Jorden
Vrldens 10 mest avlgsna platser
Uppdaterad 8 sep 2019
Av Andras Wellander och Ludvig Wellander
Vrldens vildmarker krymper, men fortfarande finns det platser p jorden som r vldigt avlgsna.
r 2008 publicerade EU-kommissionen och Vrldsbanken en vrldskarta som illustrerade hur lng tid det tar att resa via land eller vatten till nrmaste storstad. Kartan visade att bara en tiondel av jordens landyta, bortsett frn Antarktis, ligger mer n 48 timmar frn nrmaste stad med minst 50 000 invnare.[22] Det betyder allts, att var du n befinner dig i vrlden, r chansen stor att du kan n en strre stad inom tv dygn.
Men fortfarande finns det stllen p jorden som r otillgngliga och isolerade. Bde vildmarker och mnskliga utposter. Vi har valt ut tio platser som p olika stt ligger vldigt lngt bort. Flj med oss p en resa till vrldens mest avlgsna platser.
r 2008 publicerade EU-kommissionen och Vrldsbanken en vrldskarta som illustrerade hur lng tid det tar att resa via land eller vatten till nrmaste storstad. Kartan visade att bara en tiondel av jordens landyta, bortsett frn Antarktis, ligger mer n 48 timmar frn nrmaste stad med minst 50 000 invnare.[22] Det betyder allts, att var du n befinner dig i vrlden, r chansen stor att du kan n en strre stad inom tv dygn.
Men fortfarande finns det stllen p jorden som r otillgngliga och isolerade. Bde vildmarker och mnskliga utposter. Vi har valt ut tio platser som p olika stt ligger vldigt lngt bort. Flj med oss p en resa till vrldens mest avlgsna platser.
10. La Rinconada
La Rinconada ligger p 5 100 m hjd i bergskedjan Anderna i Peru och r vrldens hgst belgna stad.[1][2] Husen har varken rinnande vatten eller avlopp,
men nd tros uppemot 50 000 mnniskor bo hr.[23]
Alla frenas de av drmmen om rikedom. La Rinconada har nmligen vxt fram kring en guldgruva.
Arbetet i gruvan r mdosamt och farligt, och utfrs frmst av mn ur ursprungsbefolkningen.[23] De arbetar utan ln i 30 dagar t gngen, mot att de p den 31:a dagen fr behlla s mycket malm de orkar bra[23] – malm som oftast innehller mycket lite guld.[1]
Det guld som hittas mste renas frn kvicksilver, och detta grs mitt bland bostderna. Frn oreglerade verkstder stiger giftig rk som den kalla luften omedelbart kondenserar.[23] S kvicksilver lgger sig p hustak och den nrliggande glaciren – de tv kllor som invnarna tar sitt dricksvatten frn.[23]
Frutom kvicksilvret r hjden ett stndigt hot mot hlsan. La Rinconada ligger nstan lika hgt upp som Mount Everests baslger, och p den hr hjden r luften s tunn att kroppen har svrt att terhmta sig. Den som vill resa till La Rinconada mste stegvis anpassa sig till hgre hjder fr att inte drabbas av hjdsjuka.
Staden dras med en utbredd alkoholkonsumtion, och nrvaron av guld gr att brottsligheten r stor.[23] Det sgs att de flesta gruvarbetarna lmnar La Rinconada med krossade drmmar, trasiga kroppar eller i en kista.[23]
Arbetet i gruvan r mdosamt och farligt, och utfrs frmst av mn ur ursprungsbefolkningen.[23] De arbetar utan ln i 30 dagar t gngen, mot att de p den 31:a dagen fr behlla s mycket malm de orkar bra[23] – malm som oftast innehller mycket lite guld.[1]
Det guld som hittas mste renas frn kvicksilver, och detta grs mitt bland bostderna. Frn oreglerade verkstder stiger giftig rk som den kalla luften omedelbart kondenserar.[23] S kvicksilver lgger sig p hustak och den nrliggande glaciren – de tv kllor som invnarna tar sitt dricksvatten frn.[23]
Frutom kvicksilvret r hjden ett stndigt hot mot hlsan. La Rinconada ligger nstan lika hgt upp som Mount Everests baslger, och p den hr hjden r luften s tunn att kroppen har svrt att terhmta sig. Den som vill resa till La Rinconada mste stegvis anpassa sig till hgre hjder fr att inte drabbas av hjdsjuka.
Staden dras med en utbredd alkoholkonsumtion, och nrvaron av guld gr att brottsligheten r stor.[23] Det sgs att de flesta gruvarbetarna lmnar La Rinconada med krossade drmmar, trasiga kroppar eller i en kista.[23]
9. Longyearbyen
Longyearbyen r den strsta orten p den norska gruppen Svalbard i Arktis, och rknas som vrldens nordligaste stad och den nordligaste bosttningen verhuvudtaget som inte r avsedd fr forskning eller militra syften. Longyearbyen r belgen p Svalbards strsta Spetsbergen, bara 130 mil frn nordpolen, och r en frvnansvrt modern ort med ver 2 000 invnare.[3]
Longyearbyen har en egen universitetsfilial och en flygplats med reguljrflyg till Oslo och Troms. Hr finns ovanligt mnga restauranger fr en s pass liten ort, bland annat vrldens nordligaste sushirestaurang.[3] Varje r r staden vrd fr Dark Season Blues Spitsbergen – vrldens nordligaste bluesfestival.[24]
P grund av permafrost finns det inga trd i Longyearbyen. Med med tanke p stadens nordliga lge r medeltemperaturen relativt mild, tack vare den vrmande Golfstrmmen. P vintern r genomsnittstemperaturen -14 °C och p sommaren 6 °C.[3]
Lite lngre norrut p Spetsbergen ligger den fre detta gruvbyn Ny-lesund, som ibland rknas som vrldens nordligaste by. Men nstan alla permanenta invnare i Ny-lesund – de brukar vara runt 35 stycken – r sysselsatta med forskning eller med att driva byns forskningsstationer.[4] S drfr r Ny-lesund ingen vanlig by, utan brukar kallas en forskningsby.
Longyearbyen har en egen universitetsfilial och en flygplats med reguljrflyg till Oslo och Troms. Hr finns ovanligt mnga restauranger fr en s pass liten ort, bland annat vrldens nordligaste sushirestaurang.[3] Varje r r staden vrd fr Dark Season Blues Spitsbergen – vrldens nordligaste bluesfestival.[24]
P grund av permafrost finns det inga trd i Longyearbyen. Med med tanke p stadens nordliga lge r medeltemperaturen relativt mild, tack vare den vrmande Golfstrmmen. P vintern r genomsnittstemperaturen -14 °C och p sommaren 6 °C.[3]
Annons
Annons
Lite lngre norrut p Spetsbergen ligger den fre detta gruvbyn Ny-lesund, som ibland rknas som vrldens nordligaste by. Men nstan alla permanenta invnare i Ny-lesund – de brukar vara runt 35 stycken – r sysselsatta med forskning eller med att driva byns forskningsstationer.[4] S drfr r Ny-lesund ingen vanlig by, utan brukar kallas en forskningsby.
8. Puerto Toro
Puerto Toro ligger lngst ner p Sydamerikas spets och r vrldens sydligaste by.[5] Det lilla chilenska samhllet har runt 35 invnare och r den sydligaste bosttningen utanfr Antarktis, och den sydligaste i vrlden som inte r avsedd fr forskning.[5]
I Puerto Toro bor fiskare och deras familjer, och byns inkomster kommer frn centolla, en eftertraktad krabba som fiskas i de kyliga vattnen utanfr kusten.[6]
Trots att Puerto Toro r vrldens sydligaste by s ligger den ganska lngt frn sydpolen – cirka 390 mil – vilket innebr att klimatet inte r alltfr kylslaget. Medeltemperaturen r cirka 9 °C p sommaren och 2 °C p vintern.[7]
Puerto Toro ligger bara ngra mil frn den strre argentiska staden Ushuaia, men byn r nd ptagligt isolerad eftersom den bara r nbar med bt.
I Puerto Toro bor fiskare och deras familjer, och byns inkomster kommer frn centolla, en eftertraktad krabba som fiskas i de kyliga vattnen utanfr kusten.[6]
Trots att Puerto Toro r vrldens sydligaste by s ligger den ganska lngt frn sydpolen – cirka 390 mil – vilket innebr att klimatet inte r alltfr kylslaget. Medeltemperaturen r cirka 9 °C p sommaren och 2 °C p vintern.[7]
Puerto Toro ligger bara ngra mil frn den strre argentiska staden Ushuaia, men byn r nd ptagligt isolerad eftersom den bara r nbar med bt.
7. Alert
Alert r en militrbas och forsknings- och vderstation i territoriet Nunavuk i norra Kanada.
Med ett avstnd p 81,7 mil frn nordpolen r basen vrldens nordligaste permanent bebodda plats.[8]
Hr finns 55 heltidsanstllda, varav den militra personalen brukar bytas ut var sjtte mnad.[8]
Alert ligger nstan s lngt norrut i Kanada man kan komma, och faktiskt nrmare Stockholm n den nrmaste kanadensiska storstaden, Edmonton.[8] Det allra nrmaste samhllet r den lilla inuitbyn Grise Fiord som ligger hela 72,5 mil sder om basen.[8] Sjlvklart gr det inga vgar till Alert, men basen har en egen landningsbana.
Dagsmedeltemperaturen i juli ligger p 4 °C, medan den p vintern ofta sjunker till under -40 °C.[8] Frn 10 oktober till 1 mars nr solen aldrig upp ver horistonten, medan den r uppe dygnet runt frn 8 april till 5 september.[8]
En forskningsstation som alltid ligger lngre norrut n Alert r Barneo. Barneo drivs av Ryssland och brukar byggas upp i april vaje r p isen bara ngra mil frn nordpolen. Stationen anvnds frutom forskning ven som en turistattraktion. Barneo mste p grund av isens rrelse rivas efter ngon mnad och teruppbyggas igen nsta r, men nr stationen vl existerar brukar den vara vrldens nordligaste bebodda plats. r 2019 blev Barneo instllt fr frsta gngen sedan starten 2002, d den politiska konflikten mellan Ryssland och Ukraina satte stopp fr de ukrainska flygplanen som skulle flyga in utrustning.[25]
Mnga r har Ryssland ocks byggt upp en drivande isstation – en forskningsstation gjord fr att driva med isen, och som ibland varit bemannad i ver ett r. Ngra gnger har stationen byggts upp nnu nrmare Nordpolen n Barneo. Den frsta drivande isstationen byggdes 1937, och den flyttade sig ver 260 mil p 9 mnader, innan forskarna slutligen plockades upp utanfr Grnlands kust.[10]
P grund av den globala uppvrmningen har det p 2000-talet blivit allt svrare att hitta bra is att bygga den drivande isstationen p, s 2020 planerar man att istllet ha stationen p en istlig prm, som ska eskorteras till platsen av en isbrytare.[27] ven Barneo har drabbats av den smltande isen, och 2018 rs ssong blev den kortaste dittills.
Alert ligger nstan s lngt norrut i Kanada man kan komma, och faktiskt nrmare Stockholm n den nrmaste kanadensiska storstaden, Edmonton.[8] Det allra nrmaste samhllet r den lilla inuitbyn Grise Fiord som ligger hela 72,5 mil sder om basen.[8] Sjlvklart gr det inga vgar till Alert, men basen har en egen landningsbana.
Dagsmedeltemperaturen i juli ligger p 4 °C, medan den p vintern ofta sjunker till under -40 °C.[8] Frn 10 oktober till 1 mars nr solen aldrig upp ver horistonten, medan den r uppe dygnet runt frn 8 april till 5 september.[8]
Annons
Annons
En forskningsstation som alltid ligger lngre norrut n Alert r Barneo. Barneo drivs av Ryssland och brukar byggas upp i april vaje r p isen bara ngra mil frn nordpolen. Stationen anvnds frutom forskning ven som en turistattraktion. Barneo mste p grund av isens rrelse rivas efter ngon mnad och teruppbyggas igen nsta r, men nr stationen vl existerar brukar den vara vrldens nordligaste bebodda plats. r 2019 blev Barneo instllt fr frsta gngen sedan starten 2002, d den politiska konflikten mellan Ryssland och Ukraina satte stopp fr de ukrainska flygplanen som skulle flyga in utrustning.[25]
Mnga r har Ryssland ocks byggt upp en drivande isstation – en forskningsstation gjord fr att driva med isen, och som ibland varit bemannad i ver ett r. Ngra gnger har stationen byggts upp nnu nrmare Nordpolen n Barneo. Den frsta drivande isstationen byggdes 1937, och den flyttade sig ver 260 mil p 9 mnader, innan forskarna slutligen plockades upp utanfr Grnlands kust.[10]
P grund av den globala uppvrmningen har det p 2000-talet blivit allt svrare att hitta bra is att bygga den drivande isstationen p, s 2020 planerar man att istllet ha stationen p en istlig prm, som ska eskorteras till platsen av en isbrytare.[27] ven Barneo har drabbats av den smltande isen, och 2018 rs ssong blev den kortaste dittills.
6. Amundsen-Scott-basen
Forskningsstationen Amundsen-Scott-basen ligger mitt p sydpolen och r vrldens sydligaste permanent bebodda plats – frutom att vara vrldens sydligaste plats verhuvudtaget.
Till skillnad frn nordpolen som ligger p stndigt drivande havsis, s ligger sydpolen p en kontinent
som fungerar att bygga en fast bas p. Men lite grann rr det sig ven hr. Amundsen-Scott-basen flyttar sig 10 m varje r eftersom den str p en tjock glacir.[9] Basen ligger 2 835 m ver havet, och den tjocka glaciren utgr runt 2 700 m av den hjden.[9]
Hjden i kombination med basens sydliga postition, samt det faktum att det inte finns ngot vrmande hav i nrheten, gr att platsen r extremt kall. Den lgsta temperaturen som uppmtts vid basen r -82,8 °C och den varmaste -13,6 °C.[9] P vinterhalvret r solen aldrig uppe, medan den p sommarhalvret skiner konstant. Detta gr att sydpolen, precis som nordpolen, upplever en sex mnader lng natt och en sex mnader lng dag varje r.
Amundsen-Scott-basen invigdes 1956 och har sedan dess uppgraderats och byggts ut flera gnger. P somrarna bor uppt 150 mnniskor hr, medan runt 50 stycken stannar kvar och blir isolerade ver vintern.[9]
Vid basen finns den ceremoniella sydpolen, vilket r ett omrde med en metallsfr p en sockel omringad av flaggor som anvnds vid fotograferingar.
Basen har en landingsbana som anvnds p sommaren av flygplan som kommer frn McMurdo Station med frndenheter. McMurdo Station r en stor forskningsstation och en logistisk knutpunkt som ligger vid den antarktiska kusten, cirka 135 mil frn sydpolen. Frn McMurdo Station till Amundsen-Scott-basen gr numera ocks en snvg kallad South Pole Traverse som d och d trafikeras av bandvagnar.
Hjden i kombination med basens sydliga postition, samt det faktum att det inte finns ngot vrmande hav i nrheten, gr att platsen r extremt kall. Den lgsta temperaturen som uppmtts vid basen r -82,8 °C och den varmaste -13,6 °C.[9] P vinterhalvret r solen aldrig uppe, medan den p sommarhalvret skiner konstant. Detta gr att sydpolen, precis som nordpolen, upplever en sex mnader lng natt och en sex mnader lng dag varje r.
Amundsen-Scott-basen invigdes 1956 och har sedan dess uppgraderats och byggts ut flera gnger. P somrarna bor uppt 150 mnniskor hr, medan runt 50 stycken stannar kvar och blir isolerade ver vintern.[9]
Vid basen finns den ceremoniella sydpolen, vilket r ett omrde med en metallsfr p en sockel omringad av flaggor som anvnds vid fotograferingar.
Basen har en landingsbana som anvnds p sommaren av flygplan som kommer frn McMurdo Station med frndenheter. McMurdo Station r en stor forskningsstation och en logistisk knutpunkt som ligger vid den antarktiska kusten, cirka 135 mil frn sydpolen. Frn McMurdo Station till Amundsen-Scott-basen gr numera ocks en snvg kallad South Pole Traverse som d och d trafikeras av bandvagnar.
5. Norra otillgnglighetspolen
Norra otillgnglighetspolen r den punkt i Arktis som ligger lngst ifrn ngon landmassa.
Den norra otillgnglighetspolen r allts den punkt i Arktis som det rent teoretiskt
tar lngst tid att n frn land.
Den norra otillgnglighetspolen besktes troligtvis frsta gngen 1927 d den flgs ver med flygplan.[12] Enligt vissa kllor lyckades en sovjetisk isbrytare n fram till platsen 1958. r 1968 blev engelsmannen Sir Wally Herbert kanske den frsta mnniskan som ndde fram till fots, med hjlp av hundslde.[11] Men det r inte helt bevisat att Herbert faktiskt ndde nda fram.
r 2013 visade nya berkningar att den norra otillgnglighetspolen ligger 214 km frn dr man tidigare trott.[11] Den nya punkten ligger cirka 450 km frn nordpolen och 1 008 km frn de tre nrmsta landmassorna Ellesmere Island i Kanada, Komsomoletsn i Ryssland och Henriettan, ocks i Ryssland.[11][12] n s lnge har ingen lyckats n den nya norra otillgnglighetspolen.
Den norra otillgnglighetspolen besktes troligtvis frsta gngen 1927 d den flgs ver med flygplan.[12] Enligt vissa kllor lyckades en sovjetisk isbrytare n fram till platsen 1958. r 1968 blev engelsmannen Sir Wally Herbert kanske den frsta mnniskan som ndde fram till fots, med hjlp av hundslde.[11] Men det r inte helt bevisat att Herbert faktiskt ndde nda fram.
r 2013 visade nya berkningar att den norra otillgnglighetspolen ligger 214 km frn dr man tidigare trott.[11] Den nya punkten ligger cirka 450 km frn nordpolen och 1 008 km frn de tre nrmsta landmassorna Ellesmere Island i Kanada, Komsomoletsn i Ryssland och Henriettan, ocks i Ryssland.[11][12] n s lnge har ingen lyckats n den nya norra otillgnglighetspolen.
Annons
Annons
4. Sdra otillgnglighetspolen
Sdra otillgnglighetspolen r den punkt p Antarktis som ligger lngst ifrn kontinentens kuster.
Exakt var Antarktis kustlinje gr r omdebatterat, eftersom man antingen kan anse att kusten r
dr kontinentens landmassa gr ner i havet, eller dr Antarktis shelfisar mter havet. Och vilket alternativ
man n vljer s r det nd svrt att berkna den exakt kustgrnsen.
r 1958 ndde en sovjetisk traktorkonvoj fram till den punkt som de ansg vara den sdra otillgnglighetspolen. De byggde en kortvarig liten forskningsstation, och platsen r idag allmnt accepterad som den faktiska otillgnglighetspolen. Platsen ligger p cirka 3 800 m hjd, 88,5 mil frn sydpolen.[14]
Den sdra otillgnglighetspolen har terbeskts ett par gnger, och 2007 blev en brittisk-kanadensisk expedition den frsta som ndde platsen till fots, med hjlp av skidor och kites.[13] De mttes av den gamla stationsbyggnaden, kvarstende men begravd i sn. En av de f saker som fortfarande stack upp ur snn var en staty av Lenin.
r 1958 ndde en sovjetisk traktorkonvoj fram till den punkt som de ansg vara den sdra otillgnglighetspolen. De byggde en kortvarig liten forskningsstation, och platsen r idag allmnt accepterad som den faktiska otillgnglighetspolen. Platsen ligger p cirka 3 800 m hjd, 88,5 mil frn sydpolen.[14]
Den sdra otillgnglighetspolen har terbeskts ett par gnger, och 2007 blev en brittisk-kanadensisk expedition den frsta som ndde platsen till fots, med hjlp av skidor och kites.[13] De mttes av den gamla stationsbyggnaden, kvarstende men begravd i sn. En av de f saker som fortfarande stack upp ur snn var en staty av Lenin.
3. Tibetanska hgplatn
P den karta som publicerades 2008 av EU-kommissionen och Vrldsbanken, dr man rknade man ut hur lng tid det
skulle ta att komma till nrmaste strre stad frn alla delar av vrlden, visade det sig att vrldens mest otillgngliga plats, bortsett frn Arktis och Antarktis, var den Tibetanska hgplatn.[15]
Den Tibetanska hgplatn tcker en fjrdedel av Kina, drav nstan hela Tibet, plus en liten del av Indien. Den inringas av tre bergskedjor, bland annat Himalaya i sder, och kallas "vrldens tak" eftersom den har en genomsnittshjd p hela 4 880 m.[16]
Befolkningen p den Tibetanska hgplatn r koncentrerad till de brdigare dalarna, men det lever ocks nomader p de torftiga hgmarkerna.
Frn den allra mest otillgngliga punkten p den Tibetanska hgplatn tar det hela tre veckor att ta sig till den nrmaste strre staden, Lhasa. P grund av terrngen och brist p vgar mste man frst g till fots i 20 dagar, innan man slutligen nr en bilvg som man mste frdas p i en dag.[15]
Den Tibetanska hgplatn tcker en fjrdedel av Kina, drav nstan hela Tibet, plus en liten del av Indien. Den inringas av tre bergskedjor, bland annat Himalaya i sder, och kallas "vrldens tak" eftersom den har en genomsnittshjd p hela 4 880 m.[16]
Befolkningen p den Tibetanska hgplatn r koncentrerad till de brdigare dalarna, men det lever ocks nomader p de torftiga hgmarkerna.
Frn den allra mest otillgngliga punkten p den Tibetanska hgplatn tar det hela tre veckor att ta sig till den nrmaste strre staden, Lhasa. P grund av terrngen och brist p vgar mste man frst g till fots i 20 dagar, innan man slutligen nr en bilvg som man mste frdas p i en dag.[15]
Annons
Annons
2. Tristan da Cunha
Tristan da Cunha r en grupp i Sydatlanten som
r knd som vrldens mest avlgsna bebodda . Hrifrn r det nmligen nstan 220 mil till de nrmaste grannarna, som bor p n Sankta Helena,[18] och nstan 300 mil till det nrmaste fastlandet, Sydafrika.
Tristan da Cunha bestr av den bebodda huvudn med samma namn, och tre obebodda ar. Vulkanarna upptcktes 1506 av portugisen Tristão da Cunha som dpte dem efter sig sjlv. gruppen annketerades av Storbritannien r 1816, och idag bor cirka 250 personer hr, alla i den enda orten Edinburgh of the Seven Seas.[17]
Invnarna p Tristan da Cunha r sjlvfrsrjande vad gller mat. Alla familjer ger boskap och potatiskrar och hjlper till att fiska.[28] Hr finns ett litet sjukhus och en skola, som frsrjs av utlndska intkter frn hummerfiske och frsljning av frimrken och mynt till samlare.[28] En bck frser byn med vatten, och dieselgeneratorer ger elektricitet.[29] r 2003 kunde invnarna brja ta emot TV-sndningar frn Storbritannien, och 2007 fick alla hus en hemtelefon. Idag finns tilll och med internet, men bandbredden r vldigt begrnsad.[29]
Det finns ingen flygplats p n, utan borna r beroende av de f skepp som kommer hit.
Inga utomstende fr kpa mark p n, trots att mnga ansker om att f ansluta sig till samhllet som ibland kallas "Utopia".[28]
Invnarna p Tristan da Cunha hrstammar alla frn ett ftal frfder. Det finns bara sju efternamn p n,[18] och en hg frekvens av bland annat astma tros bero p endogami, vilket r en mildare form av inavel.[19]
Tristan da Cunha bestr av den bebodda huvudn med samma namn, och tre obebodda ar. Vulkanarna upptcktes 1506 av portugisen Tristão da Cunha som dpte dem efter sig sjlv. gruppen annketerades av Storbritannien r 1816, och idag bor cirka 250 personer hr, alla i den enda orten Edinburgh of the Seven Seas.[17]
Invnarna p Tristan da Cunha r sjlvfrsrjande vad gller mat. Alla familjer ger boskap och potatiskrar och hjlper till att fiska.[28] Hr finns ett litet sjukhus och en skola, som frsrjs av utlndska intkter frn hummerfiske och frsljning av frimrken och mynt till samlare.[28] En bck frser byn med vatten, och dieselgeneratorer ger elektricitet.[29] r 2003 kunde invnarna brja ta emot TV-sndningar frn Storbritannien, och 2007 fick alla hus en hemtelefon. Idag finns tilll och med internet, men bandbredden r vldigt begrnsad.[29]
Det finns ingen flygplats p n, utan borna r beroende av de f skepp som kommer hit.
Inga utomstende fr kpa mark p n, trots att mnga ansker om att f ansluta sig till samhllet som ibland kallas "Utopia".[28]
Invnarna p Tristan da Cunha hrstammar alla frn ett ftal frfder. Det finns bara sju efternamn p n,[18] och en hg frekvens av bland annat astma tros bero p endogami, vilket r en mildare form av inavel.[19]
1. Bouvetn
Den obebodda vulkann Bouvetn, eller Bouvetøya som den heter p norska, ligger lngt sderut i Atlanten och anses vara vrldens mest avlgsna . Bouvetn r nmligen den p jorden som ligger lngst
ifrn ngon annan landmassa. Nrmaste landmassan r den obebodda n Gough Island, hela 160 mil bort. Det nrmaste fastlandet r Antarktis, 170 mil sder om n,[20] och det nrmaste fastlandet frutom Antarktis r Sydafrika som ligger 250 mil bort.[20]
Tristan da Cunha som vi berttade om innan ligger allts lngre ifrn nrmaste fastland n Bouvetn. Men Tristan ligger bara 4 mil frn nrmaste landmassa, som r en av de obebodda grannarna i samma grupp.
Bouvetn upptcktes 1739 av fransmannen Jean-Baptiste Charles Bouvet. n tcktes vid tillfllet av tjock dimma, s han gick aldrig iland p vad han d trodde var en halv av Terra Australis.[21] Vid den hr tiden hade man nnu inte upptckt Antarktis, men man misstnkte att det fanns en stor kontinent i sder, som man kallade Terra Australis.
r 1927 annekterades Bouvetøya av en norsk expedition, och n har tillhrt Norge sedan dess.
Nstan hela Bouvetn tcks av en glacir och den hgsta punkten nr 780 m ver havet.[21] n har branta kuster som gr att det r svrt att landstiga, s all transport hit sker med helikopter.[26] n bebos ibland av norska forskare p den lilla forskningsstationen Norvegia, dr man studerar slar och pingviner och andra fglar.[26]
Bouvetns avlgsenhet och ogstvnliga milj gjorde att den valdes ut som skdeplats fr science fiction-filmen Alien vs. Predator frn 2004.
Tristan da Cunha som vi berttade om innan ligger allts lngre ifrn nrmaste fastland n Bouvetn. Men Tristan ligger bara 4 mil frn nrmaste landmassa, som r en av de obebodda grannarna i samma grupp.
Annons
Annons
Bouvetn upptcktes 1739 av fransmannen Jean-Baptiste Charles Bouvet. n tcktes vid tillfllet av tjock dimma, s han gick aldrig iland p vad han d trodde var en halv av Terra Australis.[21] Vid den hr tiden hade man nnu inte upptckt Antarktis, men man misstnkte att det fanns en stor kontinent i sder, som man kallade Terra Australis.
r 1927 annekterades Bouvetøya av en norsk expedition, och n har tillhrt Norge sedan dess.
Nstan hela Bouvetn tcks av en glacir och den hgsta punkten nr 780 m ver havet.[21] n har branta kuster som gr att det r svrt att landstiga, s all transport hit sker med helikopter.[26] n bebos ibland av norska forskare p den lilla forskningsstationen Norvegia, dr man studerar slar och pingviner och andra fglar.[26]
Bouvetns avlgsenhet och ogstvnliga milj gjorde att den valdes ut som skdeplats fr science fiction-filmen Alien vs. Predator frn 2004.
Referenser (och vidare lsning)
[1]
"The Real Price of Gold". National Geographic. Publicerad januari 2009. Lst 8 sep 2019.
[2]
"Life in the world's harshest town". CNN. Uppdaterad 7 oktober 2016. Lst 8 sep 2019.
[3]
"Svalbard". Visit Norway. Lst 8 sep 2019.
[4]
"rsrapport 2016". Kings Bay AS. Lst 8 sep 2019.
[5]
"Southernmost permanently inhabited place". Guinness World Records. Lst 8 sep 2019.
[6]
"Puerto Toro: Pesca de la centolla y el centolln en el fin del mundo". Aqua. Publicerad 23 okt 2015. Lst 8 sep 2019.
[7]
"Clima Puerto Toro". Climate-data.org. Lst 8 sep 2019.
[8]
"Canadian Forces Station Alert". Royal Canadian Air Force. Lst 8 sep 2019.
[9]
"Amundsen-Scott South Pole Station". National Science Foundation. Lst 8 sep 2019.
[10]
"North Pole Drifting Stations (1930s-1980s)". Woods Hole Oceanographic Institution. Lst 8 sep 2019.
[11]
"Arctic Pole of Inaccessibility Is on the Move". BBC. Publicerad 1 nov 2013. Lst 8 sep 2019.
[12]
"The quest to conquer the other North Pole". BBC. Publicerad 19 okt 2015. Lst 8 sep 2019.
[13]
"First expedition to the Southern Pole of Inaccessibility on foot". Guinness World Records. Lst 8 sep 2019.
[14]
"Pole of Inaccessibility". Norwegian-American Scientific Traverse of East Antarctica. Lst 8 sep 2019.
[15]
"Wheres the remotest place on Earth?". New Scientist. Publicerad 1 april 2009. Lst 8 sep 2019.
[16]
"Plateau of Tibet". NASA. Publicerad 17 april 2003. Lst 8 sep 2019.
[17]
"Population Update". The Tristan da Cunha Website. Lst 8 sep 2019.
[18]
"Tristan Settlemant". The Tristan da Cunha Website. Lst 8 sep 2019.
[19]
"Worldwide search for asthma clue". BBC. Publicerad 9 dec 2008. Lst 8 sep 2019.
[20]
"Bouvetya (Bouvet Island)". Norsk Polarinstitutt. Lst 8 sep 2019.
[21]
"Bouvetya (Bouvetya)". Norsk Polarinstitutt. Lst 8 sep 2019.
[22]
"Travel time to major cities: A global map of Accessibility". European Joint Research Comission Centre. Lst 8 sep 2019.
[23]
"Mining for gold in the worlds highest permanent human settlement". The Washington Post. Publicerad 21 juni 2019. Lst 8 sep 2019.
[24]
"Dark Season Blues Mrketidsfestivalen p Svalbard". Dark Season Blues | SVALBARD. Lst 8 sep 2019.
[25]
"Russias North Pole Barneo camp season cancelled before it started". The Barents Observer. Publicerad 13 april 2019. Lst 8 sep 2019.
[26]
"Norvegia research station on Bouvetya". Norsk Polarinstitutt. Lst 8 sep 2019.
[27]
"Drifting in Sea Ice Across the Arctic Ocean". U.S. Naval Institute. Publicerad maj 2019. Lst 8 sep 2019.
[28]
"Tristan da Cunha Economy". Tristan da Cunha. Lst 8 sep 2019.
[29]
"Tristan da Cunha's Development and Public Works". Tristan da Cunha. Lst 8 sep 2019.
[30]
"Cape Town - Tristan da Cunha Shipping Schedule". Tristan da Cunha. Lst 8 sep 2019.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Mnniskan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden
