V�rldens 6 h�ftigaste felande l�nkar

Australopithecus afarensis levde f�r mellan 3,9 och 2,9 miljoner �r sedan^[2] och representerar utvecklingen fr�n fyrbenta till tv�benta m�nniskoapor. Australopithecus afarensis anses av en del forskare vara den m�nniskoapa som �r den direkta f�rfadern till oss m�nniskor (Homo sapiens) och den f�rsta m�nniskoapa vars dominerande g�ngstil var p� tv� ben i st�llet f�r p� fyra. Det ska dock noteras att s�rskilt det sistn�mnda �r l�ngt ifr�n solklart, och det kan ha varit s� att tv�bent g�ngstil utvecklades �nnu tidigare. Tecken p� att Australopithecus afarensis gick uppr�tt �r bland annat att den inte hade mots�ttliga stort�r (stort�r som apor har, som liknar tummar och som g�r att gripa tag om grenar med). Detta tyder p� att den inte var tr�dlevande. Det mest k�nda fossilet av Australopithecus afarensis hittades 1974 och d�ptes till Lucy. Hon var drygt en meter l�ng och levde f�r 3,18 miljarder �r sedan.^[2]

5. Amphistium paradoxum

Amphistium paradoxum representerar utvecklingen fr�n "vanliga" fiskar till plattfiskar. Plattfiskar �r en grupp fiskar som k�nnetecknas av sin platta kropp och att b�da �gonen hos den vuxna fisken finns p� samma sida av kroppen (�vre bilden). Detta g�r att de kan ligga platt mot botten men �nd� se med b�da �gonen. Hos Amphistium paradoxum (nedre bilden), som levde f�r cirka 50 miljoner �r sedan, var denna utveckling halvf�rdig – det ena �gat var kvar p� den sida av kroppen som l�g mot botten, men satt h�gre upp mot huvudet �n det andra �gat.^[3]

De plattfiskar som finns idag f�ds faktiskt med �gonen p� varsin sida av kroppen, precis som en "vanlig" fisk. Men n�r de v�xer b�rjar ena �gat vandra �ver till andra sidan kroppen, vilket till en b�rjan g�r att plattfiskarna blir f�rvirrade och b�rjar simma i konstiga vinklar.^[3] De anpassar sig dock till slut.

4. Odontochelys semitestacea

Odontochelys semitestacea representerar utvecklingen fr�n "vanliga" kr�ldjur till sk�ldpaddor. Sk�ldpaddor karakt�riseras av sin sk�ld av ben, brosk och hud. Sk�lden �r en del av sk�ldpaddans kropp och den kan inte, vilket man skulle kunna tro, krypa ur den. Odontochelys semitestacea levde f�r cirka 220 miljoner �r sedan och dess fossil �r de �ldsta av en sk�ldpadda man har hittat.^[4] Odontochelys semitestacea var dock inte helt lik dagens sk�ldpaddor. Till exempel hade den t�nder, vilket dagens sk�ldpaddor inte har. Dessutom hade den bara den undre halvan av sk�lden.^[4]

3. Ambulocetus natans

Ambulocetus natans representerar utvecklingen fr�n hovdjur till valar. D�ggdjuren b�rjade h�rska p� land efter att dinosaurierna dog ut f�r runt 65 miljoner �r sedan. N�gon g�ng d�refter b�rjade en gradvis utveckling av en grupp landlevande hovdjur till helt vattenlevande d�ggdjur, vilka vi idag k�nner som valar. Man har hittat m�nga fossil av arter mer eller mindre vallika, men Ambulocetus natans f�r h�r representera den felande l�nken. Namnet betyder "g�ende val som simmar". Den levde f�r cirka 49 miljoner �r sedan vid kusten och i floder vid nuvarande Pakistan.^[5] Den var 3 m l�ng och hade kraftiga ben med simhud mellan t�rna.^[5] Troligtvis levde den delvis p� land, d�r den var otymlig som ett sj�lejon, och delvis i vattnet, d�r den simmade som en utter.^[5]

P� dagens valar har hovdjurens framben omvandlats till fenor, medan bakbenen har tillbakabildats. Dock finns rester av bakbenen kvar i vissa valars skelett.

2. Tiktaalik roseae

Tiktaalik roseae representerar utvecklingen fr�n fiskar till landlevande fyrbenta ryggradsdjur. Detta var ett stort evolution�rt steg eftersom den tidiga utvecklingen av ryggradsdjur endast hade skett i havet. De f�rsta djuren p� land var leddjuren (bland annat spindlar och m�ngfotingar), vilka etablerade sig d�r under �ldre devon^[1] (416 till 398 miljoner �r sedan). Senare under devon var det de st�rre ryggradsdjurens tur^[1] (ryggradsdjur karakt�riseras av en kraftigt f�rbenad ryggrad och kan d�rmed bli stora). N�gra av fiskarna p� denna tid var de lobfeniga fiskarna (vilka �r ryggradsdjur), vars fenor b�rjat bli kraftiga och k�ttiga och kunde anv�ndas f�r mer �n att bara simma med. Och det var fr�n de lobfeninga fiskarna som de landlevande ryggradsdjuren utvecklades.

Tiktaalik roseae levde f�r ungef�r 375 miljoner �r sedan^[6] och �r en bra representant f�r denna blandning av fisk och landlevande ryggradsdjur. Den �r troligtvis inte f�rfadern till dagens landlevande ryggradsdjur, men ett tydligt exempel p� denna typ av �verg�ngsart (man har idag hittat ganska m�nga andra fossil av "fyrbenta fiskar"). Tiktaalik roseae levde i floder, var upp�t 2,7 m l�ng, hade primitiva lungor samt h�fter som tyder p� att den kunde r�ra sig fram�t �ver strandremsor med hj�lp av bakfenorna.^[6]

1. Archaeopteryx lithographica