Sveriges 21 ln
Start     Jorden     Rymden     Mnniskan     Djur     Teknik     Byggnadsverk     Sport     Sverige     Topplistor    
Annons
Annons
Mnniskan

Sveriges 21 ln

Uppdaterad 26 feb 2024
Vi har sammanstllt det viktigaste du behver veta om Sveriges ln. Frst kan du lsa om vad ln och kommuner egentligen r. Sedan ser du en karta p lnen. Sist fljer en lista p alla Sveriges ln, med fakta som yta, invnarantal, befolkningsthet, residensstad och lnsvapen.

Sverige r indelat i 21 ln fr att landet ska kunna sktas p regional niv. Varje ln r sedan uppdelat i ett antal kommuner inom vilka Sverige kan sktas p lokal niv.

Sveriges 21 ln ska inte blandas ihop med Sveriges 25 landskap. Lnen har en politisk och administrativ stllning, vilket landskapen inte har. Dessutom har de flesta ln andra grnser n landskapen. Lnen innefattar ofta delar av flera landskap, och dessa landskaps vapen brukar d ing i lnens vapen.

Varje ln har en lnsstyrelse, vilken r en statlig myndighet som ser till att regeringens och riksdagens beslut blir verklighet i lnet. Lnsstyrelsen ser till att kommunerna, fretagen och mnniskorna i lnet fljer vissa lagar och regler inom bland annat milj, djur, jordbruk, jakt, fiske, byggnader, bostder, skerhet och jmnstlldhet. Chef fr lnsstyrelsen r den regeringsutsedda landshvdingen. Staden som landshvdingen bor i kallas residensstad – namnet kommer frn landshvdingens fldiga tjnstebostad lnsresidenset. Lnsstyrelsen har vanligtvis sitt huvudkontor i residensstaden.

Varje ln har ocks en region, som r en enhet som styrs av folkvalda politiker. Regionerna kallades tidigare fr landsting. Regionerna ansvarar, precis som landstingen gjorde frut, fr samhllsfunktionerna p regional niv. De skter uppgifter som r dyra och gemensamma fr lnet och drfr inte borde sktas av enskilda kommuner, vilket frmst r hlso- och sjukvrd, tandvrd samt kollektivtrafik (det sistnmnda i samarbete med kommunerna). Frn och med slutet av 90-talet brjade Sveriges landsting f strre regionalt sjlvstyre. De tog ver ansvaret fr den regionala tillvxten och utvecklingen frn frmst lnsstyrelserna, det vill sga fick mer makt ver statens pengar. De fick strre sjlvstyre ver sina tidigare ansvarsomrden men ocks ver omrden som tillvxt, infrastruktur, bostadsbyggen, milj, kultur och nringsliv. Dessa landsting fick kalla sig regioner, och sedan den 1 januari 2019 har alla landsting i Sverige ombildats till regioner. Regionerna har vanligtvis sina huvudkontor i lnens residensstder.

Kommunerna inom lnen styrs ocks av folkvalda poliker. Kommunerna ansvarar fr samhllsfunktionerna p lokal niv, som skolor, socialtjnst, ldreomsorg, renhllning, rddningstjnst, vatten, avlopp, bostder och kollektivtrafik (det sistnmnda tillsammans med regionerna).

Gotland r ett speciellt fall eftersom Gotlands ln bestr av endast en kommun. Drfr hade lnet tidigare inget landsting, utan landstingsuppgifterna skttes av kommunen. S p Gotland ombildades istllet kommunen till en region.

Nedanfr r en karta p alla Sveriges ln. Under lnskartan fljer en lista med kort fakta om varje ln. Lnskoden r ett tvsiffrigt nummer som kan anvndas istllet fr lnets namn. Lnsbokstverna anvndes fram till 1973 i bilregistret och p bilars registerringsskyltar fr att visa vilket ln garen bodde i. Hr r Sveriges 21 ln!
Annons
Annons

1. Norrbottens ln

Yta, landareal (2024): 97 238,96 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 248 480
[2]
Befolkningstthet: 2,56 inv/km2
Residensstad: Lule
Lnskod: 25
Lnsbokstav: BD

Norrbottens ln r Sveriges nordligaste, strsta och mest glesbefolkade ln. Lnet innefattar landskapet Norrbotten samt norra delen av landskapet Lappland. Lnsvapnet innehller dock Lapplands och Vsterbottens landskapsvapen – efter att dvarande landskapet Vsterbotten r 1810 delats till Vsterbottens och Norrbottens ln och senare ven landskap, drjde det nda till 1995 innan Norrbotten fick ett eget landskapsvapen. Dock har Norrbottens lnsvapen inte anpassats efter detta, utan innehller allts fortfarande Vsterbottens landskapsvapen. Frn och med 2017 tog Norrbottens lns landsting ver ansvaret fr den regionala tillvxten och utvecklingen frn lnsstyrelsen och blev Region Norrbotten.

2. Vsterbottens ln

Yta, landareal (2024): 54 663,57 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 278 729
[2]
Befolkningstthet: 5,10 inv/km2
Residensstad: Ume
Lnskod: 24
Lnsbokstav: AC

Vsterbottens ln r Sveriges nst nordligaste och nst strsta ln. Det bestr av Vsterbotten, sdra Lappland, en bit av ngermanland samt en liten bit av Jmtland. Jmtlands landskapsvapen ingr dock inte i lnsvapnet. r 2019 bildades Region Vsterbotten.

3. Jmtlands ln

Yta, landareal (2024): 48 934,60 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 132 572
[2]
Befolkningstthet: 2,71 inv/km2
Residensstad: stersund
Lnskod: 23
Lnsbokstav: Z

Jmtlands ln r det tredje strsta och nst mest glesbefolkade lnet i Sverige. Det omfattar strre delen av landskapen Jmtland och Hrjedalen, delar av ngermanland och Hlsingland, samt sm bitar av Dalarna och Lappland. Lnets vapen bestr av Jmtlands och Hrjedalens landskapsvapen. r 2015 fick Jmtlands lns landsting (frutom ansvaret fr bland annat lnets enda sjukhus i stersund) ocks ansvar fr den regionala utvecklingen och ombildades till Region Jmtland Hrjedalen.
Annons
Annons

4. Vsternorrlands ln

Yta, landareal (2024): 21 550,60 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 242 148
[2]
Befolkningstthet: 11,24 inv/km2
Residensstad: Hrnsand
Lnskod: 22
Lnsbokstav: Y

Vsternorrlands ln ligger namnet till trots i stra Sverige. Namnet kommer frn att omrdet kring nuvarande landskapet sterbotten i Finland kallades sternorrland nr Finland var svenskt (precis som Vsterbotten lg vster om det historiska landskapet sterbotten, som var mycket strre n det nuvarande). Vsternorrlands ln bestr av hela Medelpad, strre delen av ngermanland samt bitar av Jmtland och Hlsingland. Lnsvapnet bestr av ngermanlands och Medelpads landskapsvapen. r 2017 tog landstinget ver det regionala utvecklingsansvaret frn lnsstyrelsen, och ret drp bytte de namn till Region Vsternorrland.

5. Gvleborgs ln

Yta, landareal (2024): 18 113,07 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 285 642
[2]
Befolkningstthet: 15,77 inv/km2
Residensstad: Gvle
Lnskod: 21
Lnsbokstav: X

Gvleborgs ln innefattar nstan hela Gstrikland och Hlsingland samt en liten del av Dalarna. Lnsvapnet utgrs av de tv frstnmndas vapen. r 2015 blev Gvleborgs lns landsting Region Gvleborg.

6. Dalarnas ln

Yta, landareal (2024): 28 030,07 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 287 253
[2]
Befolkningstthet: 10,25 inv/km2
Residensstad: Falun
Lnskod: 20
Lnsbokstav: W

Dalarnas ln, som fram till 1997 hette Kopparbergs ln, sammanfaller nstan helt med Dalarna och har drfr samma vapen som landskapet. r 2019 bildades Region Dalarna.
Annons
Annons

7. Vstmanlands ln

Yta, landareal (2024): 5 116,49 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 280 813
[2]
Befolkningstthet: 54,88 inv/km2
Residensstad: Vsters
Lnskod: 19
Lnsbokstav: U

Vstmanlands ln omfattar stra halvan av Vstmanland, delar av Sdermanland och Nrke samt sm bitar av Dalarna och Gstrikland. Lnsvapnet r detsamma som Vstmanlands landskapsvapen, trots att grnserna r s olika. r 2017 tog landstinget ver ansvaret fr den regionala utvecklingen och bytte namn till Region Vstmanland.

8. Uppsala ln

Yta, landareal (2024): 8 187,72 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 404 589
[2]
Befolkningstthet: 49,41 inv/km2
Residensstad: Uppsala
Lnskod: 03
Lnsbokstav: C

Uppsala ln innefattar nordvstra Uppland och en pytteliten bit av Gstrikland. Vapnet r samma som Upplands landskapsvapen. Vid rsskiftet till 2017 fick ven Uppsala lns landsting ett utkat regionalt ansvar och ombildades till Region Uppsala.

9. Stockholms ln

Yta, landareal (2024): 6 512,46 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 2 454 821
[2]
Befolkningstthet: 376,94 inv/km2
Residensstad: Stockholm
Lnskod: 01
Lnsbokstav: AB

Stockholms ln r fga frvnande Sveriges folkrikaste och folkttaste ln. Hr bor en fjrdedel av alla svenskar. Lnet bestr av sydstra Uppland och stra Sdermanland. Lnsvapnet utgrs av Upplands och Sdermanlands landskapsvapen, samt Stockholms kommun(stads)vapen. Stockholms lns landsting blev 2019 Region Stockholm.
Annons
Annons

10. Sdermanlands ln

Yta, landareal (2024): 6 068,60 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 301 944
[2]
Befolkningstthet: 49,76 inv/km2
Residensstad: Nykping
Lnskod: 04
Lnsbokstav: D

Sdermanlands ln innefattar resten av Sdermanland samt en liten bit av Uppland respektive Nrke. Bde Sdermanlands ln och Uppsala ln anvnder sina respektive landskaps vapen, trots att Stockholms ln tcker stora delar av landskapen. r 2019 ombildades landstinget till Region Srmland. Landshvdingen, lnsstyrelsen och regionens huvudkontor residerar i Nykping, trots att Eskilstuna r mycket folkrikare.

11. rebro ln

Yta, landareal (2024): 8 503,39 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 308 116
[2]
Befolkningstthet: 36,23 inv/km2
Residensstad: rebro
Lnskod: 18
Lnsbokstav: T

rebro ln omfattar nstan hela Nrke, vstra delen av Vstmanland, delar av Vrmland och Vstergtland samt sm bitar av Dalarna och stergtland. Lnsvapnet bestr av Nrkes, Vstmanlands och Vrmlands landskapsvapen. r 2015 blev rebro lns landsting Region rebro ln.

12. Vrmlands ln

Yta, landareal (2024): 17 528,01 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 283 548
[2]
Befolkningstthet: 16,18 inv/km2
Residensstad: Karlstad
Lnskod: 17
Lnsbokstav: S

Vrmlands ln bestr av nstan hela Vrmland och har samma vapen som landskapet. ven tv mindre omrden i Dalarna och Dalsland tillhr lnet. r 2019 bildades Region Vrmland.
Annons
Annons

13. Vstra Gtalands ln

Yta, landareal (2024): 23 797,89 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 1 767 016
[2]
Befolkningstthet: 74,25 inv/km2
Residensstad: Gteborg
Lnskod: 14
Lnsbokstav: O

Vstra Gtalands ln r Sveriges nyaste ln. Det bildades 1998 genom att man slog ihop Gteborgs och Bohus ln, lvsborgs ln och nstan hela Skaraborgs ln. Vstra Gtalands ln r ocks Sveriges nst folkrikaste ln, samt det ln med flest kommuner (49 stycken). Det innefattar hela landskapet Bohusln, strre delarna av Dalsland och Vstergtland samt sm delar av Vrmland och Halland. Lnsvapnet bestr av Bohuslns, Dalslands och Vstergtlands landskapsvapen, samt Gteborgs kommun(stads)vapen. Sedan sammanslagningen har lnsstyrelsen kontor i flera stder. r 2011 ombildades landstinget till Vstra Gtalandsregionen.

14. stergtlands ln

Yta, landareal (2024): 10 555,46 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 472 298
[2]
Befolkningstthet: 44,74 inv/km2
Residensstad: Linkping
Lnskod: 05
Lnsbokstav: E

stergtlands ln bestr av nstan hela stergtland (och har samma vapen) plus den nordstra delen av Smland samt en liten bit av Nrke. r 2015 ombildades stergtlands lns landsting till Region stergtland.

15. Jnkpings ln

Yta, landareal (2024): 10 435,16 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 368 856
[2]
Befolkningstthet: 35,35 inv/km2
Residensstad: Jnkping
Lnskod: 06
Lnsbokstav: F

Jnkpings ln utgrs av nordvstra Smland och sydstra Vstergtland. Istllet fr landskapens vapen utgrs lnsvapnet av Jnkpings kommunvapen prydd av tre kronor. r 2015 bildades Region Jnkpings ln.
Annons
Annons

16. Kalmar ln

Yta, landareal (2024): 11 158,65 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 246 667
[2]
Befolkningstthet: 22,11 inv/km2
Residensstad: Kalmar
Lnskod: 08
Lnsbokstav: H

Kalmar ln omfattar stra Smland och hela land. Som fr de flesta av Sveriges ln bestr lnsvapnet av de ingende landskapens vapen. r 2019 bildades Region Kalmar ln.

17. Gotlands ln

Yta, landareal (2024): 3 134,00 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 61 029
[2]
Befolkningstthet: 19,47 inv/km2
Residensstad: Visby
Lnskod: 09
Lnsbokstav: I

Gotlands ln bestr av hela Gotland och har ocks samma grnser som Gotlands enda kommun – Region Gotland. Kommunen kallades fre 2011 fr Gotlands kommun, och eftersom det var den enda kommunen i Gotlands ln s behvdes inget landsting, utan kommunen beslutade i de frgor som i vriga ln lg under landstinget. r 2011 fick kommunen utkat regionalt ansvar och dptes om till Region Gotland. Lnsvapnet r samma som landskapsvapnet.

18. Hallands ln

Yta, landareal (2024): 5 426,06 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 343 746
[2]
Befolkningstthet: 63,35 inv/km2
Residensstad: Halmstad
Lnskod: 13
Lnsbokstav: N

Hallands ln omfattar nstan hela Halland samt mindre delar av Vstra Gtaland och Smland. Lnsvapnet r samma som Hallands landskapsvapen. r 2011 bildades Region Halland.
Annons
Annons

19. Kronobergs ln

Yta, landareal (2024): 8 422,99 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 203 686
[2]
Befolkningstthet: 24,18 inv/km2
Residensstad: Vxj
Lnskod: 07
Lnsbokstav: G

Kronobergs ln utgrs av den sydvstra delen av Smland och har samma vapen som landskapet frutom att lejonet str p ett grnt s kallat treberg. Namnet Kronobergs ln kommer frn slottet – eller numera slottsruinen – Kronoberg utanfr Vaxj (ls mer om den i artikeln om Sveriges 10 hftigaste slottsruiner). r 2015 bildades Region Kronoberg.

20. Blekinge ln

Yta, landareal (2024): 2 931,18 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 157 973
[2]
Befolkningstthet: 53,89 inv/km2
Residensstad: Karlskrona
Lnskod: 10
Lnsbokstav: K

Blekinge ln r Sveriges minsta ln och innehller minst antal kommuner (fem stycken) efter Gotland. Lnet har samma grnser och samma vapen som landskapet Blekinge. r 2019 ombildades landstinget till Region Blekinge.

21. Skne ln

Yta, landareal (2024): 10 963,08 km2 [1]
Invnare (31/12 2023): 1 421 781
[2]
Befolkningstthet: 129,68 inv/km2
Residensstad: Malm
Lnskod: 12
Lnsbokstav: M

Skne r Sveriges nst folkttaste ln och bestr av hela Skne och en liten bit av Halland. Lnet, som r det sydligaste i landet, bildades 1997 genom en sammanslagning av Kristianstads och Malmhus ln. Lnsstyrelsen har kontor i bda de tidigare residensstderna Kristianstad och Malm. Lnsvapnet r likadant som Sknes landskapsvapen, frutom att frgerna r tvrtom. r 1999 bildades Region Skne.
Annons
Annons
Referenser (och vidare lsning)
[1]
"Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. r 2012 - 2024" (Kvadratkilometer, Ln, landareal, 2024). SCB. Lst 26 feb 2024.
[2]
"Folkmngd och befolkningsfrndringar - Kvartal 4, 2023". SCB. Publicerad 22 feb 2024. Lst 26 feb 2024.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Mnniskan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden