Rymden
De 20 hftigaste bilderna frn mnen
Uppdaterad 19 mars 2022
Av Andras Wellander och Ludvig Wellander
Idag kan det vara svrt att frst vilken fantastisk hndelse och bedrift ervringen
av mnen var p 60-talet. Frhoppningsvis kan dessa utvalda bilder, och historien bakom dem,
frmedla lite av den utforskaranda och knsla av framsteg som rdde p den tiden. Vi har ocks valt ut ngra bilder frn mnens senare beskare.
Mnen brjade utforskas p allvar i slutet av 50-talet nr rymdkapplpningen mellan USA och Sovjetunionen tog fart. Kalla kriget rasade, och bda nationerna ville visa att de hade kunskapen och resurserna att ta sig till mnen. Vrlden hpnade nr obemannade sovjetiska rymdsonder tog de frsta fotografierna frn mnens yta. Nr astronauterna p Apollo 8 som frsta mnniskorna rest till mnen gjorde de p julaftonen 1968 en radio- och TV-sndning som sades ha den strsta publiken ngonsin.[1] Detta eventuella rekord slogs sju mnader senare nr Neil Armstrong tog mnniskans frsta steg p mnens yta. De svartvita och gryniga TV-bilderna av Armstrong som klttrade nerfr stegen sgs av 650 miljoner tv-tittare vrlden ver.[2] Kalla kriget fortsatte, men USA hade vunnit slaget om mnen. Apolloprogrammet avslutades tyvrr 1972, men lyckligtvis tog astronauterna massor av fotografier frn mnen. Hr r de 20 hftiga bilder frn mnen, i kronologisk ordning, frn rymdkapplpningen och senare.
Mnen brjade utforskas p allvar i slutet av 50-talet nr rymdkapplpningen mellan USA och Sovjetunionen tog fart. Kalla kriget rasade, och bda nationerna ville visa att de hade kunskapen och resurserna att ta sig till mnen. Vrlden hpnade nr obemannade sovjetiska rymdsonder tog de frsta fotografierna frn mnens yta. Nr astronauterna p Apollo 8 som frsta mnniskorna rest till mnen gjorde de p julaftonen 1968 en radio- och TV-sndning som sades ha den strsta publiken ngonsin.[1] Detta eventuella rekord slogs sju mnader senare nr Neil Armstrong tog mnniskans frsta steg p mnens yta. De svartvita och gryniga TV-bilderna av Armstrong som klttrade nerfr stegen sgs av 650 miljoner tv-tittare vrlden ver.[2] Kalla kriget fortsatte, men USA hade vunnit slaget om mnen. Apolloprogrammet avslutades tyvrr 1972, men lyckligtvis tog astronauterna massor av fotografier frn mnen. Hr r de 20 hftiga bilder frn mnen, i kronologisk ordning, frn rymdkapplpningen och senare.
20. Frsta vyn av mnens baksida
Ett av de 29 foton Luna 3 tog av mnens hemlighetsfulla baksida.[5]
I slutet av 50-talet startade Sovjetunionen Lunaprogrammet, ett rymdprogram med syfte att utforska mnen. Mnga av uppskjutningarna gick fel, men man lyckades ocks med flera betydelsefulla bedrifter.
Luna 1 blev 1959 den frsta rymdfarkosten att slita sig loss frn jordens gravitation, och var avsedd att krascha in i mnen.[3] Men Luna 1 missade mnen med 600 mil och blev istllet den frsta rymdfarkosten att hamna i omloppsbana kring solen.[3]
Luna 2 lyckades dremot pricka mnen, nr rymdfarkosten senare samma r kraschade p mnytan och spred medhavda sovjetiska emblem ver mnsanden.[4] Luna 2 blev d det frsta mnniskotillverkade fremlet att n ytan p en annan himlakropp.[4]
Luna 3 rundade mnen den 7 oktober 1959 och hade en kamera ombord.[5] Rymdsonden lyckades d snda ivg de allra frsta bilderna av mnens baksida.[5] Eftersom mnen alltid vnder ena sidan frn jorden hade man aldrig tidigare sett hur "baksidan" sg ut.[5] Fotografierna var gryniga, men man kunde se att baksidan hade frre "mnhav" (vulkaniska sltter) n framsidan, vilket fick forskare att omarbeta sina teorier om mnens evolution.[5]
I slutet av 50-talet startade Sovjetunionen Lunaprogrammet, ett rymdprogram med syfte att utforska mnen. Mnga av uppskjutningarna gick fel, men man lyckades ocks med flera betydelsefulla bedrifter.
Luna 1 blev 1959 den frsta rymdfarkosten att slita sig loss frn jordens gravitation, och var avsedd att krascha in i mnen.[3] Men Luna 1 missade mnen med 600 mil och blev istllet den frsta rymdfarkosten att hamna i omloppsbana kring solen.[3]
Luna 2 lyckades dremot pricka mnen, nr rymdfarkosten senare samma r kraschade p mnytan och spred medhavda sovjetiska emblem ver mnsanden.[4] Luna 2 blev d det frsta mnniskotillverkade fremlet att n ytan p en annan himlakropp.[4]
Luna 3 rundade mnen den 7 oktober 1959 och hade en kamera ombord.[5] Rymdsonden lyckades d snda ivg de allra frsta bilderna av mnens baksida.[5] Eftersom mnen alltid vnder ena sidan frn jorden hade man aldrig tidigare sett hur "baksidan" sg ut.[5] Fotografierna var gryniga, men man kunde se att baksidan hade frre "mnhav" (vulkaniska sltter) n framsidan, vilket fick forskare att omarbeta sina teorier om mnens evolution.[5]
19. Frsta vyn frn mnens yta
Ett av Luna 9:s foton – de frsta frn mnens yta.
Efter flera misslyckade frsk lyckades Sovjetunionen 3 februari 1966 med den frsta mjuklandningen p mnen.[6] Luna 9 anvnde bromsraketer fr att sakta in och nr en lng bomsensor slutligen nuddade mnens yta skts den 100 kg tunga landningskapseln ivg och klarade ett studsigt nedslag innesluten i airbags.[6][7] Snart ppnades luftkuddarna och kapseln lyckades snda ivg de frsta bilderna frn mnens yta, som bland annat visade nrliggande stenar och horisonten 1,4 km bort.[7] Luna 9 bevisade att det gick att landa med en rymdfarkost p mnen, utan att den sjnk ner i marken.[6]
Efter flera misslyckade frsk lyckades Sovjetunionen 3 februari 1966 med den frsta mjuklandningen p mnen.[6] Luna 9 anvnde bromsraketer fr att sakta in och nr en lng bomsensor slutligen nuddade mnens yta skts den 100 kg tunga landningskapseln ivg och klarade ett studsigt nedslag innesluten i airbags.[6][7] Snart ppnades luftkuddarna och kapseln lyckades snda ivg de frsta bilderna frn mnens yta, som bland annat visade nrliggande stenar och horisonten 1,4 km bort.[7] Luna 9 bevisade att det gick att landa med en rymdfarkost p mnen, utan att den sjnk ner i marken.[6]
Annons
Annons
18. Frsta bilden av jorden frn mnen
Jorden fotad av Lunar Orbiter 1.
Lunar Orbiter-programmet startades av NASA fr att de behvde detaljerade fotografier p potentiella mnlandningsplatser.[8] Den frsta mnsonden i programmet, Lunar Orbiter 1, skts upp i augusti 1966 och blev ngra dagar senare den frsta amerikanska rymdfarkosten att cirkulera kring mnen.[8] Lunar Orbiter 1 fotograferade bland annat nio mjliga landningsplatser fr de kommande Apollouppdragen, men farkosten tog ocks en oplanerad bild p jorden.[8] Det var den frsta bilden p jorden sedd frn nrheten av mnen.[8]
Lunar Orbiter-programmet startades av NASA fr att de behvde detaljerade fotografier p potentiella mnlandningsplatser.[8] Den frsta mnsonden i programmet, Lunar Orbiter 1, skts upp i augusti 1966 och blev ngra dagar senare den frsta amerikanska rymdfarkosten att cirkulera kring mnen.[8] Lunar Orbiter 1 fotograferade bland annat nio mjliga landningsplatser fr de kommande Apollouppdragen, men farkosten tog ocks en oplanerad bild p jorden.[8] Det var den frsta bilden p jorden sedd frn nrheten av mnen.[8]
17. Earthrise
Astronauterna p Apollo 8 blev de frsta mnniskorna att se och fotografera en jorduppgng.
Apolloprogrammet sattes igng av USA och NASA r 1961 med mlet att landstta de frsta mnniskorna p mnen och fra dem tillbaka till jorden. Sommaren 1968 trodde USA:s underrttelsetjnst CIA (felaktigt) att Sovjet frberedde en bemannad mnfrd, s NASA beslutade vghalsigt att skicka en Apollofarkost till mnen tidigare n planerat.[9] I december 1968 blev s Frank Borman, Jim Lovell och Bill Anders p Apollo 8 de frsta mnniskorna som kte till mnen. Det tog dem tre dagar att komma fram, och efter en inbromsning med hjlp av Apollomodulens raketmotor fastnade de p julafton i omloppsbana kring mnen.[10] Dr befann de sig i 20 timmar innan raketmotorn lyckligtvis tndes igen och drog kapseln ur mnens grepp och hemt igen.[10]
1968 var ett oroligt r i stora delar av vrlden, d Martin Luther King och Robert Kennedy mrdades, Vietnamkriget pgick och rdslan fr krnvapenkrig var stor. Nr Apollo 8 kom fram bakom mnen efter fjrde varvet steg jorden upp ver mnens horisont,[11] och Borman, Lovell och Anders fick som frsta mnniskorna ngonsin med egna gon se en jorduppgng. Med en dyr svensk Hasselbladkamera knppte Bill Anders frgfotografiet som dptes till "Earthrise" och blev ett av 1900-talets mest ikoniska foton.[12] ven om det inte var det frsta fotografiet av en jorduppgng ver mnen, s visade bildens hga kvalitet p ett ptagligt stt hur vacker och srbar vr planet r i den mrka rymden. I dokumentren When We Left Earth frn 2008 sger Bill Anders: "It was ironic that we had come to study the Moon, and was really discovering the Earth".[13]
Apolloprogrammet sattes igng av USA och NASA r 1961 med mlet att landstta de frsta mnniskorna p mnen och fra dem tillbaka till jorden. Sommaren 1968 trodde USA:s underrttelsetjnst CIA (felaktigt) att Sovjet frberedde en bemannad mnfrd, s NASA beslutade vghalsigt att skicka en Apollofarkost till mnen tidigare n planerat.[9] I december 1968 blev s Frank Borman, Jim Lovell och Bill Anders p Apollo 8 de frsta mnniskorna som kte till mnen. Det tog dem tre dagar att komma fram, och efter en inbromsning med hjlp av Apollomodulens raketmotor fastnade de p julafton i omloppsbana kring mnen.[10] Dr befann de sig i 20 timmar innan raketmotorn lyckligtvis tndes igen och drog kapseln ur mnens grepp och hemt igen.[10]
1968 var ett oroligt r i stora delar av vrlden, d Martin Luther King och Robert Kennedy mrdades, Vietnamkriget pgick och rdslan fr krnvapenkrig var stor. Nr Apollo 8 kom fram bakom mnen efter fjrde varvet steg jorden upp ver mnens horisont,[11] och Borman, Lovell och Anders fick som frsta mnniskorna ngonsin med egna gon se en jorduppgng. Med en dyr svensk Hasselbladkamera knppte Bill Anders frgfotografiet som dptes till "Earthrise" och blev ett av 1900-talets mest ikoniska foton.[12] ven om det inte var det frsta fotografiet av en jorduppgng ver mnen, s visade bildens hga kvalitet p ett ptagligt stt hur vacker och srbar vr planet r i den mrka rymden. I dokumentren When We Left Earth frn 2008 sger Bill Anders: "It was ironic that we had come to study the Moon, and was really discovering the Earth".[13]
16. Frsta mnniskorna p mnen
Neil Armstrongs fnstervy efter att ha landat p mnen.
Nr Apollo 11:s mnlandare The Eagle den 21 juli 1969 tog mark med Neil Armstrong och Buzz Aldrin ombord var det frsta gngen som mnniskor landade p mnen. En och en halv timme efter landningen knppte Armstrong det hr fotografiet frn sitt fnster med en av deras Hasselbladkameror.[14] The Eagle hade landat i Mare Tranquillitatis – Stillhetens hav – och bilden r den frsta i ett panorama som visar vad Armstrong sg nr han tittade ut ver den annorlunda vrlden. NASA ville att astronauterna snart efter landningen skulle dokumentera omgivningen, s att de inte skulle komma hem tomhnta ifall de av ngon anledning inte kunnat stanna lnge.[14] I frgrunden syns en av mnlandarens raketmotorer.
Nr Apollo 11:s mnlandare The Eagle den 21 juli 1969 tog mark med Neil Armstrong och Buzz Aldrin ombord var det frsta gngen som mnniskor landade p mnen. En och en halv timme efter landningen knppte Armstrong det hr fotografiet frn sitt fnster med en av deras Hasselbladkameror.[14] The Eagle hade landat i Mare Tranquillitatis – Stillhetens hav – och bilden r den frsta i ett panorama som visar vad Armstrong sg nr han tittade ut ver den annorlunda vrlden. NASA ville att astronauterna snart efter landningen skulle dokumentera omgivningen, s att de inte skulle komma hem tomhnta ifall de av ngon anledning inte kunnat stanna lnge.[14] I frgrunden syns en av mnlandarens raketmotorer.
Annons
Annons
15. Buzz Aldrin
Det mest reproducerade fotot frn mnlandningsprogrammet.
Klockan 03.56 svensk tid satte Armstrong ner sin vnstra fot p mnens yta och fljdes 19 minuter senare av Buzz Aldrin.[15] Armstrong tog sedan det hr fotografiet av Aldrin, som r det mest reproducerade frn Apollouppdragen.[16] Aldrin tros lsa en checklista fastsydd p sin rm, och i hans visir syns Armstrong, USA:s flagga och mnlandaren.[16]
Eftersom Neil Armstrong var den som hll i kameran under nstan hela mnpromenaden finns det bara ett bra foto p honom sjlv "utomhus" p mnen, nmligen detta, som r en del av ett panorama taget av Aldrin.[16]
Klockan 03.56 svensk tid satte Armstrong ner sin vnstra fot p mnens yta och fljdes 19 minuter senare av Buzz Aldrin.[15] Armstrong tog sedan det hr fotografiet av Aldrin, som r det mest reproducerade frn Apollouppdragen.[16] Aldrin tros lsa en checklista fastsydd p sin rm, och i hans visir syns Armstrong, USA:s flagga och mnlandaren.[16]
Eftersom Neil Armstrong var den som hll i kameran under nstan hela mnpromenaden finns det bara ett bra foto p honom sjlv "utomhus" p mnen, nmligen detta, som r en del av ett panorama taget av Aldrin.[16]
14. The Eagle och lilla jorden
Vad Armstrong och Aldrin sg nr de tittade upp.
Neil Armstrong sade efter mnlandningen att han inte kunde se ngra stjrnor frn mnens solupplysta yta.[17] Men en viss frgglad himlakropp syntes tydligt. Den hr bilden visar vad Armstrong och Aldrin sg d de tittade upp ovanfr mnlandaren The Eagle.
Neil Armstrong sade efter mnlandningen att han inte kunde se ngra stjrnor frn mnens solupplysta yta.[17] Men en viss frgglad himlakropp syntes tydligt. Den hr bilden visar vad Armstrong och Aldrin sg d de tittade upp ovanfr mnlandaren The Eagle.
13. P vg hem igen
En perfekt tajmad jorduppgng.
Medan Armstrong och Aldrin hade gtt p mnen hade Michael Collins ensam befunnit sig i omloppsbana kring mnen med kommandomodulen. Efter att i ver ett dygn varit "vrldens ensammaste man" siktade han The Eagle nr den var p vg upp frn mnytan. Just nr mnlandaren nrmade sig kommandomodulen fr att docka steg jorden upp ver mnen, och Collins knppte detta klassiska foto.[18]
Medan Armstrong och Aldrin hade gtt p mnen hade Michael Collins ensam befunnit sig i omloppsbana kring mnen med kommandomodulen. Efter att i ver ett dygn varit "vrldens ensammaste man" siktade han The Eagle nr den var p vg upp frn mnytan. Just nr mnlandaren nrmade sig kommandomodulen fr att docka steg jorden upp ver mnen, och Collins knppte detta klassiska foto.[18]
Annons
Annons
12. Apollo 12 och Surveyor 3
Pete Conrad landade p gngavstnd frn en tidigare mnbeskare.
Nr Apollo 12 skulle landa p mnen hade man som delml att utfra en precisionslandning fr att hlsa p rymdsonden Surveyor 3 som hade landat p mnen tv och ett halvt r tidigare. Den 19 november 1969 landade Pete Conrad och Alan Bean p gngavstnd – mindre n 200 m – frn Surveyor 3,[19] och det var frsta och enda gngen hittills som mnniskor "kommit ifatt" en rymdsond som skickats till en annan himlakropp.[20] Astronauterna tog med sig ngra delar frn Surveyor 3 tillbaka till jorden med syfte att underska hur de pverkats av tv och ett halvt r p mnen.[21] P bilden str Pete Conrad bredvid Surveyor 3 och i bakgrunden syns mnlandaren Intrepid.
Nr Apollo 12 skulle landa p mnen hade man som delml att utfra en precisionslandning fr att hlsa p rymdsonden Surveyor 3 som hade landat p mnen tv och ett halvt r tidigare. Den 19 november 1969 landade Pete Conrad och Alan Bean p gngavstnd – mindre n 200 m – frn Surveyor 3,[19] och det var frsta och enda gngen hittills som mnniskor "kommit ifatt" en rymdsond som skickats till en annan himlakropp.[20] Astronauterna tog med sig ngra delar frn Surveyor 3 tillbaka till jorden med syfte att underska hur de pverkats av tv och ett halvt r p mnen.[21] P bilden str Pete Conrad bredvid Surveyor 3 och i bakgrunden syns mnlandaren Intrepid.
11. Apollo 15 panorama
En lutande mnlandare i ett bergigt mnlandskap.
Denna hftiga panoramabild togs av astronauten Jim Irwin p Apollo 15 och visar en bergig milj p mnen. Mnlandaren Falcon hade den 30 juli 1971 gjort en brant inflygning ovanfr en av mnens hgsta bergskedjor och tungt lastad med den frsta mnbilen hade den landat med en hrd duns som ftt astronauten James Irwin att utbrista "Bam!".[22] Nr motorerna hade stngts av lutade mnlandaren 10 grader t ena hllet och motorkonen p undersidan hade slagit i marken.[22] Det var dock inget som ventyrade terfrden nstan tre dygn senare.[23] Klicka p bilden fr att frstora.
Denna hftiga panoramabild togs av astronauten Jim Irwin p Apollo 15 och visar en bergig milj p mnen. Mnlandaren Falcon hade den 30 juli 1971 gjort en brant inflygning ovanfr en av mnens hgsta bergskedjor och tungt lastad med den frsta mnbilen hade den landat med en hrd duns som ftt astronauten James Irwin att utbrista "Bam!".[22] Nr motorerna hade stngts av lutade mnlandaren 10 grader t ena hllet och motorkonen p undersidan hade slagit i marken.[22] Det var dock inget som ventyrade terfrden nstan tre dygn senare.[23] Klicka p bilden fr att frstora.
10. Apollo 17 panorama
En geolog i arbete p mnen.
Apollo 17 landade p mnen den 11 december 1972 och satte flera rekord vad gller mnfrder – de stannade p mnytan i ver tre dygn, gjorde tre mnpromenader i sammanlagt 22 timmar och tog med sig 110 kg mnsten hem.[24] De kte mnbil en strcka av sammanlagt 36 km och var som lngst hela 7,6 km frn mnlandaren.[25] Panoramabilden togs under den frsta mnpromenaden och visar bland annat den frsta geologen p mnen, Harrison Schmitt.[26] Fotograf r astronautkollegan Gene Cernan, ven kallad "den siste mannen p mnen". Klicka p bilden fr att frstora.
Apollo 17 landade p mnen den 11 december 1972 och satte flera rekord vad gller mnfrder – de stannade p mnytan i ver tre dygn, gjorde tre mnpromenader i sammanlagt 22 timmar och tog med sig 110 kg mnsten hem.[24] De kte mnbil en strcka av sammanlagt 36 km och var som lngst hela 7,6 km frn mnlandaren.[25] Panoramabilden togs under den frsta mnpromenaden och visar bland annat den frsta geologen p mnen, Harrison Schmitt.[26] Fotograf r astronautkollegan Gene Cernan, ven kallad "den siste mannen p mnen". Klicka p bilden fr att frstora.
9. Apollo 17 panorama 2
Ett stenigt mnflt fotat av en svensk kamera.[26]
Den hr detaljerade panoramabilden togs av Cernan under astronauternas andra rymdpromenad.[26] Bilden visar Station 5, ett flt med massor av stenar, samt Schmitt som r p vg tillbaka till mnbilen med ett jordprov.[26] Precis som under de tidigare mnuppdragen anvnde astronauterna svenska Hasselbladkameror.[26] Klicka p bilden fr att frstora.
Den hr detaljerade panoramabilden togs av Cernan under astronauternas andra rymdpromenad.[26] Bilden visar Station 5, ett flt med massor av stenar, samt Schmitt som r p vg tillbaka till mnbilen med ett jordprov.[26] Precis som under de tidigare mnuppdragen anvnde astronauterna svenska Hasselbladkameror.[26] Klicka p bilden fr att frstora.
Annons
Annons
8. "Tracy's Rock"
Hittar du mnlandaren?
Apollo 17:s frmsta uppdrag var att frska hitta mnsten bde ldre och yngre n vad som hittats p tidigare mnuppdrag.[24] P sin tredje och sista mnpromenad kom Cernan och Schmitt fram till det hr stora stenblocket.[26] Till vnster i fotot str Schmitt, och i dammet p stenblocket syns spren efter ett jordprov Cernan skopat upp.[26] r senare berttade Cernan fr astronautkollegan och konstnren Alan Bean att han ngrade att han inte skrivit sin dotters namn "Tracy" i dammet.[26] D gjorde Bean det i en mlning, och stenen blev knd som "Tracy's Rock".[26]
En hftig detalj p bilden r att mnlandaren syns 3,5 km bort, mittemellan toppen av stenblocket och hrkorset till hger om toppen.[26] Klicka p bilden fr att frstora.
Apollo 17:s frmsta uppdrag var att frska hitta mnsten bde ldre och yngre n vad som hittats p tidigare mnuppdrag.[24] P sin tredje och sista mnpromenad kom Cernan och Schmitt fram till det hr stora stenblocket.[26] Till vnster i fotot str Schmitt, och i dammet p stenblocket syns spren efter ett jordprov Cernan skopat upp.[26] r senare berttade Cernan fr astronautkollegan och konstnren Alan Bean att han ngrade att han inte skrivit sin dotters namn "Tracy" i dammet.[26] D gjorde Bean det i en mlning, och stenen blev knd som "Tracy's Rock".[26]
En hftig detalj p bilden r att mnlandaren syns 3,5 km bort, mittemellan toppen av stenblocket och hrkorset till hger om toppen.[26] Klicka p bilden fr att frstora.
7. Sista mnniskorna p mnen
Retursteget av Challenger lyfter frn mnen.
Nr Apollo 17:s mnlandare Challenger skulle lyfta igen hade man stllt upp mnbilen 145 m lngre bort och monterat en videokamera p bilen riktad mot landaren.[27] Nr retursteget lyfte mot himlen lyckades markkontrollen i Houston tajma rrelsen av videokameran och filma en stor del av Challengers uppfrd.[27] Videon visar hur folie och damm flyger t alla hll nr raketmotorn tnds, och man fr flja Challenger tills den nr en hjd av nstan 500 m.[27] Ingen mnniska har beskt mnen sedan Apollo 17. Klicka p bilden fr att se videon.
Nr Apollo 17:s mnlandare Challenger skulle lyfta igen hade man stllt upp mnbilen 145 m lngre bort och monterat en videokamera p bilen riktad mot landaren.[27] Nr retursteget lyfte mot himlen lyckades markkontrollen i Houston tajma rrelsen av videokameran och filma en stor del av Challengers uppfrd.[27] Videon visar hur folie och damm flyger t alla hll nr raketmotorn tnds, och man fr flja Challenger tills den nr en hjd av nstan 500 m.[27] Ingen mnniska har beskt mnen sedan Apollo 17. Klicka p bilden fr att se videon.
6. Frsta bilden av jorden och mnen
Jorden och mnen sedda frn Voyager 1.
Rymdsonderna Voyager 1 och Voyager 2 skts upp av USA 1977 och hade som huvudsaklig uppgift att utforska Jupiter och Saturnus.[28] Nr Voyager 1 hade kommit 11,7 miljoner km ut i rymden vnde den blicken tillbaka mot jorden och tog den frsta bilden ngonsin p bde jorden och mnen tillsammans.[29] Eftersom mnen r mycket ljussvagare n jorden har den ljusats upp p fotot fr att synas ordentligt.[29]
Rymdsonderna Voyager 1 och Voyager 2 skts upp av USA 1977 och hade som huvudsaklig uppgift att utforska Jupiter och Saturnus.[28] Nr Voyager 1 hade kommit 11,7 miljoner km ut i rymden vnde den blicken tillbaka mot jorden och tog den frsta bilden ngonsin p bde jorden och mnen tillsammans.[29] Eftersom mnen r mycket ljussvagare n jorden har den ljusats upp p fotot fr att synas ordentligt.[29]
Annons
Annons
5. Raketnedslag p mnen
En konstgjord krater p mnen.
Eftersom Apollo 13 r s knd fr sin olycksdrabbade resa r det nog f som knner till detta sidouppdrag. Nr den kolossala Saturn V-raketen hade lyft Apollo 13 ur jordens atmosfr dirigerade man det sista separerade steget av raketen mot mnen.[30] Syftet var att krascha mot mnen i hg fart och skapa en mindre jordbvning.[30] Experimentet lyckades och de seismiska vgorna mttes av en seismograf som lmnats kvar av Apollo 12 ungefr 135 km frn nedslaget.[30]
Raketnedslaget var det enda stora vetenskapliga mlet under Apollo 13 som gav ngra resultat.[31] Vid tidpunkten fr nedslaget befann sig Apollo-13-astronauterna i mnlandaren, som blivit en livbt fr besttningen efter att en explosion bervat servicemodulen p el, luft och vatten.[31] Nr beflhavaren Jim Lovell underrttades av markontrollen om att raketsteget hade trffat mnen svarade han: "Well, at least something worked on this flight".[31]
Fotot ovan visar kratern efter nedslaget, och r taget av den amerikanska rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter 2010.[30]
Eftersom Apollo 13 r s knd fr sin olycksdrabbade resa r det nog f som knner till detta sidouppdrag. Nr den kolossala Saturn V-raketen hade lyft Apollo 13 ur jordens atmosfr dirigerade man det sista separerade steget av raketen mot mnen.[30] Syftet var att krascha mot mnen i hg fart och skapa en mindre jordbvning.[30] Experimentet lyckades och de seismiska vgorna mttes av en seismograf som lmnats kvar av Apollo 12 ungefr 135 km frn nedslaget.[30]
Raketnedslaget var det enda stora vetenskapliga mlet under Apollo 13 som gav ngra resultat.[31] Vid tidpunkten fr nedslaget befann sig Apollo-13-astronauterna i mnlandaren, som blivit en livbt fr besttningen efter att en explosion bervat servicemodulen p el, luft och vatten.[31] Nr beflhavaren Jim Lovell underrttades av markontrollen om att raketsteget hade trffat mnen svarade han: "Well, at least something worked on this flight".[31]
Fotot ovan visar kratern efter nedslaget, och r taget av den amerikanska rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter 2010.[30]
4. Naturlig bro p mnen
Troligtvis en kollapsad lavatunnel.
Lunar Reconnaissance Orbiter sndes upp av USA 2009 och har som uppdrag att detaljerat kartlgga mnens yta infr eventuella framtida mnfrder.[32] LRO befinner sig fortfarande i omloppsbana kring mnen, varifrn den tar hgupplsta fotografier.[32]
r 2010 fotograferade rymdsonden den hr naturliga bron, som troligen skapats d en tunnel fylld med rinnande lava kollapsat nr den torkat ut.[33] Lavan bildades troligen i samband med det stora nedslag som skapade en stor nrliggande krater.[33]
Lunar Reconnaissance Orbiter sndes upp av USA 2009 och har som uppdrag att detaljerat kartlgga mnens yta infr eventuella framtida mnfrder.[32] LRO befinner sig fortfarande i omloppsbana kring mnen, varifrn den tar hgupplsta fotografier.[32]
r 2010 fotograferade rymdsonden den hr naturliga bron, som troligen skapats d en tunnel fylld med rinnande lava kollapsat nr den torkat ut.[33] Lavan bildades troligen i samband med det stora nedslag som skapade en stor nrliggande krater.[33]
3. Berget i Tycho-kratern
Ett mnfjll.
r 2011 flg LRO ver den framtrdande Tycho-kratern och tog d det hr fotot.[34] Berget p bilden str i mitten av kratern och reser sig 2 km ver kratergolvet.[34]
Den allra hgsta punkten p mnen r hgre n Mount Everest, men har s flacka sidor att den knappast kan kallas ett berg utan snarare en hgplat.[35]
r 2011 flg LRO ver den framtrdande Tycho-kratern och tog d det hr fotot.[34] Berget p bilden str i mitten av kratern och reser sig 2 km ver kratergolvet.[34]
Den allra hgsta punkten p mnen r hgre n Mount Everest, men har s flacka sidor att den knappast kan kallas ett berg utan snarare en hgplat.[35]
Annons
Annons
2. Apollo 11:s landningsplats
Fyrtio r gamla fotsteg sedda frn rymden.
LRO tog 2009 detaljerade fotografier p Apollo 11:s landningsplats.[36] Nr Neil Armstrong 1969 nrmade sig marken med mnlandaren The Eagle sg han att det planerade landningsomrdet var alldeles fr stenigt.[36] Han flg istllet t vnster p bilden och landade p ett skrare stlle, bara ngra tiotals sekunder innan brnslet hade tagit slut.[36] P bilden syns till hger den steniga West Crater som Armstrong undvek, och till vnster syns mnlandarens landningssteg och lite utrustning som lmnades kvar (vit prick under mnlandaren).[36] Strecken som gr ut i tre riktningar frn mnlandaren r Armstrongs och Buzz Aldrins fotsteg.[36]
LRO har ocks fotat Apollo 17:s landningsplats, dr landningssteget av mnlandaren, mnbilen, bilspr, fotspr och kvarlmnad utrustning syns tydligt.
LRO tog 2009 detaljerade fotografier p Apollo 11:s landningsplats.[36] Nr Neil Armstrong 1969 nrmade sig marken med mnlandaren The Eagle sg han att det planerade landningsomrdet var alldeles fr stenigt.[36] Han flg istllet t vnster p bilden och landade p ett skrare stlle, bara ngra tiotals sekunder innan brnslet hade tagit slut.[36] P bilden syns till hger den steniga West Crater som Armstrong undvek, och till vnster syns mnlandarens landningssteg och lite utrustning som lmnades kvar (vit prick under mnlandaren).[36] Strecken som gr ut i tre riktningar frn mnlandaren r Armstrongs och Buzz Aldrins fotsteg.[36]
LRO har ocks fotat Apollo 17:s landningsplats, dr landningssteget av mnlandaren, mnbilen, bilspr, fotspr och kvarlmnad utrustning syns tydligt.
1. Frsta landningen p mnens baksida
Yutu-2 lmnar Chang'e-4 fr att utforska mnens baksida.
r 2007 skts den frsta rymdfarkosten i Kinas mnprogram CLEP (Chinese Lunar Exploration Program) ivg mot mnen.[37] Uppdraget hette Chang'e-1 och den obemannade farkosten skapade under 589 varv runt mnen en hgupplst 3D-karta ver mnytan, innan den 2009 som frsta kinesiska objekt planerat kraschade p mnen.[37]
r 2010 skts Chang'e-2 upp, som ven den fotade mnen och testade teknologier infr en kommande obemannad mnlandning, innan den fortsatte ut i rymden fr att bland annat fotografera en asteroid.[38]
r 2013 lyckades obemannade Chang'e-3 att mjuklanda p mnen, vilket markerade frsta gngen ett annat land n USA och Sovjet landat p mnen.[39] Mnlandaren hade med sig en rover, och Kina blev drmed det andra landet efter USA att anvnda en sdan p mnen.[39]
r 2019 blev obemannade Chang'e-4 frst ngonsin med att landa p mnens baksida.[40] ven denna gng hade farkosten med sig en rover – Yutu-2 – och mnlandaren tog en fin panoramabild p Yutu-2 och omgivningen (bilden ovanfr r en del av panoramabilden). Fr att kunna kommunicera med mnlandaren och rovern anvnder sig Kina av en satellit snett bakom mnen.[40] Hr r Chang'e-4 och Yutu-2 fotade en mnad efter landningen av LRO.
r 2020 lyckades Kina med obemannade Chang'e-5, bestende av fyra moduler, med bedriften att ta med sig 1,7 ton mnsten hem till jorden.[41]
r 2007 skts den frsta rymdfarkosten i Kinas mnprogram CLEP (Chinese Lunar Exploration Program) ivg mot mnen.[37] Uppdraget hette Chang'e-1 och den obemannade farkosten skapade under 589 varv runt mnen en hgupplst 3D-karta ver mnytan, innan den 2009 som frsta kinesiska objekt planerat kraschade p mnen.[37]
r 2010 skts Chang'e-2 upp, som ven den fotade mnen och testade teknologier infr en kommande obemannad mnlandning, innan den fortsatte ut i rymden fr att bland annat fotografera en asteroid.[38]
r 2013 lyckades obemannade Chang'e-3 att mjuklanda p mnen, vilket markerade frsta gngen ett annat land n USA och Sovjet landat p mnen.[39] Mnlandaren hade med sig en rover, och Kina blev drmed det andra landet efter USA att anvnda en sdan p mnen.[39]
r 2019 blev obemannade Chang'e-4 frst ngonsin med att landa p mnens baksida.[40] ven denna gng hade farkosten med sig en rover – Yutu-2 – och mnlandaren tog en fin panoramabild p Yutu-2 och omgivningen (bilden ovanfr r en del av panoramabilden). Fr att kunna kommunicera med mnlandaren och rovern anvnder sig Kina av en satellit snett bakom mnen.[40] Hr r Chang'e-4 och Yutu-2 fotade en mnad efter landningen av LRO.
r 2020 lyckades Kina med obemannade Chang'e-5, bestende av fyra moduler, med bedriften att ta med sig 1,7 ton mnsten hem till jorden.[41]
Bonus! Earthrise 2015
r 2015 – 47 r efter att Bill Anders tog den klassiska "Earthrise"-bilden frn Apollo 8 – knppte Lunar Reconnaissance Orbiter en uppdaterad version.[42] Fotot togs med LRO:s svartvita, hgupplsta kamera, och frglades i efterhand med hjlp av information frn LRO:s mer lgupplsta frgkamera.[42] Det svarta bandet i mnens horisont r berg som befinner sig p mnens nattsida.[42] Klicka p bilden fr att frstora.
Annons
Annons
Referenser (och vidare lsning)
[1]
"Apollo 8: Christmas at the Moon". NASA. Publicerad 23 dec 2019. Lst 19 mars 2022.
[2]
"Apollo 11 Mission Overview". NASA. Uppdaterad 5 jan 2022. Lst 19 mars 2022.
[3]
"Luna 01". NASA Solar System Exploration. Uppdaterad 13 feb 2018. Lst 19 mars 2022.
[4]
"Luna 02". NASA Solar System Exploration. Uppdaterad 13 sep 2021. Lst 19 mars 2022.
[5]
"Luna 03". NASA Solar System Exploration. Uppdaterad 14 feb 2018. Lst 19 mars 2022.
[6]
"Luna 9". NASA Solar System Exploration. Uppdaterad 21 feb 2019. Lst 19 mars 2022.
[7]
"Luna 9". NASA. Lst 19 mars 2022.
[8]
"Lunar Orbiter 1". NASA Solar System Exploration. Uppdaterad 12 sep 2019. Lst 19 mars 2022.
[9]
Elizabeth Howell. "How Apollo 8 Morphed Into a Moon Mission: Exclusive Clip". NASA Solar System Exploration. Publicerad 25 juni 2019. Lst 19 mars 2022.
[10]
"Apollo 8". NASA. Uppdaterad 9 jan 2018. Lst 19 mars 2022.
[11]
"Earthrise Revisited". NASA. Publicerad 24 dec 2013. Lst 19 mars 2022.
[12]
Scott Neuman. "The Camera That Went To The Moon And Changed How We See It". NPR. Publicerad 13 juli 2019. Lst 19 mars 2022.
[13]
When We Left Earth. Part 3. 2008. Discovery Channel.
[14]
"Magazine 37/R (Color) Frames 5433-5555 - Apollo 11 Image Library". NASA History Division. Uppdaterad 12 maj 2020. Lst 19 mars 2022.
[15]
"Apollo 11 - Record of Lunar Events". NASA History Division. Lst 19 mars 2022.
[16]
"Magazine 40/S (Color) Frames 5844-5970 - Apollo 11 Image Library". NASA History Division. Uppdaterad 12 maj 2020. Lst 19 mars 2022.
[17]
"The First Lunar Landing, Part VI". NASA. Lst 19 mars 2022.
[18]
"Magazine 44/V (Color) Frames 6540-6696 - Apollo 11 Image Library". NASA History Division. Uppdaterad 12 maj 2020. Lst 19 mars 2022.
[19]
"Apollo 12 and Surveyor 3". NASA. Uppdaterad 3 april 2019. Lst 19 mars 2022.
[20]
Geoff Brumfiel.
"50 Years Ago, Americans Made The 2nd Moon Landing... Why Doesn't Anyone Remember?". NPR. Publicerad 19 nov 2019. Lst 19 mars 2022.
[21]
"Surveyor 3". NASA Solar System Exploration. Uppdaterad 13 sep 2019. Lst 19 mars 2022.
[22]
"Apollo 15 Lunar Surface Journal - Landing at Hadley". NASA. Lst 19 mars 2022.
[23]
"Apollo 15 Lunar Surface Journal - Return to Orbit". NASA. Lst 19 mars 2022.
[24]
"Apollo 17". NASA. Uppdaterad 9 jan 2018. Lst 19 mars 2022.
[25]
"The Apollo Lunar Roving Vehicle". NASA. Uppdaterad 19 maj 2016. Lst 19 mars 2022.
[26]
"Apollo 17 Image Library". NASA. Uppdaterad 5 nov 2017. Lst 19 mars 2022.
[27]
"Apollo 17 Video Library - Return to Orbit". NASA. Uppdaterad 15 aug 2011. Lst 19 mars 2022.
[28]
"Voyager - Mission Overview". NASA Jet Propulsion Laboratory. Lst 19 mars 2022.
[29]
"Crescent Earth and Moon". NASA Jet Propulsion Laboratory. Publicerad 29 aug 1996. Lst 19 mars 2022.
[30]
"Apollo 13's Booster Impact". NASA. Uppdaterad 2 april 2019. Lst 19 mars 2022.
[31]
"Apollo 13 S-IVB Impact Site". NASA Scientific Visualization Studio. Publicerad 6 apdil 2020. Lst 19 mars 2022.
[32]
"The LRO Mission". Lunar Reconnaissance Orbiter - NASA. Lst 19 mars 2022.
[33]
"Natural Bridge on the Moon". NASA. Publicerad 9 aug 2010. Lst 19 mars 2022.
[34]
"Tycho Crater's Peak". NASA. Uppdaterad 7 aug 2017. Lst 19 mars 2022.
[35]
"Highest Point on the Moon". NASA. Publicerad 27 okt 2010. Lst 19 mars 2022.
[36]
"LRO Gets Additional View of Apollo 11 Landing Site". NASA. Uppdaterad 2 april 2019. Lst 19 mars 2022.
[37]
"Chang'e 1". NASA Solar System Exploration. Uppdaterad 5 april 2019. Lst 19 mars 2022.
[38]
"Chang'e 2". NASA. Lst 19 mars 2022.
[39]
"Chang'e 3". NASA Solar System Exploration. Uppdaterad 26 jan 2018. Lst 19 mars 2022.
[40]
"Chang'e 4 / Yutu 2". NASA Solar System Exploration. Uppdaterad 22 feb 2019. Lst 19 mars 2022.
[41]
"Chang'e 5". NASA. Lst 19 mars 2022.
[42]
"Looking Over The Limb". Lunar Reconnaissance Orbiter Camera. Publicerad 18 dec 2015. Lst 19 mars 2022.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Mnniskan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden
