Sveriges 10 h�ftigaste slottsruiner

M�rby slottsruin ligger utanf�r Rimbo i Uppland. M�rby var p� 1300-talet en g�rd, som p� 1500-talet byggdes ut till ett slott av riksr�det Gabriel Kristiernsson Oxenstierna.^[2] P� 1600-talet (bilden) fick M�rby en tredje v�ning och en vacker tr�dg�rd, men sedan b�rjade slottet f�rfalla p� grund av �garnas d�liga ekonomi.^[2] �r 1740 brann slottet slutligen ner, och idag bor nio olika fladdermusarter periodvis i ruinen.^[2] M�rby slottsruin ligger p� privat mark och b�r d�rf�r endast bes�kas n�r och om den �r �ppen.

9. Gr�fsn�s slottsruin

Visings� i V�ttern var ett de starkaste f�stena f�r den svenska kungamakten under den tidiga medeltiden.^[4] H�r ligger bland annat N�s slottsruin som �r resterna efter en av Sveriges tidigaste kungaborgar, byggd p� 1100-talet^[4]. P� Visings� ligger ocks� Visingsborgs slottsruin. Visingsborgs slott b�rjade byggas p� 1500-talet av riksr�det och greven Per Brahe den �ldre. Slottet och det tillh�rande grevskapet (som huvudsakligen innefattade Visings�) stannade sedan inom familjen, och b�de slottet och grevskapet v�xte och var som st�rst under andra halvan av 1600-talet (bilden) under sonsonen och greven Per Brahe den yngre.^[5] I slutet av seklet drogs grevskapet in till staten, och Visingsborgs slott fick tj�na som ett f�ngelse innan det 1718 f�rst�rdes i en brand.^[5] Det som finns kvar �gs fortfarande av staten och kan bes�kas n�ra hamnen d�r man landar med f�rjan fr�n Gr�nna.

7. Brahehus

Utanf�r Gr�nna ligger i sin tur Brahehus, som kanske �r den slottsruin som flest svenskar har sett eftersom den ligger precis bredvid E4:an. Staden Gr�nna grundades av Per Brahe den yngre och fick stadsprivilegier 1652. Samtidigt hade han byggt Brahehus p� berget ovanf�r staden. Slottet skulle fr�n b�rjan bli en bostad som Brahes fru kunde bo i n�r hon blev �nka, men fr�mst anv�ndes Brahehus som Per Brahes g�sthus.^[6] Efter hans d�d drogs Brahehus, precis som Visingsborg, in till staten. �r 1708 b�rjade det brinna i slottet och sedan dess st�r bara murarna kvar.^[6] Slottsruinen kan enkelt bes�kas via en stig fr�n rastplats Brahehus.

6. Stegeborgs slottsruin

Stegeborgs slottsruin ligger vackert bel�gen p� en � i viken Sl�tbaken utanf�r S�derk�ping. Stegeborg n�mns f�rsta g�ngen i skrift �r 1310 d� det gavs i arv till kung Magnus Ladul�s son Birger.^[7] Borgen bytte sedan �gare flera g�nger – i slutet av 1400-talet moderniserades den av riksr�det Ivar Axelsson och p� 1500-talet renoverades den under Gustav Vasa.^[7] Vasas son Johan III gjorde sedan om borgen till ett ren�ssansslott (bilden) men efter �nnu fler �garbyten var slottet i slutet av 1600-talet f�rfallet och p� 1700-talet revs det mesta av byggnaden.^[7] Vid slottsruinen finns idag bland annat en b�thamn, en hamnkrog och campingstugor, och alltsammans �gs av ett f�retag som bedriver turistverksamhet. Du kan till exempel f� en vandring runt slottet guidad i h�rlurar av Herman Lindkvist. Kommer man norrifr�n med bil f�r man �ka en liten bilf�rja ett par hundra meter f�r att komma till �n (s�derifr�n g�r en kort bro).

5. Bergkvara slottsruin

Stenborgen Bergkvara utanf�r V�xj� i Sm�land uppf�rdes troligtvis p� 1470-talet av riksr�det Arvid Trolle, �ven kallad "rike-Arvid".^[8] Slottet var sex v�ningar h�gt, hade h�ngtorn i varje h�rn och var omgivet av dubbla vallgravar.^[8] Under Dackefejden (bondeupproret mot Gustav Vasa som leddes av sm�l�nningen Nils Dacke) hotade Dackes m�n att br�nna ner slottet om de inte fick en summa pengar, viket de d� verkar ha f�tt.^[8] P� 1590-talet �gdes Bergkvara av stormannen Johan Sparre som i slutet av sitt liv var kung Sigismunds st�th�llare p� Kalmar slott. N�r Kalmar slott invaderades av hertig Karls trupper (Karl ville vara kung ist�llet f�r Sigismund), s� fick Johan Sparre sitt huvud uppsatt p� Kalmars stadsport.^[8] Bergkvara slott och dess omgivningar gavs ist�llet till den nyblivne kungen Karl IX:s son, och efter �nnu fler �garbyten hade det st�tliga stenhuset i slutet av 1600-talet b�rjat f�rfalla.^[8] Idag �gs slottsruinen och n�rliggande Bergkvara herrg�rd av sl�kten Posse. Ruinen f�r bes�kas av allm�nheten.

4. Kronobergs slottsruin

Ett annat slott utanf�r V�xj�, som ocks� fick bes�k av Nils Dacke, var Kronobergs slott. Slottet var fr�n b�rjan en biskopsborg som uppf�rdes p� 1400-talet och som vid ett tilf�lle br�ndes ner av danskarna innan den �vertogs av Gustav Vasa.^[10] H�r spenderade Nils Dacke julen 1542 innan hans uppror slogs ner och slottet togs tillbaka av Gustav Vasa.^[9] Vasa och hans s�ner l�t sedan bygga ut slottet eftersom det var ett viktig f�rsvar mot Blekinge, Halland och Sk�ne som d� tillh�rde Danmark.^[9] Trots det intogs slottet fyra g�nger av danskarna efter Vasa �vertagande, och fick d�refter �teruppbyggas.^[10] Vid freden i Roskilde 1658 blev de tre landskapen svenska och slottet tappade sin betydelse. Ist�llet tog man sten fr�n slottet och anv�nde till husbyggen inne i V�xj�.^[9][10] N�r arbetet med Suecian p�gick hade slottet redan hunnit bli en ruin (bilden). Idag �gs Kronobergs slottsruin av staten och den �r �ppen f�r allm�nheten under sommarhalv�ret. Kronobergs l�n har f�tt sitt namn efter slottet.

3. Stj�rnorps slottsruin

Det flera v�ningar h�ga Stj�rnorps slott b�rjade byggas p� 1650-talet utanf�r Link�ping av den skottlandsf�dde greven Robert Douglas.^[11] Efter Roberts d�d tog hans hustru �ver och byggde klart slottet.^[11] I slutet av 1700-talet brann slottet, och endast flygelbyggnaderna och ett slottskapell �teruppbyggdes innan pengarna tog slut och Stj�rnorp s�ldes.^[11] Idag �gs slottet �terigen av familjen Douglas, som sedan 2016 h�ller p� att rusta upp ruinen s� att den inte ska f�rfalla ytterligare.^[11]

2. Bohus f�stning

Bohus f�stning ligger i Kung�lv och har gett namn �t landskapet Bohusl�n.^[12] F�stningen grundades ursprungligen �r 1308 av Norge som ville st�rka sin d�varande sydgr�ns mot Sverige och Danmark.^[12] Fr�n b�rjan var det ett tr�hus som sedan f�rst�rktes med sten till en f�stning.^[12] P� 1600-talet blev Bohus ett ren�ssansslott (bilden) som sedan �terigen gjordes om till en f�stning. Bohus har besuttits av norskar, danskar och svenskar, utst�tt flera bel�gringar, men aldrig blivit intaget.^[12] I slutet av 1700-talet l�t Sveriges kung rasera Bohus f�stning f�r att inte riskera att danskarna skulle ta den, men p� 1800-talet b�rjade man ist�llet v�rda det som fanns kvar.^[12] Ruinerna av Bohus f�stning f�rvaltas idag av staten och �r ett popul�rt turistm�l som �r �ppet under sommarhalv�ret.

1. Borgholms slott