Mnniskan
Vrldens 15 strsta lnder
Uppdaterad 16 sep 2021
Av Ludvig Wellander och Andras Wellander
Vilket land p jorden r strst till ytan? Hr r de strsta lnderna enligt FN:s senaste statistik.
Innan du lser listan kan det vara bra att veta vad vi i denna artikel menar med lnder. Med lnder menar vi hr internationellt erknda sjlvstndiga stater som r medlemmar i FN. I vardagligt tal kallar vi ibland dessa sjlvstyrande stater fr "egna lnder".
Till exempel r Storbritannien ett "eget land", allts en sjlvstndig stat och FN-medlem, som bestr av riksdelarna England, Skottland, Wales och Nordirland, av vilka England lyder direkt under Storbritanniens parlament medan de tre andra har begrnsade sjlvstyren.[3] Drmed r England, Skottland, Wales och Nordirland inga "egna lnder", allts inga sjlvstndiga stater.[3] Danmark r en sjlvstndig stat som innefattar Grnland och Frarna, vilka bda utvar omfattande men inte fullstndiga sjlvstyren.[7][8] Danmark r drfr verraskande stort!
Alla arealer i denna artikel r tagna frn FN:s senaste rsbok, Demographic Yearbook 2019.[1] Arealsiffrorna avser landets totala ytarea, vilken enligt FN "omfattar landareal och inre vatten (vattendrag och sjar) men inte polaromrden och obebodda ar".[1] FN frklarar inte nrmare vad de menar med "polaromrden", men sannolikt menas kontinenten Antarktis och de delar av Arktis som inte redan tillhr lnder. Invnarantalen r FN:s senaste uppskattningar.[2]
Hr r vrldens 15 strsta lnder... allts sjlvstndiga stater. Som jmfrelse kan nmnas att Sverige enligt FN har en area p 438 574 km2.[1]
Innan du lser listan kan det vara bra att veta vad vi i denna artikel menar med lnder. Med lnder menar vi hr internationellt erknda sjlvstndiga stater som r medlemmar i FN. I vardagligt tal kallar vi ibland dessa sjlvstyrande stater fr "egna lnder".
Till exempel r Storbritannien ett "eget land", allts en sjlvstndig stat och FN-medlem, som bestr av riksdelarna England, Skottland, Wales och Nordirland, av vilka England lyder direkt under Storbritanniens parlament medan de tre andra har begrnsade sjlvstyren.[3] Drmed r England, Skottland, Wales och Nordirland inga "egna lnder", allts inga sjlvstndiga stater.[3] Danmark r en sjlvstndig stat som innefattar Grnland och Frarna, vilka bda utvar omfattande men inte fullstndiga sjlvstyren.[7][8] Danmark r drfr verraskande stort!
Alla arealer i denna artikel r tagna frn FN:s senaste rsbok, Demographic Yearbook 2019.[1] Arealsiffrorna avser landets totala ytarea, vilken enligt FN "omfattar landareal och inre vatten (vattendrag och sjar) men inte polaromrden och obebodda ar".[1] FN frklarar inte nrmare vad de menar med "polaromrden", men sannolikt menas kontinenten Antarktis och de delar av Arktis som inte redan tillhr lnder. Invnarantalen r FN:s senaste uppskattningar.[2]
Hr r vrldens 15 strsta lnder... allts sjlvstndiga stater. Som jmfrelse kan nmnas att Sverige enligt FN har en area p 438 574 km2.[1]
Annons
15. Indonesien
Yta: 1 910 931 km2
[1]
Att Indonesien r ett av vrldens strsta lnder kan vara svrt att se p en karta eftersom landet bara bestr av ar. De strre arna knnetecknas av skogiga vulkaner som mot kusterna omges av platta vtmarker.[4] Klimatet r p de flesta platser varmt och fuktigt ret runt.[4]
arna tillsammans med landets alla berg skapar naturliga barrirer som gjort att det finns mnga etniska grupper inom landet.[4] Hlften av invnarna bor p landsbygden, vilket r relativt mycket jmfrt med andra lnder med samma ekonomiska tillvxt.[4]
Sammanlagt uppskattas Indonesien ha 272 miljoner invnare (2021), vilket gr landet till det fjrde folkrikaste i vrlden.[2]
Att Indonesien r ett av vrldens strsta lnder kan vara svrt att se p en karta eftersom landet bara bestr av ar. De strre arna knnetecknas av skogiga vulkaner som mot kusterna omges av platta vtmarker.[4] Klimatet r p de flesta platser varmt och fuktigt ret runt.[4]
arna tillsammans med landets alla berg skapar naturliga barrirer som gjort att det finns mnga etniska grupper inom landet.[4] Hlften av invnarna bor p landsbygden, vilket r relativt mycket jmfrt med andra lnder med samma ekonomiska tillvxt.[4]
Sammanlagt uppskattas Indonesien ha 272 miljoner invnare (2021), vilket gr landet till det fjrde folkrikaste i vrlden.[2]
14. Mexiko
Yta: 1 964 375 km2
[1]
Mexiko genomkorsas av flera bergskedjor och r ett av jordens tektoniskt mest aktiva omrden.[5] I sdra landet finns regnskogar med ett ganska jmt tropiskt klimat, medan det i norr r torrt, med tydliga rstider och regnperioder.[5]
Mexiko har uppskattningsvis 129 miljoner invnare (2021)[2] och delar en ver trehundra mil lng grns med "the land of opportunity", USA. Antalet flyktingar frn och genom Mexiko har ftt USA att brja bygga ett gigantiskt staket lngs grnsen.
Fyra femtedelar av Mexikos invnare bor i stder, och en sjttedel av landets befolkning bor i den stora och hgt belgna megastaden Mexico City.[5]
Mexiko genomkorsas av flera bergskedjor och r ett av jordens tektoniskt mest aktiva omrden.[5] I sdra landet finns regnskogar med ett ganska jmt tropiskt klimat, medan det i norr r torrt, med tydliga rstider och regnperioder.[5]
Mexiko har uppskattningsvis 129 miljoner invnare (2021)[2] och delar en ver trehundra mil lng grns med "the land of opportunity", USA. Antalet flyktingar frn och genom Mexiko har ftt USA att brja bygga ett gigantiskt staket lngs grnsen.
Fyra femtedelar av Mexikos invnare bor i stder, och en sjttedel av landets befolkning bor i den stora och hgt belgna megastaden Mexico City.[5]
13. Saudiarabien
Yta: 2 206 714 km2
[1]
Saudiarabien r det strsta landet i Mellanstern och utgr det mesta av den Arabiska halvn. Nstan hela landet bestr av ken, och de uppskattningsvis 34 miljoner invnarna (2019)[2] finns frmst samlade vid bergen lngs landets sydvstra kust mot Rda havet, dr det mildaste klimatet rder.[6]
Saudiarabien r det strsta landet i Mellanstern och utgr det mesta av den Arabiska halvn. Nstan hela landet bestr av ken, och de uppskattningsvis 34 miljoner invnarna (2019)[2] finns frmst samlade vid bergen lngs landets sydvstra kust mot Rda havet, dr det mildaste klimatet rder.[6]
Annons
Annons
12. Danmark
Yta: 2 210 413 km2
[1]
Att Danmark kvalificerar sig till listan beror p vrldens strsta Grnland[7]. Grnland var en dansk koloni mellan ren 1721-1953 och sedan en integrerad del av Danmark mellan ren 1953-1979.[7] Drefter fick Grnlands befolkning 1979 ett stort sjlvstyre och n rknas idag som en sjlvstyrande region av Danmark.[7] Detsamma gller Frarna (en liten grupp mellan Norge, Storbritannien och Island) sedan r 1948.[8] Ansvaret fr konstitutionella frgor, utrikesfrbindelser och frsvar ligger dock fortfarande hos Danmark, s varken Grnland eller Frarna rknas som sjlvstndiga stater.[7][8]
Grnland har en yta p 2 166 086 km2.[1] Med Grnland och Frarna r Danmarks yta 2 210 413 km2.[1]
Grnland r till fyra femtedelar tckt av kilometertjock inlandsis som p vissa platser strcker sig nda ut till kusten.[7] Den mark som inte r istckt r tundra, och de f trd som finns r dvrgvxta och finns i skyddade dalar i sder.[7] Lngs kusterna finns lnga, djupa och magnifika fjordar.[7]
Det uppskattas bo lite ver 56 000 personer (2021)[2] p Grnland, varav nstan nio tiondelar r inuiter.[7] ver en fjrdedel av invnarna bor i huvudstaden Nuuk p sydvstra kusten,[9] dr klimatet r mildast.[7] Lngs denna kust finns nstan alla Grnlands orter.
P Frarna uppskattas det bo lite ver 52 000 invnare (2020) och i Danmark nstan 6 miljoner (2020).[2]
Att Danmark kvalificerar sig till listan beror p vrldens strsta Grnland[7]. Grnland var en dansk koloni mellan ren 1721-1953 och sedan en integrerad del av Danmark mellan ren 1953-1979.[7] Drefter fick Grnlands befolkning 1979 ett stort sjlvstyre och n rknas idag som en sjlvstyrande region av Danmark.[7] Detsamma gller Frarna (en liten grupp mellan Norge, Storbritannien och Island) sedan r 1948.[8] Ansvaret fr konstitutionella frgor, utrikesfrbindelser och frsvar ligger dock fortfarande hos Danmark, s varken Grnland eller Frarna rknas som sjlvstndiga stater.[7][8]
Grnland har en yta p 2 166 086 km2.[1] Med Grnland och Frarna r Danmarks yta 2 210 413 km2.[1]
Grnland r till fyra femtedelar tckt av kilometertjock inlandsis som p vissa platser strcker sig nda ut till kusten.[7] Den mark som inte r istckt r tundra, och de f trd som finns r dvrgvxta och finns i skyddade dalar i sder.[7] Lngs kusterna finns lnga, djupa och magnifika fjordar.[7]
Det uppskattas bo lite ver 56 000 personer (2021)[2] p Grnland, varav nstan nio tiondelar r inuiter.[7] ver en fjrdedel av invnarna bor i huvudstaden Nuuk p sydvstra kusten,[9] dr klimatet r mildast.[7] Lngs denna kust finns nstan alla Grnlands orter.
P Frarna uppskattas det bo lite ver 52 000 invnare (2020) och i Danmark nstan 6 miljoner (2020).[2]
11. Demokratiska republiken Kongo
Yta: 2 344 858 km2
[1]
Demokratiska republiken Kongo, ven knd som Kongo-Kingshasa, tidigare knd som Zaire, r Afrikas nst strsta land. Det ska ej frvxlas med Republiken Kongo, ven knd som Kongo-Brazzaville, som r ett mindre land precis vster om Demokratiska republiken Kongo.
En stor del av Demokratiska republiken Kongo utgrs av Kongobckenet, som r ett gigantiskt och djurrikt regnskogsomrde som avvattnas av Kongofloden.[10] I djupaste regnskogen r det varmt och regnigt ret om.[10] Grsmarkerna och savannerna runt om regnskogen har tydliga torr- och regnperioder.[10]
Demokratiska republiken Kongo uppskattas ha 105 miljoner invnare (2021),[2] varav ver hlften bor p landsbygden i spridda byar.[10] Landet drabbades hrt av inbrdeskrig mellan 1997-2003, och vld hrjar fortfarande i stra delarna.[10]
Demokratiska republiken Kongo, ven knd som Kongo-Kingshasa, tidigare knd som Zaire, r Afrikas nst strsta land. Det ska ej frvxlas med Republiken Kongo, ven knd som Kongo-Brazzaville, som r ett mindre land precis vster om Demokratiska republiken Kongo.
En stor del av Demokratiska republiken Kongo utgrs av Kongobckenet, som r ett gigantiskt och djurrikt regnskogsomrde som avvattnas av Kongofloden.[10] I djupaste regnskogen r det varmt och regnigt ret om.[10] Grsmarkerna och savannerna runt om regnskogen har tydliga torr- och regnperioder.[10]
Demokratiska republiken Kongo uppskattas ha 105 miljoner invnare (2021),[2] varav ver hlften bor p landsbygden i spridda byar.[10] Landet drabbades hrt av inbrdeskrig mellan 1997-2003, och vld hrjar fortfarande i stra delarna.[10]
10. Algeriet
Yta: 2 381 741 km2
[1]
Vrldens tionde strsta land och Afrikas allra strsta land r Algeriet. Landet domineras av Saharaknen, och de flesta av landets uppskattningsvis 44 miljoner invnare (2020)[2] finns samlade norr om bergen vid den norra kusten, som till skillnad frn den torra knen har ett typiskt medelhavsklimat med frutom torra, varma somrar ocks lite mildare vintrar med regn.[11]
Vrldens tionde strsta land och Afrikas allra strsta land r Algeriet. Landet domineras av Saharaknen, och de flesta av landets uppskattningsvis 44 miljoner invnare (2020)[2] finns samlade norr om bergen vid den norra kusten, som till skillnad frn den torra knen har ett typiskt medelhavsklimat med frutom torra, varma somrar ocks lite mildare vintrar med regn.[11]
Annons
Annons
9. Kazakstan
Yta: 2 724 902 km2
[1]
Kazakstan r helt omgivet av landgrnser, frutom i sydvst dr en del av grnsen utgrs av vrldens strsta inlandshav Kaspiska havet.[12] En tredjedel av landet bestr av lglnder, hlften av kulliga plater och en femtedel av lga berg.[12] Lngs stra grnsen mot Kina och Kirgizistan ligger bergsomrdet Tianshan med landets hgsta topp Khan Tengri som nr 6 995 m..h.[12]
Klimatet r kontinentalt, vilket innebr heta somrar och kalla vintrar.[12] Det regnar sparsamt och bara tre procent av landet har skog.[12]
Kazakstan var en del av Sovjetunionen och blev sjlvstndigt 1991.[12] Det vidstrckta landet uppskattas ha knappt 19 miljoner invnare (2020)[2], varav lite ver hlften bor i stder.[12]
Kazakstan r helt omgivet av landgrnser, frutom i sydvst dr en del av grnsen utgrs av vrldens strsta inlandshav Kaspiska havet.[12] En tredjedel av landet bestr av lglnder, hlften av kulliga plater och en femtedel av lga berg.[12] Lngs stra grnsen mot Kina och Kirgizistan ligger bergsomrdet Tianshan med landets hgsta topp Khan Tengri som nr 6 995 m..h.[12]
Klimatet r kontinentalt, vilket innebr heta somrar och kalla vintrar.[12] Det regnar sparsamt och bara tre procent av landet har skog.[12]
Kazakstan var en del av Sovjetunionen och blev sjlvstndigt 1991.[12] Det vidstrckta landet uppskattas ha knappt 19 miljoner invnare (2020)[2], varav lite ver hlften bor i stder.[12]
8. Argentina
Yta: 2 796 427 km2
[1]
Argentina r det nst strsta landet i Sydamerika. Det r ett lngt land med mnga olika sorters natur. Strre delen av Argentina har tempererat klimat, frutom bland annat norra delarna som ibland fr tropiskt vder och sdra spetsen som har polarfrhllanden.[13] Norra halvan av landet r ganska uppodlad, lngst i norr finns skogar, medan sdra halvan r torrare med bde stpper och knar. Vstra grnsen domineras av bergskedjan Anderna.[13]
I Argentina uppskattas det bo nra 46 miljoner mnniskor (2021),[13] vilket gr landet till ett av Sydamerikas mest glesbefolkade.[13] Nio tiondelar av invnarna bor i stder.[13] En tredjedel av befolkningen bor i huvudstaden Buenos Aires.[13]
P kartan syns ocks ett omrde i Antarktis som Argentina gr ansprk p.[13]
Argentina r det nst strsta landet i Sydamerika. Det r ett lngt land med mnga olika sorters natur. Strre delen av Argentina har tempererat klimat, frutom bland annat norra delarna som ibland fr tropiskt vder och sdra spetsen som har polarfrhllanden.[13] Norra halvan av landet r ganska uppodlad, lngst i norr finns skogar, medan sdra halvan r torrare med bde stpper och knar. Vstra grnsen domineras av bergskedjan Anderna.[13]
I Argentina uppskattas det bo nra 46 miljoner mnniskor (2021),[13] vilket gr landet till ett av Sydamerikas mest glesbefolkade.[13] Nio tiondelar av invnarna bor i stder.[13] En tredjedel av befolkningen bor i huvudstaden Buenos Aires.[13]
P kartan syns ocks ett omrde i Antarktis som Argentina gr ansprk p.[13]
7. Indien
Yta: 3 287 263 km2
[1]
Indien r vrldens sjunde strsta land och vrldens nst mest befolkade land efter Kina.[14] Hr bor uppskattningsvis nstan 1,33 miljarder invnare (2020),[2] vilket r ungefr en sjttedel av vrldens befolkning.[14] Bara en brkdel av Indiens yta r obebodd.[14] Tv tredjedelar av befolkningen bor p landsbygden.[14]
Indiska subkontinenten rr sig sakta norrut och trycker p resten av Asien, vilket r orsaken till att Himalaya reser sig som ett tak i landets norra delar.[14] Sder om Himalaya strcker sig fuktiga slttmarker, och sder om dessa torrare hgplater som tcker en stor del av halvn.[14] Mot kusterna finns skogar och berg och i nordvst Tharknen.[14] Bortsett frn de bergigaste delarna r klimatet varmt, med regn som frmst kommer med sommarmonsunen.[14]
Indien r vrldens sjunde strsta land och vrldens nst mest befolkade land efter Kina.[14] Hr bor uppskattningsvis nstan 1,33 miljarder invnare (2020),[2] vilket r ungefr en sjttedel av vrldens befolkning.[14] Bara en brkdel av Indiens yta r obebodd.[14] Tv tredjedelar av befolkningen bor p landsbygden.[14]
Indiska subkontinenten rr sig sakta norrut och trycker p resten av Asien, vilket r orsaken till att Himalaya reser sig som ett tak i landets norra delar.[14] Sder om Himalaya strcker sig fuktiga slttmarker, och sder om dessa torrare hgplater som tcker en stor del av halvn.[14] Mot kusterna finns skogar och berg och i nordvst Tharknen.[14] Bortsett frn de bergigaste delarna r klimatet varmt, med regn som frmst kommer med sommarmonsunen.[14]
Annons
Annons
6. Australien
Yta: 7 692 024 km2
[1]
Australien r inte bara ett av vrldens strsta lnder utan rknas som vrldens minsta kontinent.[15] Det r ocks vrldens plattaste kontinent, och frutom Antarktis den torraste.[15] En stor del av landet r platt ken, men vid mnga av kontinentens kuster r det mer kuperat och grnare.[15] P somrarna r det verlag vldigt varmt och regn faller mest p vintrarna i havets nrhet.[15]
Nio tiondelar av landets uppskattningsvis 25 miljoner invnare (2019)[2] har europeiskt ursprung.[15] Urbefolkningen, aboriginerna, utgr endast 2,5 procent.[15] Resterande invnare r frmst asiater.[15] Det torra inlandet har gjort att sju ttondelar av befolkningen bor p en procent av landytan, frmst p sydstra kusten. Nio tiondelar bor i stder.[15]
Australien r inte bara ett av vrldens strsta lnder utan rknas som vrldens minsta kontinent.[15] Det r ocks vrldens plattaste kontinent, och frutom Antarktis den torraste.[15] En stor del av landet r platt ken, men vid mnga av kontinentens kuster r det mer kuperat och grnare.[15] P somrarna r det verlag vldigt varmt och regn faller mest p vintrarna i havets nrhet.[15]
Nio tiondelar av landets uppskattningsvis 25 miljoner invnare (2019)[2] har europeiskt ursprung.[15] Urbefolkningen, aboriginerna, utgr endast 2,5 procent.[15] Resterande invnare r frmst asiater.[15] Det torra inlandet har gjort att sju ttondelar av befolkningen bor p en procent av landytan, frmst p sydstra kusten. Nio tiondelar bor i stder.[15]
5. Brasilien
Yta: 8 515 767 km2
[1]
Det strsta landet i Sydamerika, och vrldens femte strsta land, r Brasilien. Norra halvan av Brasilien innehller det mesta av vrldens strsta urregnskog Amazonas och vrldens strsta flodsystem Amazonfloden.[16] Sdra halvan innehller vtmarker, savanner, plater, lga berg och mycket odlad mark.[16] Vdret r verlag varmt och fuktigt, tropiskt i norr, men p hglnderna torrare och kallare p vintern.[16]
Med sina uppskattningsvis 210 miljoner invnare (2019) r Brasilien vrldens femte mest befolkade land.[2] De flesta bor lngs stra kusten.[16] Nstan nio tiondelar bor i stder, som megastderna So Paulo och Rio de Janeiro.[16]
Det strsta landet i Sydamerika, och vrldens femte strsta land, r Brasilien. Norra halvan av Brasilien innehller det mesta av vrldens strsta urregnskog Amazonas och vrldens strsta flodsystem Amazonfloden.[16] Sdra halvan innehller vtmarker, savanner, plater, lga berg och mycket odlad mark.[16] Vdret r verlag varmt och fuktigt, tropiskt i norr, men p hglnderna torrare och kallare p vintern.[16]
Med sina uppskattningsvis 210 miljoner invnare (2019) r Brasilien vrldens femte mest befolkade land.[2] De flesta bor lngs stra kusten.[16] Nstan nio tiondelar bor i stder, som megastderna So Paulo och Rio de Janeiro.[16]
4. Kina (Folkrepubliken Kina)
Yta: 9 601 140 km2 (inklusive Hong Kong och Macau, exklusive Taiwan)
[1]
Strst av alla lnder helt inom Asien, och nstan lika stort som Europa,[17] r Kina, med det officiella namnet Folkrepubliken Kina. Kina r det land i vrlden med allra flest invnare – hr uppskattas det bo hela 1,41 miljarder mnniskor (inklusive Hong Kong och Macau, exklusive Taiwan) (2019).[2]
Fr att dmpa befolkningstillvxten infrde kinesiska staten 1980 i hela landet en policy att man endast fick skaffa ett barn – en policy som var olika strikt i olika omrden.[18] En underskning 2007 visade den dvarande omfattningen: 36 % fick endast skaffa ett barn (frmst folk i stder), 53 % fick skaffa tv barn om det frsta barnet var en flicka (folk i stder och p landsbygden), 10 % fick skaffa tv barn oavsett kn p det frsta barnet (frmst folk p landsbygden) och 2 % fick skaffa hur mnga barn som helst (frmst tibetaner).[19] De som fljde policyn belnades ekonomiskt och de som inte gjorde det drabbades av ekonomiska sanktioner eller i vissa fall tvngsaborter eller tvngssteriliseringar.[18] Eftersom sner traditionellt fredragits i Kina (d sner rver efternamnet, egendom och r ansvariga fr vrd av ldre), ledde policyn till aborter av flickor och att nyfdda flickor vergavs, bortadopterades eller ddades.[18]
Frn 2016 tillts kinesiska familjer skaffa tv barn, eftersom landet d hade ftt fr f kvinnor, fr f unga som kunde ta hand om de gamla, och fr mnga barn som gmts frn myndigheterna och drmed inte ftt ngon utbildning.[18] Barnafdandet kade nd inte, s 2021 tillts gifta par skaffa tre barn.[18]
Kinas natur och klimat r vldigt varierande och svra att beskriva kortfattat. Hr finns vrldens hgsta punkt (Mount Everest i Himalaya) och ngra av de lgsta, vrldens strsta temperaturskillnad mellan norr och sder, och nstan alla typer av vxter som finns p norra halvklotet.[17] I generella drag har det hglnta nordvstra Kina ett torrt kenliknande klimat och det mer lglnta sydstra Kina ett subtropiskt klimat.[17] En tredjedel av landet bestr av berg.[17]
De ljusgrna omrdena som syns p kartan r Arunachal Pradesh som tillhr Indien men som Kina gr ansprk p,[14] samt sjlvstyrande men inte fullt internationellt erknda Taiwan (officiellt namn Republiken Kina) som gr ansprk p det kinesiska fastlandet medan Kina (Folkrepubliken Kina) gr ansprk p Taiwan.[17]
Strst av alla lnder helt inom Asien, och nstan lika stort som Europa,[17] r Kina, med det officiella namnet Folkrepubliken Kina. Kina r det land i vrlden med allra flest invnare – hr uppskattas det bo hela 1,41 miljarder mnniskor (inklusive Hong Kong och Macau, exklusive Taiwan) (2019).[2]
Fr att dmpa befolkningstillvxten infrde kinesiska staten 1980 i hela landet en policy att man endast fick skaffa ett barn – en policy som var olika strikt i olika omrden.[18] En underskning 2007 visade den dvarande omfattningen: 36 % fick endast skaffa ett barn (frmst folk i stder), 53 % fick skaffa tv barn om det frsta barnet var en flicka (folk i stder och p landsbygden), 10 % fick skaffa tv barn oavsett kn p det frsta barnet (frmst folk p landsbygden) och 2 % fick skaffa hur mnga barn som helst (frmst tibetaner).[19] De som fljde policyn belnades ekonomiskt och de som inte gjorde det drabbades av ekonomiska sanktioner eller i vissa fall tvngsaborter eller tvngssteriliseringar.[18] Eftersom sner traditionellt fredragits i Kina (d sner rver efternamnet, egendom och r ansvariga fr vrd av ldre), ledde policyn till aborter av flickor och att nyfdda flickor vergavs, bortadopterades eller ddades.[18]
Frn 2016 tillts kinesiska familjer skaffa tv barn, eftersom landet d hade ftt fr f kvinnor, fr f unga som kunde ta hand om de gamla, och fr mnga barn som gmts frn myndigheterna och drmed inte ftt ngon utbildning.[18] Barnafdandet kade nd inte, s 2021 tillts gifta par skaffa tre barn.[18]
Kinas natur och klimat r vldigt varierande och svra att beskriva kortfattat. Hr finns vrldens hgsta punkt (Mount Everest i Himalaya) och ngra av de lgsta, vrldens strsta temperaturskillnad mellan norr och sder, och nstan alla typer av vxter som finns p norra halvklotet.[17] I generella drag har det hglnta nordvstra Kina ett torrt kenliknande klimat och det mer lglnta sydstra Kina ett subtropiskt klimat.[17] En tredjedel av landet bestr av berg.[17]
De ljusgrna omrdena som syns p kartan r Arunachal Pradesh som tillhr Indien men som Kina gr ansprk p,[14] samt sjlvstyrande men inte fullt internationellt erknda Taiwan (officiellt namn Republiken Kina) som gr ansprk p det kinesiska fastlandet medan Kina (Folkrepubliken Kina) gr ansprk p Taiwan.[17]
Annons
Annons
3. USA
Yta: 9 833 517 km2
[1]
USA utgr den mittersta delen av den Nordamerikanska kontinenten, men man fr inte glmma de tv staterna Alaska och Hawaii som ligger en bit ifrn resten av landet (se bilden).
Kontinentala USA kan delas in i tre bioklimatiska zoner; fuktiga st, torra vst och fuktiga vstkusten.[20] stra halvan av landet r grn, och varmare och fuktigare ju lngre sderut man kommer.[20] Lngs stkusten finns den kulliga bergskedjan Appalacherna, och innanfr denna utgrs centrala USA av enorma platta omrden, som t vst blir torrare och vergr till vidstrckta stpper och knar.[20] Lngre vsterut reser sig Klippiga bergen, och bortanfr dessa ligger vstkusten som har Medelhavsklimat i sder men r kyligare och regnigare lngre norrut.[20] Det mesta av USA har tydliga rtider.[20]
USA uppskattas ha 328 miljoner invnare (2019), vilket gr landet till det tredje mest befolkade i vrlden efter Kina och Indien.[2] Under frmst 1700-talet upplevde Nordamerika ett enormt inflde av immigranter och slavar, och USA:s befolkning utgrs idag av 60 % vita, 19 % latinamerikaner, 13 % svarta, 6 % med asiatiskt ursprung och lite ver 1 % uramerikaner.[20] USA:s stra halva r den mest ttbefolkade, medan invnarna i vst frmst bor lngs vstkusten.[20] tta tiondelar av befolkningen bor i stder.[20]
USA utgr den mittersta delen av den Nordamerikanska kontinenten, men man fr inte glmma de tv staterna Alaska och Hawaii som ligger en bit ifrn resten av landet (se bilden).
Kontinentala USA kan delas in i tre bioklimatiska zoner; fuktiga st, torra vst och fuktiga vstkusten.[20] stra halvan av landet r grn, och varmare och fuktigare ju lngre sderut man kommer.[20] Lngs stkusten finns den kulliga bergskedjan Appalacherna, och innanfr denna utgrs centrala USA av enorma platta omrden, som t vst blir torrare och vergr till vidstrckta stpper och knar.[20] Lngre vsterut reser sig Klippiga bergen, och bortanfr dessa ligger vstkusten som har Medelhavsklimat i sder men r kyligare och regnigare lngre norrut.[20] Det mesta av USA har tydliga rtider.[20]
USA uppskattas ha 328 miljoner invnare (2019), vilket gr landet till det tredje mest befolkade i vrlden efter Kina och Indien.[2] Under frmst 1700-talet upplevde Nordamerika ett enormt inflde av immigranter och slavar, och USA:s befolkning utgrs idag av 60 % vita, 19 % latinamerikaner, 13 % svarta, 6 % med asiatiskt ursprung och lite ver 1 % uramerikaner.[20] USA:s stra halva r den mest ttbefolkade, medan invnarna i vst frmst bor lngs vstkusten.[20] tta tiondelar av befolkningen bor i stder.[20]
2. Kanada
Yta: 9 984 670 km2
[1]
Vrldens nst strsta land r Kanada, som bortrknat Alaska utgr den norra halvan av Nordamerika. Kanada blev helt sjlvstndigt frn Storbritaninnen r 1931, men har faktiskt Storbritanniens drottning Elizabeth II som monark.[21] Drottningen representeras av en kanadensisk generalguvernr som i stort sett bara har en ceremoniell makt, vilket gr att Kanada nd rknas som en suvern stat.[21]
Mycket av Kanada r tckt av barrskog, som norrut vergr till tundra. De nordligaste tv tredjedelarna av landet har ett klimat liknande norra Skandinavien med kalla vintrar och korta, svala somrar.[21] Mycket av norra Kanada r i stort sett obebott och ligger i Arktis.[21] I centrala sdra Kanada finns stora sltter som har kalla vintrar, varma somrar och ganska lite regn.[21] I sydstra och sydvstra Kanada r det fuktigare.[21] I vstra Kanada reser sig Klippiga bergen.[21]
Kanada uppskattas ha 38 miljoner invnare (2020)[2], varav nio tiondelar bor lngs grnsen mot USA, p en tiondel av landytan.[21] ver fyra femtedelar av invnarna bor i stder.[21]
Vrldens nst strsta land r Kanada, som bortrknat Alaska utgr den norra halvan av Nordamerika. Kanada blev helt sjlvstndigt frn Storbritaninnen r 1931, men har faktiskt Storbritanniens drottning Elizabeth II som monark.[21] Drottningen representeras av en kanadensisk generalguvernr som i stort sett bara har en ceremoniell makt, vilket gr att Kanada nd rknas som en suvern stat.[21]
Mycket av Kanada r tckt av barrskog, som norrut vergr till tundra. De nordligaste tv tredjedelarna av landet har ett klimat liknande norra Skandinavien med kalla vintrar och korta, svala somrar.[21] Mycket av norra Kanada r i stort sett obebott och ligger i Arktis.[21] I centrala sdra Kanada finns stora sltter som har kalla vintrar, varma somrar och ganska lite regn.[21] I sydstra och sydvstra Kanada r det fuktigare.[21] I vstra Kanada reser sig Klippiga bergen.[21]
Kanada uppskattas ha 38 miljoner invnare (2020)[2], varav nio tiondelar bor lngs grnsen mot USA, p en tiondel av landytan.[21] ver fyra femtedelar av invnarna bor i stder.[21]
1. Ryssland
Yta: 17 098 246 km2
[1]
Vrldens strsta land, med god marginal, r Ryssland. Landet spnner ver hela norra Asien och ligger ven delvis i Europa.
I nordligaste Ryssland finns ar som mestadels utgrs av istckt arktisk ken.[22] Kontinentala Ryssland utgrs i norr av tundra, som sderut fljs av massor av barrskog, sedan bland- och lvskog, och lngst i sder stpp.[22] Vstra Ryssland domineras av stora sltter medan stra Ryssland (Sibirien) r bergigare.[22]
Det mesta av landet ligger lngt frn ngot hav och har drfr ett kontinenalt klimat med tydliga somrar och vintrar.[22] Vissa platser i inre Ryssland upplever extrema skillnader mellan sommar och vinter,[22] som vrldens kallaste plats Oymyakon.
Ryssland uppskattades r 2013 ha 144 miljoner invnare,[2] varav tre fjrdedelar bor i stder.[22] Fyra femtedelar av befolkningen utgrs av etniska ryssar, men det finns ver 120 andra etniska grupper i landet som talar runt 100 sprk.[22] De etniska grupperna finns samlade i flera sjlvstyrande delrepubliker, som dock ofta bebos av en majoritet etniska ryssar.[22] Etnicitet har gett upphov till mnga konflikter i och mellan dessa delrepubliker, som Tjetjenienkrigen.[22]
Vrldens strsta land, med god marginal, r Ryssland. Landet spnner ver hela norra Asien och ligger ven delvis i Europa.
I nordligaste Ryssland finns ar som mestadels utgrs av istckt arktisk ken.[22] Kontinentala Ryssland utgrs i norr av tundra, som sderut fljs av massor av barrskog, sedan bland- och lvskog, och lngst i sder stpp.[22] Vstra Ryssland domineras av stora sltter medan stra Ryssland (Sibirien) r bergigare.[22]
Det mesta av landet ligger lngt frn ngot hav och har drfr ett kontinenalt klimat med tydliga somrar och vintrar.[22] Vissa platser i inre Ryssland upplever extrema skillnader mellan sommar och vinter,[22] som vrldens kallaste plats Oymyakon.
Ryssland uppskattades r 2013 ha 144 miljoner invnare,[2] varav tre fjrdedelar bor i stder.[22] Fyra femtedelar av befolkningen utgrs av etniska ryssar, men det finns ver 120 andra etniska grupper i landet som talar runt 100 sprk.[22] De etniska grupperna finns samlade i flera sjlvstyrande delrepubliker, som dock ofta bebos av en majoritet etniska ryssar.[22] Etnicitet har gett upphov till mnga konflikter i och mellan dessa delrepubliker, som Tjetjenienkrigen.[22]
Annons
Annons
Referenser (och vidare lsning)
[1]
"United Nations Demographic Yearbook 2019". FN. Publicerad 2020. Lst 16 sep 2021.
[2]
"Population by sex and urban/rural residence". FN. Lst 16 sep 2021.
[3]
"United Kingdom". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[4]
"Indonesia". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[5]
"Mexico". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[6]
"Saudi Arabia". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[7]
"Greenland". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[8]
"Faroe Islands". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[9]
"Nuuk". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[10]
"Democratic Republic of the Congo". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[11]
"Algeria". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[12]
"Kazakhstan". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[13]
"Argentina". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[14]
"India". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[15]
"Australia". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[16]
"Brazil". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[17]
"China". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[18]
"one-child policy". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[19]
"China relaxes its one-child policy". The Australian. Publicerad 24 januari 2007. Lst 16 sep 2021.
[20]
"United States". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[21]
"Canada". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
[22]
"Russia". Encyclopedia Britannica. Lst 16 sep 2021.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Mnniskan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden
