Dygnets kallaste och varmaste tidpunkt

Som tumregel intr�ffar dygnets kallaste tidpunkt en timme efter soluppg�ng. Jordytan och dess tillh�rande atmosf�r v�rms upp av solens str�lar. Jordytan kan dock inte beh�lla denna v�rme utan avger den kontinuerligt tillbaks till rymden, dag som natt. Under dagen f�r jordytan ta emot mer v�rme fr�n solen �n vad den hinner g�ra sig av med vilket g�r att dess temperatur stiger. Under natten avger jordytan mer v�rme �n den f�r ta emot vilket g�r att temperaturen sjunker. L�gst temperatur �r det strax innan solinstr�lningen blir s� stark att jordytan b�rjar v�rmas upp igen. Detta intr�ffar dock inte direkt n�r solen g�r upp, eftersom solens l�ga position p� himlavalvet g�r att den mesta solv�rmen riktas h�gt upp i atmosf�ren och g�r ut i rymden igen. Men n�r solen n�tt en lite h�gre position, efter n�gon timme, b�rjar uppv�rmningen igen.

Jordens meteorologi �r komplicerad och det finns andra faktorer som spelar in h�r. Om exempelvis en kallfront passerar p� morgonen, kan dygnets kallaste stund intr�ffa lite senare. En varmfront under samma tid skulle d�remot p�skynda uppv�rmningen, kanske till och med till innan soluppg�ng. Vindar kan flytta luftmassor och d�rmed f�r�ndra temperaturen. Moln och h�g luftfuktighet kan f�rhindra jordytans avkylning genom att absorbera utg�ende str�lning och omdirigera den tillbaks till marken.

P� klara och stilla morgnar kan ett annat fenomen g�ra att temperaturen sjunker lite extra vid denna tidpunkt. De f�rsta solstr�larna v�rmer d� ett tunt lager med s�rskilt kall luft precis vid markytan som d� stiger och kyler ner luften n�gon meter h�gre upp, n�got man ibland kan k�nna av.

Varmaste tiden p� dygnet