Jorden

Novaja Zemlja-effekten

Uppdaterad 10 mars 2018

Vid rätt förhållanden kan solen titta fram bakom horisonten - trots att den egentligen inte gått upp än.

Detta fenomen kallas Novaja Zemlja-effekten. Det uppstår när luften närmast jordytan är riktigt kall (därför uppstår effekten i huvudsak nära polerna). Då kan solljuset från bakom horisonten studsa inom detta kalla luftlager - likt ljuset i en fiberoptisk kabel - och ledas flera hundra kilometer längs med jordytan och dess krökning. Resultatet blir att en obervatör på jordens nattsida ser ljus från en sol som egentligen är nedanför horisonten. Ljuset kommer oftast i form av avlånga streck.

Effekten, som nästan uppstår på samma sätt som en hägring, är döpt efter ögruppen Novaja Zemlja i Ryssland. Här frös Willem Barents skepp fast under vintern 1597 när han försökte upptäcka nordostpassagen. Besättningen förväntades inte se solen igen förrän den 8 februari men såg den till sin förvåning plötsligt 24 januari.^[1]

Ibland syns bara Novaja Zemlja-effekten (övre bilden). Ibland syns både Novaja Zemlja-effekten och solen (nedre bilden).