Novaja Zemlja-effekten

Detta fenomen kallas Novaja Zemlja-effekten och uppstår när luften närmast jordytan är riktigt kall, som vid polerna.^[1] Då kan solljuset från bakom horisonten studsa inom detta kalla luftlager och ledas hundratals kilometer längs med jordytan och dess krökning.^[1] Resultatet blir att en obervatör kan se ljus från en sol som egentligen är nedanför horisonten.^[1] Ljuset kommer ofta i form av avlånga streck med mörker emellan.^[1]

Effekten är döpt efter ögruppen Novaja Zemlja i Ryssland. Här frös Willem Barents skepp fast under vintern 1597 när han försökte upptäcka nordostpassagen.^[2] Besättningen förväntades inte se solen igen förrän den 8 februari men såg den till sin förvåning plötsligt 24 januari.^[2]