Mnniskan
Livets utveckling – mnniskans 12 strsta evolutionra steg
Publicerad 29 feb 2012
Av Ludvig Wellander och Andras Wellander
Allt levande r del av samma slkttrd. Hr fljer vi livets utveckling, frn livets uppkomst till den nutida mnniskan.
"Vart du n vnder dig i vrlden, vilket djur, vxt, insekt eller klump du n betraktar, om den r vid liv anvnder den sig av samma uppslagsverk och kan samma kod. Allt liv r ett. Vi r alla resultatet av ett genetiskt knep som gtt i arv frn generation till generation i nrmare fyra miljarder r."[1] S skriver Matt Ridley i sin bok Genome. Han syftar p att alla organismer har sina gener i samma typ av molekyl – DNA – vilket tyder p att allt levande hrstammar frn en gemensam anfader.
I denna artikel fr du flja mnniskans evolution. Mnga beskrivningar av mnniskans evolution inleds fr 65 miljoner r sedan, med primaterna. Men i linje med att allt liv har DNA och sannolikt hrstammar frn samma anfader – att "allt liv r ett" – tar vi det frn brjan. Mnniskan r ju resultatet av en lng tids evolution som startade med det allra frsta livet, och dr exempelvis groddjur kan sgas vara vr farfarsfarfars...far, och sjgrs en avlgsen kusin.
S vi startar berttelsen om mnniskans evolution med livets uppkomst, och listar sedan de tolv viktigaste stegen i livets utveckling som lett fram till den nutida mnniskan. Vi fljer allts livets slkttrd frn roten ut till mnniskans gren. Denna artikel handlar drfr inte bara om mnniskans utveckling, utan vi berr ocks delar av livets utveckling.
Missta bara inte evolutionen fr en lng rad frbttringar som slutligen lett fram till det strsta och bsta – oss. Den lilla grenen p livets gigantiska slkttrd som r mnniskan r kanske inte evolutionens hjdpunkt. Till exempel har bakterier funnits i miljarder r fre oss (och vi kan inte leva utan dem), och bakterierna kommer sannolikt finnas kvar lngt efter oss.
Mycket om livets uppkomst och mnniskans evolution r fortfarande oskert. Som klla till denna artikel har vi valt den ansedda boken Life: The Science of Biology.[2]
"Vart du n vnder dig i vrlden, vilket djur, vxt, insekt eller klump du n betraktar, om den r vid liv anvnder den sig av samma uppslagsverk och kan samma kod. Allt liv r ett. Vi r alla resultatet av ett genetiskt knep som gtt i arv frn generation till generation i nrmare fyra miljarder r."[1] S skriver Matt Ridley i sin bok Genome. Han syftar p att alla organismer har sina gener i samma typ av molekyl – DNA – vilket tyder p att allt levande hrstammar frn en gemensam anfader.
I denna artikel fr du flja mnniskans evolution. Mnga beskrivningar av mnniskans evolution inleds fr 65 miljoner r sedan, med primaterna. Men i linje med att allt liv har DNA och sannolikt hrstammar frn samma anfader – att "allt liv r ett" – tar vi det frn brjan. Mnniskan r ju resultatet av en lng tids evolution som startade med det allra frsta livet, och dr exempelvis groddjur kan sgas vara vr farfarsfarfars...far, och sjgrs en avlgsen kusin.
S vi startar berttelsen om mnniskans evolution med livets uppkomst, och listar sedan de tolv viktigaste stegen i livets utveckling som lett fram till den nutida mnniskan. Vi fljer allts livets slkttrd frn roten ut till mnniskans gren. Denna artikel handlar drfr inte bara om mnniskans utveckling, utan vi berr ocks delar av livets utveckling.
Missta bara inte evolutionen fr en lng rad frbttringar som slutligen lett fram till det strsta och bsta – oss. Den lilla grenen p livets gigantiska slkttrd som r mnniskan r kanske inte evolutionens hjdpunkt. Till exempel har bakterier funnits i miljarder r fre oss (och vi kan inte leva utan dem), och bakterierna kommer sannolikt finnas kvar lngt efter oss.
Mycket om livets uppkomst och mnniskans evolution r fortfarande oskert. Som klla till denna artikel har vi valt den ansedda boken Life: The Science of Biology.[2]
12. Det frsta livet
Det frsta stora steget i mnniskans evolution var uppkomsten av livet.
Man vet inte exakt nr livet brjade p jorden, eftersom man inte hittat ngra fossil av det frsta livet.[2] Men sannolikt skedde livets uppkomst i samband med att jorden hade frdigbildats och ftt en ngorlunda stabil skorpa med hav. D hamnar man i tidsspannet mellan 4,4 och 3,5 miljarder r sedan.[2]
Men vad menas med det frsta livet? Jo, en av definitionerna fr en levande organism r att det r ngonting som har frmgan att frka sig, och vid frkningen fra arvsanlag (ngonting som innehller information om organismens egenskaper) vidare. Allt liv idag har sitt arvanslag i DNA-molekyler, vilket r en av sakerna som pekar p att alla arter har samma anfader.[2]
Denna anfader behver inte ha varit en organism, ssom vi tnker oss en organism idag. Alla organismer idag bestr nmligen av minst en cell, men det finns mnga teorier om att det allra frsta livet endast var molekylrt – molekyler som frkade sig.[2] Detta kan dock ha skett i ngon form av skyddad milj, som i en bubbla eller droppe.[2] Vilken molekyl som isfall var frst att reproducera sig sjlv vet man inte, men antagligen DNA (se bilden), RNA (en slkting till DNA) eller ett protein, vilka alla r nyckelingredienser fr liv.[2]
Var uppstod det frsta livet? Den amerikanske kemisten och biologen Stanley Miller (dog 2007) gjorde p 50-talet ett knt experiment dr han efterliknade de frhllanden som man tror rdde p jorden vid den hr tiden. Han snde blixtar och ultraviolett ljus genom en gasblandning som efterliknade den tidens atmosfr. I hans experiment, samt senare liknande, har man framstllt alla byggstenar som behvs fr nukleinsyror (DNA och RNA), proteiner och cellmembran. Man har med andra ord kunnat framstlla alla nyckelingredienser till liv. Stanley Miller hade hypotesen att dessa organiska molekyler fljde med regnet frn atmosfren ner till jordytan.[2] I sjar, laguner eller strandkanter skulle koncentrationerna bli tillrckligt hga fr att de spontant skulle organiseras till primitiva celler.[2]
Millers experiment visade att organiska molekyler spontant kan uppst ur oorganiska. Men detta behver inte ha skett i luften. Andra teorier r att livet uppstod i berggrunden, vid en varm klla p havsbottnen eller i en meteoritkrater.[2] En spnnande teori r att livet inte uppstod p jorden utan i rymden ngonstans, och frdes hit genom ett meteoritnedslag.[2]
Det finns som sagt inga fossil av de allra frsta organismerna, men genom att jmfra hur alla dagens organismer ser ut kan man komma fram till att de inom kort mste ha utvecklats till vad vi kallar prokaryoter, vilka r mer knda som bakterier eller arker (arker liknar bakterier men har vissa viktiga biokemiska skillnader).[2] Av dessa prokaryoter finns det ngra fossil, varav de ldsta skra r cirka 3,0 miljarder r gamla.[2]
Men vad menas med det frsta livet? Jo, en av definitionerna fr en levande organism r att det r ngonting som har frmgan att frka sig, och vid frkningen fra arvsanlag (ngonting som innehller information om organismens egenskaper) vidare. Allt liv idag har sitt arvanslag i DNA-molekyler, vilket r en av sakerna som pekar p att alla arter har samma anfader.[2]
Denna anfader behver inte ha varit en organism, ssom vi tnker oss en organism idag. Alla organismer idag bestr nmligen av minst en cell, men det finns mnga teorier om att det allra frsta livet endast var molekylrt – molekyler som frkade sig.[2] Detta kan dock ha skett i ngon form av skyddad milj, som i en bubbla eller droppe.[2] Vilken molekyl som isfall var frst att reproducera sig sjlv vet man inte, men antagligen DNA (se bilden), RNA (en slkting till DNA) eller ett protein, vilka alla r nyckelingredienser fr liv.[2]
Annons
Annons
Var uppstod det frsta livet? Den amerikanske kemisten och biologen Stanley Miller (dog 2007) gjorde p 50-talet ett knt experiment dr han efterliknade de frhllanden som man tror rdde p jorden vid den hr tiden. Han snde blixtar och ultraviolett ljus genom en gasblandning som efterliknade den tidens atmosfr. I hans experiment, samt senare liknande, har man framstllt alla byggstenar som behvs fr nukleinsyror (DNA och RNA), proteiner och cellmembran. Man har med andra ord kunnat framstlla alla nyckelingredienser till liv. Stanley Miller hade hypotesen att dessa organiska molekyler fljde med regnet frn atmosfren ner till jordytan.[2] I sjar, laguner eller strandkanter skulle koncentrationerna bli tillrckligt hga fr att de spontant skulle organiseras till primitiva celler.[2]
Millers experiment visade att organiska molekyler spontant kan uppst ur oorganiska. Men detta behver inte ha skett i luften. Andra teorier r att livet uppstod i berggrunden, vid en varm klla p havsbottnen eller i en meteoritkrater.[2] En spnnande teori r att livet inte uppstod p jorden utan i rymden ngonstans, och frdes hit genom ett meteoritnedslag.[2]
Det finns som sagt inga fossil av de allra frsta organismerna, men genom att jmfra hur alla dagens organismer ser ut kan man komma fram till att de inom kort mste ha utvecklats till vad vi kallar prokaryoter, vilka r mer knda som bakterier eller arker (arker liknar bakterier men har vissa viktiga biokemiska skillnader).[2] Av dessa prokaryoter finns det ngra fossil, varav de ldsta skra r cirka 3,0 miljarder r gamla.[2]
11. De frsta eukaryoterna
Prokaryoter, som fr cirka 3,0 miljarder r sedan allts befolkade jorden, r enkla organismer. De bestr av celler utan specifika delar, ssom cellkrna.[2] Deras DNA och vrigt innehll ligger mer eller mindre utspritt inom cellen.[2] Nsta steg i mnniskans evolution var encelliga organismer med specialiserade celldelar, kallade eukaryoter.[2]
De encelliga eukaryoterna som vi mnniskor hrstammar frn, vilka kan ses som ensamma djurceller, bildades troligtvis genom att en stor prokaryot invaderades av en mindre prokaryot som kunde andas syre.[2] Den mindre prokaryoten utvecklades sedan till mitokondrien, som skter cellandningen i alla eukaryota celler.[2] Om denna djurcell sedan invaderades av en cyanobakterie, fick man en cell som dessutom kunde fotosyntetisera – en vxtcell.[2]
Det finns tv starka std fr denna teori om s kallad endosymbios (se bilden). Dels har mitokondrier dubbla membran, vilket resultatet blir om en prokaryot cell tas upp av en annan, och dels har de eget DNA.[2]
Det finns ven idag en encellig organism, Pelomyxa, som saknar mitokondrier. I stllet verlever den i symbios med bakterier som skter andningen.[2]
Man vet inte exakt nr de frsta eukaryoterna uppstod. Teorierna varierar frn mellan 2,7 miljarder r sedan till 1,4 miljarder r sedan. Just nu verkar det dock luta t att de frsta eukaryoterna uppstod fr 2,1 till 2,0 miljarder r sedan.[2]
De encelliga eukaryoterna som vi mnniskor hrstammar frn, vilka kan ses som ensamma djurceller, bildades troligtvis genom att en stor prokaryot invaderades av en mindre prokaryot som kunde andas syre.[2] Den mindre prokaryoten utvecklades sedan till mitokondrien, som skter cellandningen i alla eukaryota celler.[2] Om denna djurcell sedan invaderades av en cyanobakterie, fick man en cell som dessutom kunde fotosyntetisera – en vxtcell.[2]
Det finns tv starka std fr denna teori om s kallad endosymbios (se bilden). Dels har mitokondrier dubbla membran, vilket resultatet blir om en prokaryot cell tas upp av en annan, och dels har de eget DNA.[2]
Det finns ven idag en encellig organism, Pelomyxa, som saknar mitokondrier. I stllet verlever den i symbios med bakterier som skter andningen.[2]
Man vet inte exakt nr de frsta eukaryoterna uppstod. Teorierna varierar frn mellan 2,7 miljarder r sedan till 1,4 miljarder r sedan. Just nu verkar det dock luta t att de frsta eukaryoterna uppstod fr 2,1 till 2,0 miljarder r sedan.[2]
10. De frsta flercelliga organismerna
De eukaryota encelliga organismerna utvecklades till de flercelliga organismerna, medan prokayoterna n idag endast r encelliga.[2] Flercellighet uppstod flera gnger oberoende av varandra och ledde till utvecklandet av vxter, svampar och djur.[2]
Det ldsta fossilet av en flercellig organism r 1,7 miljarder r gammalt.[2] Dessa celler var dock odifferentierade, vilket betyder att de nnu inte hade utvecklats till att bli specialiserade p olika saker (som till exempel att vara nervceller och muskelceller).[2] Det ldsta fossilet av differentierade celler i en flercellig organism r av en rdalg och r 1,2 miljarder r gammalt, men detta r inte vr frfader, utan vxternas.[2] Vilken vr frsta flercelliga frfader var r oskert.[2]
Det r under debatt hur flercellighet frst uppstod. En teori r att flercellighet uppstod genom symbios mellan flera encelliga organismer av olika arter.[2] Med tiden skulle de bli s beroende av varandra att de inte skulle kunna leva ensamma. Till slut skulle deras DNA blandas och de skulle bli tv sorters differentierade celler inom samma art.[2] Problemet med denna teori r att man inte vet hur DNA:t skulle kunna blandas.[2]
En annan teori r att en encellig organism formade inre membran runt multipla cellkrnor med DNA, och p s stt blev flercellig.[2] Denna teori stds av att en del encelliga eukaryoter idag har flera cellkrnor.[2]
Den tredje teorin r koloniteorin, vilken innebr att encelliga organismer av samma art gick samman till en flercellig organism (jmfrt med symbiosteorin dr organismerna var av olika arter).[2] Std fr den hr teorin r att man nrmast har sett en sdan sammanslutning ske bland flera arter. Hos en slemsvamp (Dictyostelium) har man sett att de encelliga individerna grupperar sig nr det finns ont om mat.[2] Denna grupp rr sig sedan tillsammans och cellerna blir ocks lite differentierade.[2]
Inom grnalgerna Eudorina (se bilden) och Volvox eller cyanobakterier finns ocks koloniala formationer med differentiering. Exempelvis r det bara vissa celler som frkar sig.[2] Koloniteorin r kanske den som har starkast std idag.[2]
Det ldsta fossilet av en flercellig organism r 1,7 miljarder r gammalt.[2] Dessa celler var dock odifferentierade, vilket betyder att de nnu inte hade utvecklats till att bli specialiserade p olika saker (som till exempel att vara nervceller och muskelceller).[2] Det ldsta fossilet av differentierade celler i en flercellig organism r av en rdalg och r 1,2 miljarder r gammalt, men detta r inte vr frfader, utan vxternas.[2] Vilken vr frsta flercelliga frfader var r oskert.[2]
Det r under debatt hur flercellighet frst uppstod. En teori r att flercellighet uppstod genom symbios mellan flera encelliga organismer av olika arter.[2] Med tiden skulle de bli s beroende av varandra att de inte skulle kunna leva ensamma. Till slut skulle deras DNA blandas och de skulle bli tv sorters differentierade celler inom samma art.[2] Problemet med denna teori r att man inte vet hur DNA:t skulle kunna blandas.[2]
Annons
Annons
En annan teori r att en encellig organism formade inre membran runt multipla cellkrnor med DNA, och p s stt blev flercellig.[2] Denna teori stds av att en del encelliga eukaryoter idag har flera cellkrnor.[2]
Den tredje teorin r koloniteorin, vilken innebr att encelliga organismer av samma art gick samman till en flercellig organism (jmfrt med symbiosteorin dr organismerna var av olika arter).[2] Std fr den hr teorin r att man nrmast har sett en sdan sammanslutning ske bland flera arter. Hos en slemsvamp (Dictyostelium) har man sett att de encelliga individerna grupperar sig nr det finns ont om mat.[2] Denna grupp rr sig sedan tillsammans och cellerna blir ocks lite differentierade.[2]
Inom grnalgerna Eudorina (se bilden) och Volvox eller cyanobakterier finns ocks koloniala formationer med differentiering. Exempelvis r det bara vissa celler som frkar sig.[2] Koloniteorin r kanske den som har starkast std idag.[2]
9. De frsta djuren
Djur karaktriseras av att de r flercelliga eukaryoter som ngon gng under sitt liv r rrliga. Djur r ven heterotrofa, vilket innebr att de r beroende av att ta andra dda eller levande organismer. De flesta djur har muskler, nervsystem och en inre mag-tarmkanal eller kroppshla fr nedbrytning av fda.[2]
Enligt nya rn anses kammaneterna (se bilden) vara de frsta djuren p jorden.[2] Havskrusbr r en av de tre arter kammaneter som finns i svenska hav och totalt finns cirka 150 arter n idag p jorden.[2] Kammaneter liknar nsseldjuren men r en egen djurgrupp (Ctenophora, som inte alltid finns med i tabeller och listor). De livnr sig som vattenfiltrerare dr de fngar upp vxtplankton, eller som parasiter. De frflyttar sig som djurplankton, det vill sga fljer med havsstrmmarna, och r endast ngra centimeter stora.[2] Teorin om att kammaneter var de frsta djuren baseras p genetisk analys gjord p Gteborgs universitet av alla nu levande djurgrupper, och ger ingen exakt uppgift om nr de levde.
De ldsta fossilen av djur r cirka 580 miljoner r gamla, och kommer frn den s kallade ediacarafaunan.[2] Dessa djur r svra att klassificera, och det r mjligt att de inte har ngra nu levande slktingar.[2] Till utseendet liknar de dock maneter, koralldjur eller svampdjur, men det finns ocks en liten mjlighet att de var mer lika vxter eller svampar.[2] Tidseran ediacara kallades frr fr vendium och ediacara-faunan kan drfr ven kallas vendobionter.
Enligt nya rn anses kammaneterna (se bilden) vara de frsta djuren p jorden.[2] Havskrusbr r en av de tre arter kammaneter som finns i svenska hav och totalt finns cirka 150 arter n idag p jorden.[2] Kammaneter liknar nsseldjuren men r en egen djurgrupp (Ctenophora, som inte alltid finns med i tabeller och listor). De livnr sig som vattenfiltrerare dr de fngar upp vxtplankton, eller som parasiter. De frflyttar sig som djurplankton, det vill sga fljer med havsstrmmarna, och r endast ngra centimeter stora.[2] Teorin om att kammaneter var de frsta djuren baseras p genetisk analys gjord p Gteborgs universitet av alla nu levande djurgrupper, och ger ingen exakt uppgift om nr de levde.
De ldsta fossilen av djur r cirka 580 miljoner r gamla, och kommer frn den s kallade ediacarafaunan.[2] Dessa djur r svra att klassificera, och det r mjligt att de inte har ngra nu levande slktingar.[2] Till utseendet liknar de dock maneter, koralldjur eller svampdjur, men det finns ocks en liten mjlighet att de var mer lika vxter eller svampar.[2] Tidseran ediacara kallades frr fr vendium och ediacara-faunan kan drfr ven kallas vendobionter.
8. De frsta ryggradsdjuren
Livet fanns nu n s lnge bara i havet, nrmare bestmt vid havsbottnen.[2] De frsta ryggradsdjuren uppstod fr cirka 480 till 470 miljoner r sedan i form av kklsa fiskar.[2] Ngra av dessa ryggradsdjur var rundmunnarna – fiskar med rund sugmun (varav vilka nejongon och pirlar finns idag).[2]
Det kanske ldsta knda ryggradsdjuret r Arandaspis prionotolepis (se bilden).[2] Det var en rundmun med beniga skyddsplattor p kroppen – en s kallad pansarrundmun – och den var cirka 15 cm lng.[2]
Det kanske ldsta knda ryggradsdjuret r Arandaspis prionotolepis (se bilden).[2] Det var en rundmun med beniga skyddsplattor p kroppen – en s kallad pansarrundmun – och den var cirka 15 cm lng.[2]
7. De frsta benfiskarna
Fr cirka 420 miljoner r utvecklades de frsta benfiskarna.[2] Benfiskar r ryggradsdjur med ett starkt frbenat skelett och utgr idag den strsta gruppen av fiskar.[2]
Dessa frsta benfiskar kunde simma p riktigt, till skillnad frn att guppa lngs havsbotten och leta mat likt rundmunnarna, och intog nu den stora havsmassan.[2] Djurgruppen utvecklades snabbt till en stor mngd arter.[2]
Det r mjligt att de frsta benfiskarna till viss del liknade sillfiskar (se bilden).[2]
Dessa frsta benfiskar kunde simma p riktigt, till skillnad frn att guppa lngs havsbotten och leta mat likt rundmunnarna, och intog nu den stora havsmassan.[2] Djurgruppen utvecklades snabbt till en stor mngd arter.[2]
Det r mjligt att de frsta benfiskarna till viss del liknade sillfiskar (se bilden).[2]
Annons
Annons
6. Det frsta groddjuret
Ichthyostega (se bilden) levde i slutet av devon, fr cirka 367 till 362,5 miljoner r sedan, och var ett av de frsta ryggradsdjuren p land.[2] Denna art, tillsammans med andra liknande, utvecklades genom att benfiskars fenor frndrades till ben.[2] Dessa frsta landlevande ryggradsdjur var ocks de frsta groddjuren.[2] Groddjur r nmligen djur som har ett vattenlevande yngelstadie men som sedan kan leva p land, vilket var fallet med dessa djur och kommande groddjur.[2] Men ven om ryggradsdjuren genom detta fortfarande delvis var bundna till vattnet, hade de nu funnit en ny biotop – land. Ichthyostega var ganska stor, nrmare 1,5 m lng.[2]
Evolutionen av ben fr frflyttning p land var ett stort steg i det som ocks r mnniskans evolution. Men mlet med evolutionen av ben var kanske inte att ervra land, utan att kunna stanna i vattnet. Benen anvndes kanske frmst fr frflyttning frn en vattensamling till en annan.[2] En annan teori r att de frsta landlevande ryggradsdjuren utvecklades fr att utnyttja den fda (uppspolade maneter m.m.) som fastnade p land vid ebb i tidvattenszoner.[2]
Ryggradsdjuren var dock inte de frsta organismerna p land. Vxterna hade vid denna tid redan intagit den nya biotopen.[2] Likas fanns ocks redan ryggradslsa djur hr, i form av spindeldjur och mngfotingar.[2] Dessa utgjorde dock troligtvis inte fda fr de frsta ryggradsdjuren p land, d de enkelt kunde fly frn dessa lngsamma vidunder.[2]
Evolutionen av ben fr frflyttning p land var ett stort steg i det som ocks r mnniskans evolution. Men mlet med evolutionen av ben var kanske inte att ervra land, utan att kunna stanna i vattnet. Benen anvndes kanske frmst fr frflyttning frn en vattensamling till en annan.[2] En annan teori r att de frsta landlevande ryggradsdjuren utvecklades fr att utnyttja den fda (uppspolade maneter m.m.) som fastnade p land vid ebb i tidvattenszoner.[2]
Ryggradsdjuren var dock inte de frsta organismerna p land. Vxterna hade vid denna tid redan intagit den nya biotopen.[2] Likas fanns ocks redan ryggradslsa djur hr, i form av spindeldjur och mngfotingar.[2] Dessa utgjorde dock troligtvis inte fda fr de frsta ryggradsdjuren p land, d de enkelt kunde fly frn dessa lngsamma vidunder.[2]
5. Det frsta krldjuret
Groddjuren hade som sagt inte riktigt brutit frbindelsen med havet i och med deras vattenlevande larvstadium. Men fr cirka 320 till 310 miljoner r sedan utvecklade en grupp av groddjuren frmgan att lgga gg som verlevde och klcktes p land, samt som resulterade i helt landlevande ungar.[2] Detta r en karaktr fr krldjur, och de frsta krldjuren var nu hr.[2]
En kandidat till det frsta krldjuret r Casineria (se bilden), som var 15 cm lng och t insekter.[2] Den hade klor, vilket var nytt fr ryggradsdjuren.[2] Klor r ett srdrag som dessutom r starkt kopplat till bildandet av krldjurens speciella fjll – ngot som Casineria ocks tros ha haft.[2]
En kandidat till det frsta krldjuret r Casineria (se bilden), som var 15 cm lng och t insekter.[2] Den hade klor, vilket var nytt fr ryggradsdjuren.[2] Klor r ett srdrag som dessutom r starkt kopplat till bildandet av krldjurens speciella fjll – ngot som Casineria ocks tros ha haft.[2]
4. Det frsta dggdjuret
Krldjuren utvecklades till mnga arter och befolkade stora omrden.[2] Under perm, 299 till 251 miljoner r sedan, blev krldjuren fler n groddjuren.[2] Och under de fljande tidserorna trias, jura och krita dominerade de land olikt ngon annan djurgrupp varken fre eller efter dem.[2] Just det, vi pratar om dinosaurierna. Dinosaurierna var krldjur med en viss kraniestruktur, och r vlknda fr sin storlek (ven om mnga faktiskt var sm).[2]
Det fanns dock en grupp av krldjuren som utvecklades t ett annat hll. Under trias och jura utvecklades de stegvis frn krldjur till dggdjur.[2] Frn jura har man funnit flera fossil av djur som kan karaktriseras som dggdjur.[2] Bilden visar Pseudotribos robustus, ett av de frsta dggdjuren, vars fossil r 165 miljoner r gammalt.[2]
Dggdjuren kan ses som nnu bttre anpassade till land n krldjuren, d de r jmnvarma.[2] Detta gr att de kan bostta sig p bde varma och kalla platser. De vxelvarma krldjuren var beroende av varmare temperaturer, d kyla gjorde dem kalla och inaktiva.[2]
Dock hade dggdjuren vid denna tid ingen chans att konkurrera mot dinosaurierna.[2] De var sm och gnagarlika, var aktiva p natten och t mest insekter och mjuka vxtdelar.[2]
Det fanns dock en grupp av krldjuren som utvecklades t ett annat hll. Under trias och jura utvecklades de stegvis frn krldjur till dggdjur.[2] Frn jura har man funnit flera fossil av djur som kan karaktriseras som dggdjur.[2] Bilden visar Pseudotribos robustus, ett av de frsta dggdjuren, vars fossil r 165 miljoner r gammalt.[2]
Dggdjuren kan ses som nnu bttre anpassade till land n krldjuren, d de r jmnvarma.[2] Detta gr att de kan bostta sig p bde varma och kalla platser. De vxelvarma krldjuren var beroende av varmare temperaturer, d kyla gjorde dem kalla och inaktiva.[2]
Dock hade dggdjuren vid denna tid ingen chans att konkurrera mot dinosaurierna.[2] De var sm och gnagarlika, var aktiva p natten och t mest insekter och mjuka vxtdelar.[2]
Annons
Annons
3. Den frsta primaten
Primater r dggdjur anpassade till att leva i trd. De har karaktristiska kroppar med bland annat nyckelben, mycket rrliga axelleder, motsatta tummar och framtriktade gon som ger bra avstndsbedmning.[2]
Den frsta primaten tros ha uppkommit runt tiden fr dinosauriernas utdende, fr 65 miljoner r sedan.[2] P bilden syns Plesiadapis, som levde fr cirka 58 miljoner r sedan och r det ldsta knda fossila primatslktet.[2] Plesiadapis tros ha uppkommit i Nordamerika, men sedan vandrat ver till Europa p en landbrygga via Grnland (vid det hr laget i jordens historia hade kontinenterna brjat f sina nuvarande former och positioner).[2] Man vet inte mycket om Plesiadapis liv, men den tros ha levt bde i trden och p marken, samt tit lite av varje.[2]
Den frsta primaten tros ha uppkommit runt tiden fr dinosauriernas utdende, fr 65 miljoner r sedan.[2] P bilden syns Plesiadapis, som levde fr cirka 58 miljoner r sedan och r det ldsta knda fossila primatslktet.[2] Plesiadapis tros ha uppkommit i Nordamerika, men sedan vandrat ver till Europa p en landbrygga via Grnland (vid det hr laget i jordens historia hade kontinenterna brjat f sina nuvarande former och positioner).[2] Man vet inte mycket om Plesiadapis liv, men den tros ha levt bde i trden och p marken, samt tit lite av varje.[2]
2. Den frsta mnniskoapan
Mnniskoapor r en grupp primater som idag bestr av schimpanser, gorillor, orangutanger och mnniskan. Man skulle kunna jmfra det med stora tjocka slkten. Inte den nrmsta familjen, utan dem man trffar p brllop och begravningar.
Alla dessa arter har samma frfader, den frsta mnniskoapan.[2] Denna levde fr cirka 14 miljoner r sedan.[2] Exakt vilken art detta var vet man inte, men den liknade troligtvis Proconsul (en av de primater som levde fr 14 miljoner r sedan).[2]
Alla dessa arter har samma frfader, den frsta mnniskoapan.[2] Denna levde fr cirka 14 miljoner r sedan.[2] Exakt vilken art detta var vet man inte, men den liknade troligtvis Proconsul (en av de primater som levde fr 14 miljoner r sedan).[2]
1. Den frsta mnniskan
Den frsta primaten gav upphov till tv arter.[2] Den ena arten hrstammar orangutangerna ifrn, och den andra arten hrstammar mnniskor, gorillor och schimpanser ifrn.[2]
Troligtvis avvek gorillornas frfader frst frn vr sida av slkttrdet, och schimpansernas sedan.[2] Detta skedde fr mellan tta och fyra miljoner r sedan.[2] Kvar fanns den art vars enda levande barnbarnbarnsbarn r vi – mnniskan.[2] Och fr cirka 250 000 r sedan, efter att denna art frndrats till flera olika arter av vilka alla utom vi har dtt ut (bland annat Homo erectus), skedde det senaste stora steget i mnniskans evolution – Homo sapiens hade utvecklats.[2]
Det mesta tyder p att Homo sapiens uppstod i Afrika och drifrn spred sig ver jordklotet.
Som vi nmnde i inledningen r det nog ltt att tro att mnniskan r kronan p verket efter miljarder r av naturligt urval. Men d ska man komma ihg att alla andra arter som finns p jorden har en lika lng och fascinerande evolutionr historia, fast med mnga andra frfder. Kanske r de mest framgngrika arterna de som frndrats minst, som till exempel dagens bakterier eller benfiskar.
Troligtvis avvek gorillornas frfader frst frn vr sida av slkttrdet, och schimpansernas sedan.[2] Detta skedde fr mellan tta och fyra miljoner r sedan.[2] Kvar fanns den art vars enda levande barnbarnbarnsbarn r vi – mnniskan.[2] Och fr cirka 250 000 r sedan, efter att denna art frndrats till flera olika arter av vilka alla utom vi har dtt ut (bland annat Homo erectus), skedde det senaste stora steget i mnniskans evolution – Homo sapiens hade utvecklats.[2]
Det mesta tyder p att Homo sapiens uppstod i Afrika och drifrn spred sig ver jordklotet.
Annons
Annons
Som vi nmnde i inledningen r det nog ltt att tro att mnniskan r kronan p verket efter miljarder r av naturligt urval. Men d ska man komma ihg att alla andra arter som finns p jorden har en lika lng och fascinerande evolutionr historia, fast med mnga andra frfder. Kanske r de mest framgngrika arterna de som frndrats minst, som till exempel dagens bakterier eller benfiskar.
Referenser (och vidare lsning)
[1]
Ridley, Matt (2006) Genome: The Autobiography of a Species in 23 Chapters. Reprint ed. New York. HarperCollins.
[2]
Purves, William K.; Sadava, David E.; Orians, Gordon H.; Heller, Craig H (2004) Life: The Science of Biology. 7th ed. Sunderland. Sinauer Associates, Inc.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Mnniskan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden
