Jorden
Novaja Zemlja-effekten
Uppdaterad 14 juli 2021
Vid rätt förhållanden kan solen titta fram bakom horisonten – trots att den egentligen inte gått upp än.
Detta fenomen kallas Novaja Zemlja-effekten och uppstår när luften närmast jordytan är riktigt kall, som vid polerna.[1] Då kan solljuset från bakom horisonten studsa inom detta kalla luftlager och ledas hundratals kilometer längs med jordytan och dess krökning.[1] Resultatet blir att en obervatör kan se ljus från en sol som egentligen är nedanför horisonten.[1] Ljuset kommer ofta i form av avlånga streck med mörker emellan.[1]
Effekten är döpt efter ögruppen Novaja Zemlja i Ryssland. Här frös Willem Barents skepp fast under vintern 1597 när han försökte upptäcka nordostpassagen.[2] Besättningen förväntades inte se solen igen förrän den 8 februari men såg den till sin förvåning plötsligt 24 januari.[2]
Annons
Annons
Referenser (och vidare läsning)
[1]
Les Cowley. "Novaya Zemlya Effect". Atmospheric Optics. Läst 14 juli 2021.
[2]
Gerrit de Veer. "Three Voyages of William Barents to the Arctic Regions (1594, 1595, and 1596)". Utgiven 1876. Läst 14 juli 2021.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Människan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden
