Rymden
Meteorregnet Geminiderna
Uppdaterad 12 dec 2022
Geminiderna r ett hftigt meteorregn skapat av en udda himlakropp. Stjrnfallen kan ses i december varje r.
Varje december passerar jorden genom ett spr i rymden av dammiga stenfragment. Nr dessa s kallade meteoroider trffar atmosfren brjar de glda och syns som meteorer – de lysande streck i himlen vi kallar "stjrnfall". Meteorregnet kallas Geminiderna och kan ses 4-17 december, men r som kraftigast natten mellan 13-14 december.[1][2]
Geminiderna anses allmnt vara det bsta meteorregnet.[2] Meteorerna r nmligen lngsammare och kompaktare n i andra meteorskurar, s de trnger djupare in i atmosfren.[3] De frdas "bara" i 35 km/s och brinner upp p 40 till 90 kilometers hjd.[3]
Mestadels handlar det om sm partiklar, men en sten p kanske ett par kilo som sannolikt tillhrde Geminiderna exploderade ver Vrmland 2012 och fick mnniskor att ringa polisen.[4]
Fr att se Geminiderna rekommenderas att kl sig varmt, komma bort frn all form av belysning, vnja gonen vid mrkret – detta kan ta cirka 30 min s anvnd inte mobilen – sitta eller ligga bekvmt och titta upp p himlen.[2] I r sammanfaller Geminidernas bsta natt med en ganska full mne vars sken kan dlja de svagare meteorerna, men mnga Geminider r s pass ljusa att det nd borde bli en bra show.[1]
Geminiderna r 2013.
Stjrnfallen kan visa sig nstan var som helst p himlen, men de har sin radiant – omrdet p himlen de ser ut att komma frn – vid stjrnbilden Tvillingarna, drav namnet Geminiderna.[1]
Om du vill hitta Tvillingarna s leta lite till vnster och vinkelrtt mot Orions blte efter de tv stjrnor som utgr Tvillingarnas huvuden. Undvik dock att titta rakt mot Tvillingarna eftersom meteorerna nrmast stjrnbilden har kortast svansar.[1]
P kvllen nr Tvillingarna str lgt p himlen kan man, om man har tur, se en "Earth grazer" – en meteor som bara snuddar vid toppen av atmosfren och rr sig extra lngsamt och gracist ver himlen.[5]
Framt natten stiger Tvillingarna p himlen och d syns fler stjrnfall. Flest meteorer syns runt klockan 02 den 14 december (om det inte r mulet sklart).[1] D ska man kunna se ungefr 30-40 stjrnfall i timmen.[1]
Var kommer d dammet och gruset som skapar Geminiderna ifrn? Och varfr r Geminidmeteorerna lngsammare och mer kompakta n i andra meteorregn? Jo, Geminiderna r partiklar som slppts av en udda himlakropp med det fullstndiga namnet 3200 Phaethon under dennes bana runt solen.[1]
Nsta alla meteorregn r rester av kometer, men Phaethon (uttalas typ "fithon" p engelska) kan nrmast beskrivas som en asteroid som beter sig som en komet.[7] Phaethon r nmligen stenig som en asteroid, men har en eliptisk omloppsbana och fr en svans likt en komet.[7]
Phaethon rr sig mellan asteroidbltet utanfr Mars och ovanligt nra solen – mindre n halva Merkurius avstnd.[8] Ett varv runt solen tar Phaethon 1,4 r.[6] Namnet kommer frn Faethon som i grekisk mytologi var son till solguden Helios.[10]
Phaethons svans skiljer sig frn kometers svansar. Kometer bestr av is, damm och sten, och nr de nrmar sig solen frngas is och tar med sig sm bitar av kometen ut i rymden.[7][9] Det bildas d tv synliga svansar av gas respektive kometsmulor, och om jorden passerar genom de efterlmnade smulorna skapas meteorregn.[7][9] Men Phaethon saknar is och fr bara en liten svans av damm nr den kommer riktigt nra solen.[7][9]
Eftersom Phaethon r stenig som en asteroid blir partiklarna som lossnar mer kompakta n det mtliga material som slpps av kometerna.[3] Drfr blir Geminiderna extra spektakulra.
Men steniga, isfria asteroider brukar inte slppa material, s varfr gr Phaethon det? En teori r att eftersom Phaethon passerar s ovanligt nra solen blir den steniga ytan s brnd av hettan att den spricker och slpper damm.[10] En del anser dock att Phaethons nuvarande lilla dammsvans inte borde rcka fr att producera alla meteoroider i Geminidstrmmen.[9][10] En annan teori r drfr att Phaethon tidigare kolliderat med ngon annan himlakropp vilket skapat spret av rester.[9] En tredje teori r att Phaethon r en "dd komet" – en komet som tidigare producerat mer spillror, men vars flyktiga is nu frsvunnit.[10]
Phaethons mysterier gr den svr att kategorisera. Den kallas allt frn "aktiv asteroid" till "stenkomet" eller "defunct comet".[7][8][9]
Kan Phaethon krocka med jorden d? Phaethons nuvarande omloppsbana ligger som nrmast knappt tta gnger lngre bort n mnen.[6] Den klassas drfr som potentiellt farlig av NASA,[6] men s lnge omloppsbanan inte ndras kan vi vara skra. I december 2017 susade Phaethon frbi p "bara" 27 mnavstnd (se animationen nedanfr).[11] r 2093 berknas Phaethon komma nstan s nra den kan, allts knappt tta mnavstnd.[11]
Stjrnfallen kan visa sig nstan var som helst p himlen, men de har sin radiant – omrdet p himlen de ser ut att komma frn – vid stjrnbilden Tvillingarna, drav namnet Geminiderna.[1]
Om du vill hitta Tvillingarna s leta lite till vnster och vinkelrtt mot Orions blte efter de tv stjrnor som utgr Tvillingarnas huvuden. Undvik dock att titta rakt mot Tvillingarna eftersom meteorerna nrmast stjrnbilden har kortast svansar.[1]
Stjrnbilden Tvillingarna.
P kvllen nr Tvillingarna str lgt p himlen kan man, om man har tur, se en "Earth grazer" – en meteor som bara snuddar vid toppen av atmosfren och rr sig extra lngsamt och gracist ver himlen.[5]
Framt natten stiger Tvillingarna p himlen och d syns fler stjrnfall. Flest meteorer syns runt klockan 02 den 14 december (om det inte r mulet sklart).[1] D ska man kunna se ungefr 30-40 stjrnfall i timmen.[1]
En Geminidmeteor.
Var kommer d dammet och gruset som skapar Geminiderna ifrn? Och varfr r Geminidmeteorerna lngsammare och mer kompakta n i andra meteorregn? Jo, Geminiderna r partiklar som slppts av en udda himlakropp med det fullstndiga namnet 3200 Phaethon under dennes bana runt solen.[1]
Radarbild p Phaethon. Den har en omkrets p 6,25 km.[6]
Nsta alla meteorregn r rester av kometer, men Phaethon (uttalas typ "fithon" p engelska) kan nrmast beskrivas som en asteroid som beter sig som en komet.[7] Phaethon r nmligen stenig som en asteroid, men har en eliptisk omloppsbana och fr en svans likt en komet.[7]
Phaethon rr sig mellan asteroidbltet utanfr Mars och ovanligt nra solen – mindre n halva Merkurius avstnd.[8] Ett varv runt solen tar Phaethon 1,4 r.[6] Namnet kommer frn Faethon som i grekisk mytologi var son till solguden Helios.[10]
Phaethons svans skiljer sig frn kometers svansar. Kometer bestr av is, damm och sten, och nr de nrmar sig solen frngas is och tar med sig sm bitar av kometen ut i rymden.[7][9] Det bildas d tv synliga svansar av gas respektive kometsmulor, och om jorden passerar genom de efterlmnade smulorna skapas meteorregn.[7][9] Men Phaethon saknar is och fr bara en liten svans av damm nr den kommer riktigt nra solen.[7][9]
Eftersom Phaethon r stenig som en asteroid blir partiklarna som lossnar mer kompakta n det mtliga material som slpps av kometerna.[3] Drfr blir Geminiderna extra spektakulra.
Annons
Annons
Men steniga, isfria asteroider brukar inte slppa material, s varfr gr Phaethon det? En teori r att eftersom Phaethon passerar s ovanligt nra solen blir den steniga ytan s brnd av hettan att den spricker och slpper damm.[10] En del anser dock att Phaethons nuvarande lilla dammsvans inte borde rcka fr att producera alla meteoroider i Geminidstrmmen.[9][10] En annan teori r drfr att Phaethon tidigare kolliderat med ngon annan himlakropp vilket skapat spret av rester.[9] En tredje teori r att Phaethon r en "dd komet" – en komet som tidigare producerat mer spillror, men vars flyktiga is nu frsvunnit.[10]
Time-lapse-foto av Phaethon frn ett amatrteleskop 2017.
Phaethons mysterier gr den svr att kategorisera. Den kallas allt frn "aktiv asteroid" till "stenkomet" eller "defunct comet".[7][8][9]
Kan Phaethon krocka med jorden d? Phaethons nuvarande omloppsbana ligger som nrmast knappt tta gnger lngre bort n mnen.[6] Den klassas drfr som potentiellt farlig av NASA,[6] men s lnge omloppsbanan inte ndras kan vi vara skra. I december 2017 susade Phaethon frbi p "bara" 27 mnavstnd (se animationen nedanfr).[11] r 2093 berknas Phaethon komma nstan s nra den kan, allts knappt tta mnavstnd.[11]
Phaethons omloppsbana. Gra strecken visar omloppsbanans lutning. Jorden r bl. Att Geminiderna r relativt lngsamma beror p att jorden trffar meteoroidstrmmen lite snett bakifrn.[5]
Annons
Annons
Referenser (och vidare lsning)
[1]
Lane Figueroa. "The 2022 Geminids Meteor Shower Is Approaching". Watch the Skies | NASA. Publicerad 9 dec 2021. Lst 12 dec 2022.
[2]
Lance D. Davis. "The Geminids: Best Meteor Shower of the Year!". Watch the Skies | NASA. Publicerad 9 dec 2020. Lst 12 dec 2022.
[3]
"Geminids: How Low Do They Go?". Watch the Skies | NASA. Publicerad 13 dec 2012. Lst 12 dec 2022.
[4]
"Meteor baffles Vrmland residents". Radio Sweden | Sveriges Radio. Publicerad 12 dec 2012. Lst 12 dec 2022.
[5]
Joe Rao. "Geminid Meteor Shower Peaks This Week! How to See Year's Best Meteor Display". Space.com. Publicerad 13 dec 2017. Lst 12 dec 2022.
[6]
"3200 Phaethon". JPL Small-Body Database Browser - NASA. Lst 12 dec 2022.
[7]
Noah Michelsohn. "The Asteroid That Acts Like a Comet". NASA. Publicerad 28 april 2020. Lst 12 dec 2022.
[8]
"Asteroids In Unusual Orbits". Encyclopedia Britannica. Lst 12 dec 2022.
[9]
Hanneke Weitering. "Asteroid or Comet? Weird Blue Space Rock 'Phaethon' Gets a Close-Up". Space.com. Publicerad 24 okt 2018. Lst 12 dec 2022.
[10]
"Asteroid Phaethon". NASA. Uppdaterad 13 dec 2021. Lst 12 dec 2022.
[11]
"(3200) Phaethon - Close approaches". NEODyS. Lst 12 dec 2022.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Mnniskan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden
