. Trots detta dr endast 7 av ns 78 000 invnare, vilket beror p befolkningens vetskap om tidigare tsunamis som gr att de snabbt stter sig i skerhet p hgre mark.[9] Den massiva tsunamin fortstter ver Indiska oceanen och slr inom timmar in ver vriga Indonesien, Sri Lanka, Indien och Thailand. Sri Lanka drabbas nst hrdast efter Indonesien med runt 35 000 dda.[7] I Indien dr cirka 16 000 mnniskor och i Thailand (nedre bilden) ver 8 000 personer.[7] Efter ngra timmar nr tsunamin Afrikas kust, och ven hr orsakar den ngra ddsfall.[10]
Sammanlagt dog ungefr 230 000 mnniskor av jordbvningen i Indiska oceanen 2004.[7] ven Sverige drabbades eftersom 543 svenskar avled, varav 16 inte har hittats.[7] Den stora jordbvningen som skapade den frdande tsunamin kallas inom vetenskapliga kretsar fr Sumatra-Andamanjordbvningen.
Sexton mil nordost om jordbvningens epicentrum ligger den indonesiska n Sumatra och Aceh-provinsen.[7] Hr orsakar jordbvningen stor frstrelse, och hit tar det inte heller lng tid innan tsunamin kommer – bara en kvart.[7] Hr r tsunamin uppt 30 m hg[8] och frstr flera stder, dribland Aceh-provinsens huvudstad Banda Aceh (vre bilden). Endast i Aceh-provinsen dr runt 130 000 personer, varav de fleta r barn, unga, gamla och kvinnor.[7] Till n Simeulue, endast ngra mil sder om jordbvningens epicentrum, nr tsunamin nnu tidigare. Trots detta dr endast 7 av ns 78 000 invnare, vilket beror p befolkningens vetskap om tidigare tsunamis som gr att de snabbt stter sig i skerhet p hgre mark.[9] Den massiva tsunamin fortstter ver Indiska oceanen och slr inom timmar in ver vriga Indonesien, Sri Lanka, Indien och Thailand. Sri Lanka drabbas nst hrdast efter Indonesien med runt 35 000 dda.[7] I Indien dr cirka 16 000 mnniskor och i Thailand (nedre bilden) ver 8 000 personer.[7] Efter ngra timmar nr tsunamin Afrikas kust, och ven hr orsakar den ngra ddsfall.[10]
Annons
Annons
Sammanlagt dog ungefr 230 000 mnniskor av jordbvningen i Indiska oceanen 2004.[7] ven Sverige drabbades eftersom 543 svenskar avled, varav 16 inte har hittats.[7] Den stora jordbvningen som skapade den frdande tsunamin kallas inom vetenskapliga kretsar fr Sumatra-Andamanjordbvningen.
2. Lngfredagsskalvet i Alaska, 1964 - Magnitud 9,2[1]
Vid Alaska glider Stillahavsplattan in under den Nordamerikanska plattan. Lnge hade Stillahavsplattan tryckt p medan Nordamerikanska plattan vid Alaska hade tryckts ihop. Men 1964 hade trycket blivit fr stort och den Nordamerikanska plattan slog tillbaka. Under fyra och en halv minut strckte den p sig.[11] Landomrden som med tiden hade hjts sjnk tillbaka och landomrden som hade tryckts ned skt i hjden. Vissa kustomrden sjnk exempelvis 2,4 m medan andra hjdes 11,5 m.[11] Strre delen av Alaskas kustomrde flyttades 15 m ut mot havet.[11] Samtidigt som Nordamerikanska plattan jmnade ut sig, gled Stillahavsplattan in cirka 10 m under den.[11]
Denna otroligt kraftiga jordbvning hade sitt centrum precis vid Alaskas kust, cirka 12 mil sydost om Anchorage och cirka 6 mil vster om Valdez.[11] Den kndes i nstan hela Alaska, i amerikanska stder som Seattle och Washington och s lngt som 200 mil frn epicentrum.[11] I Anchorage frstrdes stora delar av centrum av jordskred igngsatta av jordbvningen (vre bilden). Omrdet Turnagain Heights drabbades hrt (nedre bilden). Jordskred hrjade ven i andra stder i Alaska, mycket p grund av att marken var mttad med vatten och blev mer eller mindre flytande vid markens skakningar.[11]
Jordbvningen startade inte bara jordskred utan ven en vldigt kraftig tsunami som vrkte in ver Alaskas kust med skiftande vghjd. En 20 m hg vg skljde till exempel in ver Chenega och ddade 23 av dess invnare – en tredjedel av byns befolkning.[11] Tack vare att Alaska r glesbefolkat omkom nd relativt f mnniskor med tanke p jordbvningens styrka. Men faran var inte ver, eftersom vgen fortsatte mot vriga Nordamerikas kuster. Lngs Washingtons, Oregons och Kaliforniens kust dog 16 personer av tsunamin.[11]
Sammanlagt omkom cirka 129 personer i den stora jordbvningen (i Alaska omkom 70 % av offren p grund av tsunamin).[11] Dessutom berknas jordbvningen ha orsakat skador fr cirka 2,3 miljarder dollar (2013 rs vrde).[11] Eftersom den intrffade p lngfredagen 27 april kallas jordbvningen fr Lngfredagsskalvet (Good Friday Earthquake p engelska). Ett annat vanligt namn r Stora jordbvningen i Alaska.
Denna otroligt kraftiga jordbvning hade sitt centrum precis vid Alaskas kust, cirka 12 mil sydost om Anchorage och cirka 6 mil vster om Valdez.[11] Den kndes i nstan hela Alaska, i amerikanska stder som Seattle och Washington och s lngt som 200 mil frn epicentrum.[11] I Anchorage frstrdes stora delar av centrum av jordskred igngsatta av jordbvningen (vre bilden). Omrdet Turnagain Heights drabbades hrt (nedre bilden). Jordskred hrjade ven i andra stder i Alaska, mycket p grund av att marken var mttad med vatten och blev mer eller mindre flytande vid markens skakningar.[11]
Jordbvningen startade inte bara jordskred utan ven en vldigt kraftig tsunami som vrkte in ver Alaskas kust med skiftande vghjd. En 20 m hg vg skljde till exempel in ver Chenega och ddade 23 av dess invnare – en tredjedel av byns befolkning.[11] Tack vare att Alaska r glesbefolkat omkom nd relativt f mnniskor med tanke p jordbvningens styrka. Men faran var inte ver, eftersom vgen fortsatte mot vriga Nordamerikas kuster. Lngs Washingtons, Oregons och Kaliforniens kust dog 16 personer av tsunamin.[11]
Sammanlagt omkom cirka 129 personer i den stora jordbvningen (i Alaska omkom 70 % av offren p grund av tsunamin).[11] Dessutom berknas jordbvningen ha orsakat skador fr cirka 2,3 miljarder dollar (2013 rs vrde).[11] Eftersom den intrffade p lngfredagen 27 april kallas jordbvningen fr Lngfredagsskalvet (Good Friday Earthquake p engelska). Ett annat vanligt namn r Stora jordbvningen i Alaska.
1. Stora jordbvningen i Chile, 1960 - Magnitud 9,5[1]
Utanfr Sydamerikas vstkust dyker Nazcaplattan ned under den Sydamerikanska plattan. Detta gr att det vid plattgrnsen uppstr vldiga spnningar nr plattorna hakar i varandra, och som vi tidigare nmnt har sdana hr s kallade subduktionszoner varit orsaken till alla de strsta jordbvningarna. I maj 1960 var det dags fr spnningarna vid Sydamerikas vstkust att slppa. P morgonen 21 maj, klockan 06:03, skakades mittersta Chile av en jordbvning med en momentmagnitud p 8,1.[12] Skalvet orsakade stor frdelse, srskilt i staden Concepcin. Morgonen drp, klockan 06:31, kom nsta jordbvning, med en momentmagnitud p 7,1.[12] Den tredje jordbvningen intrffade klockan 14:56 samma dag och hade en momentmagnitud p 7,8.[11] Dessa tre stora jordbvningar hade endast varit frskalv till vad som nu kom – den kraftigaste jordbvningen i vr moderna historia.
Klockan 15:11, 22 maj 1960 brjade vad som skulle komma att kallas Stora jordbvningen i Chile (eller Jordbvningen i Valdivia).[13] Sexton mil utanfr kusten rrde sig de tv kontinentalplattorna mot varandra lngs en 100 mil lng strcka.[13] I stora delar av mittersta Chile sjnk marken, och i Valdivia, som var den strre stad som lg nrmast epicentrumet, frstrdes nstan hlften av husen.[13]
En kvart efter jordbvningen ndde en uppemot 25 m hg tsunami Chile kust.[13] Tv miljoner mnniskor gjordes hemlsa, och cirka 1 600 miste livet.[13] Tsunamin var ven kraftig i vstlig riktning och i staden Hilo p Hawaii ddades 61 mnniskor (nedre bilden). Hr blev tsunamin hela 11 m hg, trots att det tog 15 timmar fr den att n hit.[13] ven Japan drabbades, 22 timmar efter jordbvningen, dr den d 5,5 m hga tsunamin frstrde 1 600 hem och krvde nstan 200 mnniskoliv.[13]
Tv dagar efter jordbvningen fick vulkanen Cordn Caulle ett utbrott efter 40 rs inaktivitet, vilket kan varit kopplat till jordbvningen.[13]
Trots att jordbvningen i Chile r 1960 r den kraftigaste i modern historia, r den lngt ifrn den ddligaste. Till exempel ddade jordbvningen p Haiti r 2010 mellan 100 000 och 300 000 mnniskor (ddssiffran r vldigt oklar och varierar mellan kllor), trots att den "bara" hade en momentmagnitud p 7,0.[14] Om man bortser frn tsunamis, s beror detta fenomen delvis p att en jordbvning som intrffar nra, gr mer skada n en strre jordbvning som intrffar lngt bort.[15] Jordbvningen i Chile hade sitt epicentrum 16 mil frn kusten och djupt nere i havet i en subduktionszon, medan jordbvningen p Haiti hade ett grunt epicentrum som lg nra bebyggelsen.[15] Dessutom tenderar jttestora jordbvningar, jmfrt med mindre, ha lngre och lngsammare skakningar, vilka r "smre" p att sl ner vggar.[15] Givetvis spelar det ocks stor roll om byggnaderna r byggda fr att klara jordbvningar eller inte. Fr att beskriva hur stor intensitet (katastrof) en jordbvning orsakar anvnds ibland den modifierade Mercallisskalan. Skalan gr frn I – XII, dr I innebr att skalvet knappt knns av mnniskor medan XII innebr total katastrof dr landskapet ndras och i stort sett alla byggnationer frstrs.
Klockan 15:11, 22 maj 1960 brjade vad som skulle komma att kallas Stora jordbvningen i Chile (eller Jordbvningen i Valdivia).[13] Sexton mil utanfr kusten rrde sig de tv kontinentalplattorna mot varandra lngs en 100 mil lng strcka.[13] I stora delar av mittersta Chile sjnk marken, och i Valdivia, som var den strre stad som lg nrmast epicentrumet, frstrdes nstan hlften av husen.[13]
En kvart efter jordbvningen ndde en uppemot 25 m hg tsunami Chile kust.[13] Tv miljoner mnniskor gjordes hemlsa, och cirka 1 600 miste livet.[13] Tsunamin var ven kraftig i vstlig riktning och i staden Hilo p Hawaii ddades 61 mnniskor (nedre bilden). Hr blev tsunamin hela 11 m hg, trots att det tog 15 timmar fr den att n hit.[13] ven Japan drabbades, 22 timmar efter jordbvningen, dr den d 5,5 m hga tsunamin frstrde 1 600 hem och krvde nstan 200 mnniskoliv.[13]
Tv dagar efter jordbvningen fick vulkanen Cordn Caulle ett utbrott efter 40 rs inaktivitet, vilket kan varit kopplat till jordbvningen.[13]
Annons
Annons
Trots att jordbvningen i Chile r 1960 r den kraftigaste i modern historia, r den lngt ifrn den ddligaste. Till exempel ddade jordbvningen p Haiti r 2010 mellan 100 000 och 300 000 mnniskor (ddssiffran r vldigt oklar och varierar mellan kllor), trots att den "bara" hade en momentmagnitud p 7,0.[14] Om man bortser frn tsunamis, s beror detta fenomen delvis p att en jordbvning som intrffar nra, gr mer skada n en strre jordbvning som intrffar lngt bort.[15] Jordbvningen i Chile hade sitt epicentrum 16 mil frn kusten och djupt nere i havet i en subduktionszon, medan jordbvningen p Haiti hade ett grunt epicentrum som lg nra bebyggelsen.[15] Dessutom tenderar jttestora jordbvningar, jmfrt med mindre, ha lngre och lngsammare skakningar, vilka r "smre" p att sl ner vggar.[15] Givetvis spelar det ocks stor roll om byggnaderna r byggda fr att klara jordbvningar eller inte. Fr att beskriva hur stor intensitet (katastrof) en jordbvning orsakar anvnds ibland den modifierade Mercallisskalan. Skalan gr frn I – XII, dr I innebr att skalvet knappt knns av mnniskor medan XII innebr total katastrof dr landskapet ndras och i stort sett alla byggnationer frstrs.
Referenser (och vidare lsning)
[1]
"20 Largest Earthquakes in the World". USGS. Lst 30 juli 2022.
[2]
"1952 Kamchatka Tsunami". WSSPC. Lst 30 juli 2022.
[3]
Jane J. Lee. "The 2011 Japan Tsunami Was Caused By Largest Fault Slip Ever Recorded". National Geographic. Publicerad 7 dec 2013. Lst 30 juli 2022.
[4]
"2011 Japan Earthquake - Tsunami Fast Facts". CNN. Uppdaterad 5 mars 2017. Lst 30 juli 2022.
[5]
"California Remembers the 2011 Japan Earthquake & Tsunami". California Geological Survey. Lst 30 juli 2022.
[6]
"Scientists: Sumatra quake longest ever recorded". CNN. Publicerad 20 maj 2005. Lst 30 juli 2022.
[7]
"Flodvgskatastrofen". NE.se. Lst 30 juli 2022.
[8]
"Astonishing Wave Heights Among the Findings of an International Tsunami Survey Team on Sumatra" (arkiverad). USGS. Publicerad mars 2005. Lst 30 juli 2022.
[9]
"Saved by tsunami folklore". BBC. Publicerad 10 mars 2007. Lst 30 juli 2022.
[10]
David Obura. "Impacts of the 26 December 2004 tsunami in Eastern Africa". Science Direct. Publicerad 2006. Lst 30 juli 2022.
[11]
Thomas M. Brocher, John R. Filson,
Gary S. Fuis, Peter J. Haeussler, Thomas L. Holzer, George Plafker, & J. Luke Blair. "The 1964 Great Alaska Earthquake and Tsunamis A Modern Perspective and Enduring Legacies" (pdf). USGS. Lst 30 juli 2022.
[12]
"World - M7+ in 1960". USGS. Lst 30 juli 2022.
[13]
Richard Pallardy. "Chile earthquake of 1960". Encyclopedia Britannica. Lst 30 juli 2022.
[14]
"World - M7+ in 2010". USGS. Lst 30 juli 2022.
[15]
Richard A. Lovett . "Why Chile fared better than Haiti". Nature. Publicerad 1 mars 2010. Lst 30 juli 2022.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Mnniskan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden
