Byggnadsverk
Vrldens 7 underverk
Uppdaterad 3 nov 2022
Av Andras Wellander och Ludvig Wellander
"Frutom Olympus, har Solen aldrig skdat ngot s storslaget." S skrev en grekisk poet p 100-talet f.Kr. om ett av vrldens sju underverk. Vilket underverk menade han? Och vilka r de andra sex?
Runt 300- till 100-talet f.Kr. bredde det grekiska riket ut sig ver en stor del av stra medelhavsomrdet och Mellanstern. De greker som hade privilegiet att resa fick drmed tillgng till frmmande civilisationer och deras byggnadskonst.[1] Som hjlp till de resande skrevs reseguider och dikter som innehll listor p sevrdheter man inte fick missa.[1][2] En av de mest knda dikterna skrevs av poeten Antipatros frn Sidon p 100-talet f.Kr.: [3]
I Antipatros dikt nmns sju underverk, och hans "lista", tillsammans med en senare av (ngon som i alla fall pstod sig vara) matematikern Filon frn Byzantion, r de mest knda kllorna till "vrldens sju underverk" eller "antikens sju underverk".[2][3] Antipatros lista innehll dock Babylons murar,[2] som i senare listor byttes ut mot det kanske mer betydande fyrtornet p Faros.[3]
Hr r de sju underverken, kronologiskt ordnade efter nr de frdigstlldes. Intressant r att endast ett av underverken finns kvar idag, och att alla sju underverken fanns samtidigt i knappt sextio r.
De sju antika underverken ska inte blandas ihop med vrldens sju nya underverk som utsgs 2007.
Runt 300- till 100-talet f.Kr. bredde det grekiska riket ut sig ver en stor del av stra medelhavsomrdet och Mellanstern. De greker som hade privilegiet att resa fick drmed tillgng till frmmande civilisationer och deras byggnadskonst.[1] Som hjlp till de resande skrevs reseguider och dikter som innehll listor p sevrdheter man inte fick missa.[1][2] En av de mest knda dikterna skrevs av poeten Antipatros frn Sidon p 100-talet f.Kr.: [3]
Jag har sett muren runt dla Babylon p vilken det finns en vg fr vagnar, och statyn av Zeus vid floden Alfeios, och de hngande trdgrdarna, och Kolossen av Solen, och det enorma arbetet med de hga pyramiderna, och den vldiga graven fr Mausollos, men nr jag sg templet fr Artemis som reste sig mot molnen, frlorade de andra underverken sin briljans, och jag sa "Se, frutom Olympus, har Solen aldrig skdat ngot s storslaget." [3] (fritt versatt av oss)
I Antipatros dikt nmns sju underverk, och hans "lista", tillsammans med en senare av (ngon som i alla fall pstod sig vara) matematikern Filon frn Byzantion, r de mest knda kllorna till "vrldens sju underverk" eller "antikens sju underverk".[2][3] Antipatros lista innehll dock Babylons murar,[2] som i senare listor byttes ut mot det kanske mer betydande fyrtornet p Faros.[3]
Hr r de sju underverken, kronologiskt ordnade efter nr de frdigstlldes. Intressant r att endast ett av underverken finns kvar idag, och att alla sju underverken fanns samtidigt i knappt sextio r.
De sju antika underverken ska inte blandas ihop med vrldens sju nya underverk som utsgs 2007.
7. Cheopspyramiden, Egypten
Cheops (Khufus) pyramid str p en kenplat i utkanten av Giza i Egypten och r ett av de mest kolossala byggnadsverken som ngonsin rests p jorden.
Pyramidens bas r i genomsnitt 230 m lng och toppen nr en hjd p 138 m (frn brjan 147 m), vilket gr Cheopspyramiden till den bredaste och hgsta av Egyptens pyramider.[4]
Cheops pyramid r med rge det ldsta av antikens sju underverk, men trots detta det enda av underverken som str kvar n idag.
Cheopspyramiden tros ha byggts som en grav till, och p order av, faraon Cheops (Khufu), som var en av kungarna i Egyptens fjrde dynasti som varade mellan ren 2575 och 2465 f.Kr.[5]
n idag r det ett mysterium hur pyramiden byggdes och hur man fick upp stenblocken p varandra. Moderna utgrvningar tyder p att runt 10 000 betalda arbetare jobbade med bygget t gngen, och inte slavar som man tidigare trott.[5] De stora byggstenarna tros ha dragits frn ett stenbrott knappt en kilometer bort, och tminstone i pyramidens lgre tredjedel lagts p plats med hjlp av ramper.[5] Hur stenarna restes till de hgre niverna r ett strre frgetecken, men mjligtvis kunde man med tillrcklig mankraft och med hjlp av hvarmar lyfta stenarna uppfr var och ett av de cirka 60 cm hga trappstegen p Cheopspyramidens utsida.[5] Pyramidens trappsteg tros sedan ha tckts av slt vit kalksten som fraktats med bt p Nilen frn ett kalkbrott i Tura, cirka 13 km bort (i princip all kalksten har nu ramlat bort).[5]
Bredvid Cheops pyramid str den nstan lika hga Chefrens pyramid, som brjade byggas nr Cheops son Chefren blivit farao och ocks ville ha en pyramid, och p vars topp kalksten fortfarande ligger kvar.[4] Tillsammans med Menkauras pyramid (byggd p uppdrag av Chefrens son, farao Menkaura) och ngra mindre pyramider kallas de allesammans fr pyramiderna i Giza. P vissa listor ver vrldens sju underverk ingr alla pyramiderna i Giza och inte bara Cheopspyramiden.
Cheops pyramid r med rge det ldsta av antikens sju underverk, men trots detta det enda av underverken som str kvar n idag.
Cheopspyramiden tros ha byggts som en grav till, och p order av, faraon Cheops (Khufu), som var en av kungarna i Egyptens fjrde dynasti som varade mellan ren 2575 och 2465 f.Kr.[5]
n idag r det ett mysterium hur pyramiden byggdes och hur man fick upp stenblocken p varandra. Moderna utgrvningar tyder p att runt 10 000 betalda arbetare jobbade med bygget t gngen, och inte slavar som man tidigare trott.[5] De stora byggstenarna tros ha dragits frn ett stenbrott knappt en kilometer bort, och tminstone i pyramidens lgre tredjedel lagts p plats med hjlp av ramper.[5] Hur stenarna restes till de hgre niverna r ett strre frgetecken, men mjligtvis kunde man med tillrcklig mankraft och med hjlp av hvarmar lyfta stenarna uppfr var och ett av de cirka 60 cm hga trappstegen p Cheopspyramidens utsida.[5] Pyramidens trappsteg tros sedan ha tckts av slt vit kalksten som fraktats med bt p Nilen frn ett kalkbrott i Tura, cirka 13 km bort (i princip all kalksten har nu ramlat bort).[5]
Bredvid Cheops pyramid str den nstan lika hga Chefrens pyramid, som brjade byggas nr Cheops son Chefren blivit farao och ocks ville ha en pyramid, och p vars topp kalksten fortfarande ligger kvar.[4] Tillsammans med Menkauras pyramid (byggd p uppdrag av Chefrens son, farao Menkaura) och ngra mindre pyramider kallas de allesammans fr pyramiderna i Giza. P vissa listor ver vrldens sju underverk ingr alla pyramiderna i Giza och inte bara Cheopspyramiden.
Annons
Annons
6. Babylons hngande trdgrdar, Irak
Av antikens sju underverk r Babylons hngande trdgrdar det enda underverk som mjligtvis inte existerat. Trdgrdarna ska ha legat ngonstans i staden Babylon, i nuvarande Irak, och de beskrivs i detalj av vissa dtida frfattare, men inga skra arkeologiska spr av trdgrdarna har hittats.[6]
Babylons hngande trdgrdar sgs traditionellt ha byggts av den assyriska drottningen Sammu-ramat som var mamma till kung Adad-nirari III, som regerade omrdet frn 810 till 783 f.Kr.[6] Eller s sgs trdgrdarna ha byggts av den babylonska kungen Nebukadnessar II, regent i omrdet frn 605 och 561 f.Kr., som en gva till hans fru.[6]
Vxterna ska inte direkt ha hngt, utan snarare vxt i taktrdgrdar p terrasser.[6] Fr att verleva i det torra omrdet beskrivs trdgrdarna ha haft ett exceptionellt konstbevattningssystem.[6] Bilden visar en konstnrs id om hur trdgrdarna kan ha sett ut, baserat p berttelser.
Babylons hngande trdgrdar sgs traditionellt ha byggts av den assyriska drottningen Sammu-ramat som var mamma till kung Adad-nirari III, som regerade omrdet frn 810 till 783 f.Kr.[6] Eller s sgs trdgrdarna ha byggts av den babylonska kungen Nebukadnessar II, regent i omrdet frn 605 och 561 f.Kr., som en gva till hans fru.[6]
Vxterna ska inte direkt ha hngt, utan snarare vxt i taktrdgrdar p terrasser.[6] Fr att verleva i det torra omrdet beskrivs trdgrdarna ha haft ett exceptionellt konstbevattningssystem.[6] Bilden visar en konstnrs id om hur trdgrdarna kan ha sett ut, baserat p berttelser.
5. Artemistemplet i Efesos, Turkiet
Artemistemplet var enligt Antipatros dikt det underverk som fick de andra att frlora sin briljans.
Artemistemplet byggdes fr att hedra den grekiska jaktgudinnan Artemis, i den antika staden Efesos i nuvarande Turkiet. Den frsta rejla versionen av templet brjade byggas runt 550 f.Kr.,[7] tog 100 r att frdigstlla och blev med sina 115 m x 55 m antikens strsta.[8]
Templet brndes ner r 356 f.Kr. av en kndiskt grek vid namn Herostratus,[7] som ville gra sitt namn oddligt.[9] Herostratus anmlde sig sjlv och dmdes till dden, men ocks att f sitt namn bortglmt (alla frbjds nmna honom vid namn).[9] Lyckligtvis fr Herostratus levde hans namn kvar nd, och har gett upphov till uttrycket "herostratisk ryktbarhet" – ett kndisskap som uppns genom att gra ngot dumt eller ondskefullt.[9]
En ny version av templet byggdes som var nnu strre – 137 m lngt och 69 m brett.[9] Och hgre.[9] Det templet fick st nda till r 262 e.Kr. nr invaderande goter frstrde det.[7] Det teruppbyggdes aldrig.[7]
Man har hittat rester av de tv stora versionerna av templet, och av tre tidigare mindre versioner.[7] Bilden visar en modell i Istanbul som ska likna den sista och strsta versionen av templet.
Templet brndes ner r 356 f.Kr. av en kndiskt grek vid namn Herostratus,[7] som ville gra sitt namn oddligt.[9] Herostratus anmlde sig sjlv och dmdes till dden, men ocks att f sitt namn bortglmt (alla frbjds nmna honom vid namn).[9] Lyckligtvis fr Herostratus levde hans namn kvar nd, och har gett upphov till uttrycket "herostratisk ryktbarhet" – ett kndisskap som uppns genom att gra ngot dumt eller ondskefullt.[9]
En ny version av templet byggdes som var nnu strre – 137 m lngt och 69 m brett.[9] Och hgre.[9] Det templet fick st nda till r 262 e.Kr. nr invaderande goter frstrde det.[7] Det teruppbyggdes aldrig.[7]
Man har hittat rester av de tv stora versionerna av templet, och av tre tidigare mindre versioner.[7] Bilden visar en modell i Istanbul som ska likna den sista och strsta versionen av templet.
4. Zeusstatyn i Olympia, Grekland
Zeusstatyn i Olympia var en nstan 12 m hg skulptur frestllandes gudarnas kung Zeus.[10] Statyn skapades under 8 r av skulptren Fidias runt r 430 f.Kr och platsen fr den var sjlvklar – i Zeustemplet i Greklands vikigaste helgedoms- och festplats Olympia.[10]
Man har en ganska bra id om hur statyn sg ut tack vare beundrande historiska beskrivningar.[11] Den var gjord i tr, men Zeus tcktes av plattor i guld och elfenben, medan tronen han satt p pryddes av dekoreringar i guld, elfenben, ebenholts och delstenar.[10][11] P hans utstrckta hgra hand stod en staty av segergudinnan Nike, och i hans vnstra hand hll han en spira prydd av en rn.[10]
Ingen vet statyns de – mjligtvis frstrdes den nr Zeustemplet brann r 426 e.Kr.[10] Man har hittat rester av skulptren Fidias verkstad, som bekrftar nr statyn byggdes.[10]
Man har en ganska bra id om hur statyn sg ut tack vare beundrande historiska beskrivningar.[11] Den var gjord i tr, men Zeus tcktes av plattor i guld och elfenben, medan tronen han satt p pryddes av dekoreringar i guld, elfenben, ebenholts och delstenar.[10][11] P hans utstrckta hgra hand stod en staty av segergudinnan Nike, och i hans vnstra hand hll han en spira prydd av en rn.[10]
Ingen vet statyns de – mjligtvis frstrdes den nr Zeustemplet brann r 426 e.Kr.[10] Man har hittat rester av skulptren Fidias verkstad, som bekrftar nr statyn byggdes.[10]
Annons
Annons
3. Mausoleet i Halikarnassos, Turkiet
Mausoleet i Halikarnassos var ett stort gravmonument t Mausollos, som hrskade ver ett omrde i nuvaranade Turkiet tillsammans med sin fru och syster(!) Artemisia.[12][13] Monumentet brjade troligtvis byggas p order av Artemisia efter Mausollos dd r 353 f.Kr., eller tidigare n s p order av dem bda.[13] Artemisia dog sjlv endast ett par r efter Mausollos.[13]
Graven byggdes uppe p en hg plattform av sten, som kunde bestigas med en trappa flankerad av lejonstatyer.[13] Uppe p plattformen stod sjlva gravbyggnaden, som var byggd i marmor och omringades av kolonner och skuplturer, och alltsammans strckte sig sammanlagt 45 m upp i luften.[13]
Troligtvis blev mausoleet frstrt i en jordbvning ngon gng mellan 1000- eller 1400-talet.[12] Man har hittat rester av det.[12] Bilden ovan visar en mlning av mausoleet, baserad p beskrivningar.
Ordet mausoleum, som anvnds fr gravmonument ovan jord, kommer frn denna grav.[13]
Graven byggdes uppe p en hg plattform av sten, som kunde bestigas med en trappa flankerad av lejonstatyer.[13] Uppe p plattformen stod sjlva gravbyggnaden, som var byggd i marmor och omringades av kolonner och skuplturer, och alltsammans strckte sig sammanlagt 45 m upp i luften.[13]
Troligtvis blev mausoleet frstrt i en jordbvning ngon gng mellan 1000- eller 1400-talet.[12] Man har hittat rester av det.[12] Bilden ovan visar en mlning av mausoleet, baserad p beskrivningar.
Ordet mausoleum, som anvnds fr gravmonument ovan jord, kommer frn denna grav.[13]
2. Kolossen p Rhodos, Grekland
Kolossen p Rhodos var en jttelik staty frestllandes solguden Helios. Den byggdes av skultptren Chares av Lindos fr att fira Rhodos seger ver den makedonske militrledaren Demetrios I Poliorketes, som hade belgrat staden r 305 f.Kr.[14] Demetrios flotta lmnade mycket utrustning efter sig, som sldes fr pengar som anvndes till att bygga statyn.[15]
Kolossen stod klar r 282 f.Kr, efter 12 rs byggande, och bestod av brons, jrn och sten.[14] Den placerades bredvid Rhodos hamn och sgs ha varit ver 30 m hg.[14] Statyn sgs ibland ha grenslat inloppet till hamnen, men det tros ha varit tekniskt omjligt.[14]
Statyn fll omkull i en jordbvning redan r 226 f.Kr, men den fallna kolossen lts ligga kvar nda till 654 e.Kr, d arabiska styrkor plundrade Rhodos och brt snder statyn fr att slja bronset.[14] Tack vare att den rasade statyn lg kvar i hundratals r hann mnga resenrer frn omvrlden se och skriva om den.[15]
Idag vet dock ingen exakt hur statyn sg ut. Bilden ovan r en konstnrs tolkning.
Kolossen stod klar r 282 f.Kr, efter 12 rs byggande, och bestod av brons, jrn och sten.[14] Den placerades bredvid Rhodos hamn och sgs ha varit ver 30 m hg.[14] Statyn sgs ibland ha grenslat inloppet till hamnen, men det tros ha varit tekniskt omjligt.[14]
Statyn fll omkull i en jordbvning redan r 226 f.Kr, men den fallna kolossen lts ligga kvar nda till 654 e.Kr, d arabiska styrkor plundrade Rhodos och brt snder statyn fr att slja bronset.[14] Tack vare att den rasade statyn lg kvar i hundratals r hann mnga resenrer frn omvrlden se och skriva om den.[15]
Idag vet dock ingen exakt hur statyn sg ut. Bilden ovan r en konstnrs tolkning.
1. Fyrtornet p Faros, Egypten
Fr att frhindra att skepp gick p grund p vg in i Alexandria i Egypten invigdes runt r 280 f.Kr det enorma fyrtornet p n Faros.[16] Arkitekten bakom bygget var greken Sostratos frn Knidos, och mjligtvis var det Egyptens hrskare Ptolemy I Soter, dd ett par r innan invigningen, som hade gett order om bygget.[16] Fyren hade tagit 12 r att bygga och kom att bli en frebild fr alla kommande fyrar i vrlden.[16][17]
Enligt historiska beskrivningar var fyren ver 110 m hg – vid invigningen borde bara pyramiderna i Giza varit hgre – och den var byggd i tre sektioner, dr sektionen lngst ner var fyrkantig, den i mitten ttakantig, och den hgst upp rund.[16] Fr att sjfararna skulle se fyren p lngt hll fanns det en stor spegel i toppen som reflekterade solljus, och den ersattes p natten med en brinnande eld.[17]
Fyrtornet fungerade och var till stor nytta, och reparerades drfr flera gnger.[16] Frst efter jordbvningar r 1303 och 1323 tros tornet ha blivit liggande i ruiner.[17] P 1470-talet anvndes ruinerna till att bygga ett fort.[16]
Fyrtornet p Faros har gett upphov till vad fyr heter p mnga sprk – p exempelvis grekiska heter fyr φάρος (uttalas "faros"), p franska phare, och p italienska och spanska faro.
Man har hittat rester i havet som tros ha ramlat frn fyrtornet i ngon av jordbvningarna p 1300-talet, och ven statyer som tros ha sttt vid fyren.[16] Bilden visar en modell av fyrtornet som br vara ganska korrekt.
Enligt historiska beskrivningar var fyren ver 110 m hg – vid invigningen borde bara pyramiderna i Giza varit hgre – och den var byggd i tre sektioner, dr sektionen lngst ner var fyrkantig, den i mitten ttakantig, och den hgst upp rund.[16] Fr att sjfararna skulle se fyren p lngt hll fanns det en stor spegel i toppen som reflekterade solljus, och den ersattes p natten med en brinnande eld.[17]
Fyrtornet fungerade och var till stor nytta, och reparerades drfr flera gnger.[16] Frst efter jordbvningar r 1303 och 1323 tros tornet ha blivit liggande i ruiner.[17] P 1470-talet anvndes ruinerna till att bygga ett fort.[16]
Fyrtornet p Faros har gett upphov till vad fyr heter p mnga sprk – p exempelvis grekiska heter fyr φάρος (uttalas "faros"), p franska phare, och p italienska och spanska faro.
Man har hittat rester i havet som tros ha ramlat frn fyrtornet i ngon av jordbvningarna p 1300-talet, och ven statyer som tros ha sttt vid fyren.[16] Bilden visar en modell av fyrtornet som br vara ganska korrekt.
Annons
Annons
Referenser (och vidare lsning)
[1]
Tony Perrottet. "Vrldens sju underverk". Smithsonian Magazine. Publicerad juni 2004. Lst 3 nov 2022.
[2]
"Did the Seven Wonders of the World actually exist?". Encyclopedia Britannica. Lst 3 nov 2022.
[3]
"Seven Wonders of the World". Encyclopedia Britannica. Lst 3 nov 2022.
[4]
"Pyramids of Giza". Encyclopedia Britannica. Lst 3 nov 2022.
[5]
Jos Miguel Parra. "Standing Tall: Egypts Great Pyramids". National Geographic History. Publicerad jan 2017. Lst 3 nov 2022.
[6]
"Hanging Gardens of Babylon". Encyclopedia Britannica. Lst 3 nov 2022.
[7]
"Temple of Artemis". Encyclopedia Britannica. Lst 3 nov 2022.
[8]
"Efesos". NE.se. Lst 3 nov 2022.
9]
Harrison, Dick
"Herostratos och Artemistemplet". SvD. Publicerad 18 april 2014. Lst 3 nov 2022.
[10]
"Statue of Zeus". Encyclopedia Britannica. Lst 3 nov 2022.
[11]
Harrison, Dick
"Zeusstatyn i Olympia". SvD. Publicerad 25 april 2014. Lst 3 nov 2022.
[12]
"Mausoleum of Halicarnassus". Encyclopedia Britannica. Lst 3 nov 2022.
[13]
Harrison, Dick
"Mausoleet i Halikarnassos". SvD. Publicerad 30 dec 2013. Lst 3 nov 2022.
[14]
"Colossus of Rhodes". Encyclopedia Britannica. Lst 3 nov 2022.
[15]
Harrison, Dick
"Kolossen p Rhodos". SvD. Publicerad 25 mars 2014. Lst 3 nov 2022.
[16]
"lighthouse of Alexandria". Encyclopedia Britannica. Lst 3 nov 2022.
[17]
Harrison, Dick
"Nr frsvann fyrtornet p Faros?". SvD. Publicerad 24 april 2014. Lst 3 nov 2022.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Mnniskan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden
