Rymden
Solsystemets 5 dvrgplaneter
Uppdaterad 17 nov 2021
Av Andras Wellander och Ludvig Wellander
Pluto frlorade 2006 sin status som planet och kallas numera fr en dvrgplanet. Frutom Pluto finns det fyra andra dvrgplaneter i vrt
solsystem. Men vad r egentligen en dvrgplanet, och vilka r solsystemets dvrgplaneter?
"Degraderingen" av Pluto till en dvrgplanet skedde i samband med att den internationella astronomfreningen International Astronomical Union (IAU) r 2006 gjorde en ny indelning av de objekt som finns i omloppsbana runt solen.[1] Solsystemets himlakroppar kan numera delas in i planeter, dvrgplaneter, mnar och sm solsystemsobjekt.[2] Sm solsystemsobjekt r enligt IAU allt som inte r planeter, dvrgplaneter eller mnar (som kometer, trojaner, centuarer och nstan alla asteroider och transneptunska objekt).[1][2]
Den frmsta anledningen till indelningen r att man r 2005 upptckte ett transneptunskt objekt (en himlakropp utanfr Neptunus) som d troddes vara strre n Pluto.[1] Detta tillsammans med insikten att fler strre transneptunska objekt sannolikt skulle upptckas gjorde att astronomer brjade frga sig "Vad definierar egentligen en planet?".[1] Skulle den nyupptckta transneptunen och kanske fler drefter ocks rknas som planeter? Efter lnga disussioner infrde IAU en ny kategori: dvrgplaneter.[1]
IAU definierar numera en planet som en himlakropp som r stor nog att den genom sin egen gravitation uppntt hydrostatisk jmvikt (blivit nstan helt rund) och som har rensat sin omgivning p andra himlakroppar (frutom sina eventuella mnar).[2] Detta stmmer inte in p exempelvis Pluto. Pluto r visserligen rund, men det finns mycket rymdsten kvar i Kuiperbltet dr Pluto kretsar kring solen, rymdsten som Pluto inte dragit till sig med sin gravitation.[1] En dvrgplanet dremot, definieras som en himlakropp som r stor nog att den genom sin egen gravitation uppntt hydrostatisk jmvikt (blivit nstan helt rund), men som inte rensat sin omgivning frn andra himlakroppar.[2] Detta stmmer in p Pluto, och fyra andra himlakroppar i solsystemet.[1]
S vilka r alla dvrgplaneterna som hittills upptckts? Och vilken dvrgplanet var det som ledde till att Pluto inte lngre fick vara vr nionde planet?
Hr r en lista p solsystemets fem dvrgplaneter (enligt IAU) ordnade efter deras genomsnittliga avstnd frn solen.
"Degraderingen" av Pluto till en dvrgplanet skedde i samband med att den internationella astronomfreningen International Astronomical Union (IAU) r 2006 gjorde en ny indelning av de objekt som finns i omloppsbana runt solen.[1] Solsystemets himlakroppar kan numera delas in i planeter, dvrgplaneter, mnar och sm solsystemsobjekt.[2] Sm solsystemsobjekt r enligt IAU allt som inte r planeter, dvrgplaneter eller mnar (som kometer, trojaner, centuarer och nstan alla asteroider och transneptunska objekt).[1][2]
Den frmsta anledningen till indelningen r att man r 2005 upptckte ett transneptunskt objekt (en himlakropp utanfr Neptunus) som d troddes vara strre n Pluto.[1] Detta tillsammans med insikten att fler strre transneptunska objekt sannolikt skulle upptckas gjorde att astronomer brjade frga sig "Vad definierar egentligen en planet?".[1] Skulle den nyupptckta transneptunen och kanske fler drefter ocks rknas som planeter? Efter lnga disussioner infrde IAU en ny kategori: dvrgplaneter.[1]
IAU definierar numera en planet som en himlakropp som r stor nog att den genom sin egen gravitation uppntt hydrostatisk jmvikt (blivit nstan helt rund) och som har rensat sin omgivning p andra himlakroppar (frutom sina eventuella mnar).[2] Detta stmmer inte in p exempelvis Pluto. Pluto r visserligen rund, men det finns mycket rymdsten kvar i Kuiperbltet dr Pluto kretsar kring solen, rymdsten som Pluto inte dragit till sig med sin gravitation.[1] En dvrgplanet dremot, definieras som en himlakropp som r stor nog att den genom sin egen gravitation uppntt hydrostatisk jmvikt (blivit nstan helt rund), men som inte rensat sin omgivning frn andra himlakroppar.[2] Detta stmmer in p Pluto, och fyra andra himlakroppar i solsystemet.[1]
S vilka r alla dvrgplaneterna som hittills upptckts? Och vilken dvrgplanet var det som ledde till att Pluto inte lngre fick vara vr nionde planet?
Hr r en lista p solsystemets fem dvrgplaneter (enligt IAU) ordnade efter deras genomsnittliga avstnd frn solen.
Annons
Annons
5. Ceres
Ceres fotograferad 2015 av rymdsonden Dawn. Frgerna har kalibrerats fr att motsvara de som ett mnniskoga skulle se.
Upptckt: Ceres upptcktes redan r 1801 och ansgs d vara den "saknade" planeten mellan Mars och Jupiter.[3] Snart upptcktes Pallas, Juno och Vesta i samma omrde, och de blev ocks kallade planeter.[3] Men rtionden senare hade s mnga himlakroppar upptckts i omrdet att astronomer, likt vad som skedde 2005, brjade diskutera vad som egentligen definierar en planet.[3] r 1863 enades man om att kalla alla dessa himlakropparna fr asteroider, och omrdet asteroidbltet.[3] S fortsttningsvis, fram till 2006 d begreppet dvrgplanet antogs, kallades Ceres en asteroid och var den strsta asteroiden i asteroidbltet.[3][4] r 2015 blev Ceres den frsta dvrgplaneten att f besk av en rymdfarkost, nr den obemannade rymdsonden Dawn anlnde.[4]
Plats: Ceres ligger relativt nra jorden, i en elliptisk (oval) omloppsbana i asteroidbltet p mellan 2,5 och 3,0 AE frn solen (1 AE, astronomisk enhet, r avstndet mellan jorden och solen).[5] Eftersom Ceres r stor nog att den genom sin egen gravitation blivit rund, men ligger i asteroidbltet och drmed inte rensat sin omgivning frn andra himlakroppar, klassas den sedan 2006 som en dvrgplanet.[1]
Rotations- och omloppstid: Det tar 9 timmar fr Ceres att snurra ett varv runt sin egen axel – allts r ett dygn p Ceres 9 timmar.[4] Det tar 4,6 r fr Ceres att snurra ett varv runt solen – allts r ett r p Ceres 4,6 jordr.[4]
Storlek: Ceres r den minsta av dvrgplaneterna med en diameter p 95 mil.[4] Ceres r dock det verlgset strsta objektet i asteroidbltet, och utgr en fjrdedel av bltets totala massa.[4] Gravitationen p Ceres r knappt 3 % av jordens.[6]
Upptckt: Ceres upptcktes redan r 1801 och ansgs d vara den "saknade" planeten mellan Mars och Jupiter.[3] Snart upptcktes Pallas, Juno och Vesta i samma omrde, och de blev ocks kallade planeter.[3] Men rtionden senare hade s mnga himlakroppar upptckts i omrdet att astronomer, likt vad som skedde 2005, brjade diskutera vad som egentligen definierar en planet.[3] r 1863 enades man om att kalla alla dessa himlakropparna fr asteroider, och omrdet asteroidbltet.[3] S fortsttningsvis, fram till 2006 d begreppet dvrgplanet antogs, kallades Ceres en asteroid och var den strsta asteroiden i asteroidbltet.[3][4] r 2015 blev Ceres den frsta dvrgplaneten att f besk av en rymdfarkost, nr den obemannade rymdsonden Dawn anlnde.[4]
Plats: Ceres ligger relativt nra jorden, i en elliptisk (oval) omloppsbana i asteroidbltet p mellan 2,5 och 3,0 AE frn solen (1 AE, astronomisk enhet, r avstndet mellan jorden och solen).[5] Eftersom Ceres r stor nog att den genom sin egen gravitation blivit rund, men ligger i asteroidbltet och drmed inte rensat sin omgivning frn andra himlakroppar, klassas den sedan 2006 som en dvrgplanet.[1]
Rotations- och omloppstid: Det tar 9 timmar fr Ceres att snurra ett varv runt sin egen axel – allts r ett dygn p Ceres 9 timmar.[4] Det tar 4,6 r fr Ceres att snurra ett varv runt solen – allts r ett r p Ceres 4,6 jordr.[4]
Storlek: Ceres r den minsta av dvrgplaneterna med en diameter p 95 mil.[4] Ceres r dock det verlgset strsta objektet i asteroidbltet, och utgr en fjrdedel av bltets totala massa.[4] Gravitationen p Ceres r knappt 3 % av jordens.[6]
Storleksjmfrelse mellan mnen, jorden och Ceres.
Mne: Ceres har ingen mne.[4]
Bestndsdelar: Ceres tros ha en fast krna och en mantel av vattenis.[4] Det kan finnas flytande vatten i Ceres, s dvrgplaneten r drfr en av f platser i solsystemet dr forskare vill ska efter liv – vattnet skulle kunna livnra mikroorganismer.[4] Dvrgplanetens yta r stenig och dammig med stora saltflt.[4] Kratrarna p ytan r sm och unga, vilket r frvnande med tanke p hur mnga stora asteroider som mste ha trffat Ceres sedan dvrgplaneten formades.[4] Detta kan bero p att is eller salter precis under ytan jmnar ut ytan med tiden.[4] Atmosfren r vldigt tunn och innehller bland annat vattennga som kan ha producerats av isvulkaner eller sublimerat frn ytnra is.[4]
Mne: Ceres har ingen mne.[4]
Bestndsdelar: Ceres tros ha en fast krna och en mantel av vattenis.[4] Det kan finnas flytande vatten i Ceres, s dvrgplaneten r drfr en av f platser i solsystemet dr forskare vill ska efter liv – vattnet skulle kunna livnra mikroorganismer.[4] Dvrgplanetens yta r stenig och dammig med stora saltflt.[4] Kratrarna p ytan r sm och unga, vilket r frvnande med tanke p hur mnga stora asteroider som mste ha trffat Ceres sedan dvrgplaneten formades.[4] Detta kan bero p att is eller salter precis under ytan jmnar ut ytan med tiden.[4] Atmosfren r vldigt tunn och innehller bland annat vattennga som kan ha producerats av isvulkaner eller sublimerat frn ytnra is.[4]
P ett annat foto av Dawn syns Occocator-kratern. Inuti kratern syns vita flt. Flten bestr av karbonatsalter som tros ha kommit upp till ytan efter meteoritnedslaget som fr 4 miljoner r sedan bildade kratern.[8]
Annons
Annons
4. Pluto
Rymdsonden New Horizon tog 2015 de frsta nrbilderna p Pluto, bland annat denna som avsljade ett hjrtformat slttland.[9] Frgerna har kalibrerats fr att motsvara de som ett mnniskoga skulle se.
Upptckt: Pluto upptcktes r 1930 och var fram till 2006 klassad som en planet.[10] Pluto fick precis som Ceres sitt frsta besk av en rymdfarkost 2015, nr rymdsonden New Horizons ndde fram efter resa p ver nio r.[11]
Plats: Pluto ligger lngt ut i solsystemet och har en mycket elliptisk bana 30 till 49 AE frn solen.[12] Pluto var lnge vr nionde planet, men r idag en av tre (eller fyra om man rknar med Eris) dvrgplaneter i det s kallade Kuiperbltet.[10] Kuiperbltet r ett omrde som brjar utanfr Neptunus bana och som frutom ngra f dvrgplaneter innehller miljontals sm isiga himlakroppar, varav hundratusentals tros vara ver 10 mil i diameter.[27] Plutos omloppsbana kan ibland ta dvrgplaneten lite nrmare solen n Neptunus, vilket bland annat skedde mellan ren 1979 och 1999.[10] Pluto och Neptunus kan dock aldrig kollidera, eftersom deras omloppsbanor inte korsar varandra.[13] Plutos bana lutar nmligen 17° mot ekliptikan [12]. Ekliptikan r det tnkta cirkulra planet mellan jordens omloppsbana och solen, p vars niv ocks de vriga planeterna hller sig nra.[14]
Rotations- och omloppstid: Pluto snurrar ett varv runt sin egen axel p 6,4 dygn.[10] Ett varv runt solen tar Pluto hela 248 r.[10] Pluto har en speciell rotation; dvrgplaneten lutar 57 grader i frhllande till omloppsbanans plan, s den snurrar nstan p sin sida.[10] Detta till skillnad mot exempelvis jorden, som "str upp" i sin rotation.
Storlek: Pluto har en diameter p 237 mil[15], vilket gr den till den strsta dvrgplaneten. Gravitationen r ungefr 6 % av jordens.[10]
Upptckt: Pluto upptcktes r 1930 och var fram till 2006 klassad som en planet.[10] Pluto fick precis som Ceres sitt frsta besk av en rymdfarkost 2015, nr rymdsonden New Horizons ndde fram efter resa p ver nio r.[11]
Plats: Pluto ligger lngt ut i solsystemet och har en mycket elliptisk bana 30 till 49 AE frn solen.[12] Pluto var lnge vr nionde planet, men r idag en av tre (eller fyra om man rknar med Eris) dvrgplaneter i det s kallade Kuiperbltet.[10] Kuiperbltet r ett omrde som brjar utanfr Neptunus bana och som frutom ngra f dvrgplaneter innehller miljontals sm isiga himlakroppar, varav hundratusentals tros vara ver 10 mil i diameter.[27] Plutos omloppsbana kan ibland ta dvrgplaneten lite nrmare solen n Neptunus, vilket bland annat skedde mellan ren 1979 och 1999.[10] Pluto och Neptunus kan dock aldrig kollidera, eftersom deras omloppsbanor inte korsar varandra.[13] Plutos bana lutar nmligen 17° mot ekliptikan [12]. Ekliptikan r det tnkta cirkulra planet mellan jordens omloppsbana och solen, p vars niv ocks de vriga planeterna hller sig nra.[14]
Rotations- och omloppstid: Pluto snurrar ett varv runt sin egen axel p 6,4 dygn.[10] Ett varv runt solen tar Pluto hela 248 r.[10] Pluto har en speciell rotation; dvrgplaneten lutar 57 grader i frhllande till omloppsbanans plan, s den snurrar nstan p sin sida.[10] Detta till skillnad mot exempelvis jorden, som "str upp" i sin rotation.
Storlek: Pluto har en diameter p 237 mil[15], vilket gr den till den strsta dvrgplaneten. Gravitationen r ungefr 6 % av jordens.[10]
Storleksjmfrelse mellan jorden, mnen, Pluto och Charon.
Mne: Pluto har fem knda mnar.[10] Dessa r – innifrn och ut – Charon, Styx, Nix, Kerberos och Hydra.[10] Charon upptcktes 1978 och r stor, ungefr hlften s stor som Pluto, vilket gr Charon till den strsta mnen i frhllande till planeten den snurrar runt i vrt solsystem.[10][16] Charons storlek i frhllande till Pluto gr att Pluto och Charon ibland kallas fr ett dubbelplanetsystem.[16] Deras rotationer r gravitationellt bundna till varandra s att Pluto alltid visar samma sida mot Charon och Charon samma sida mot Pluto.[16] Lngre ut cirkulerar fyra mindre mnar som alla har oregelbunden form.[16] Styx upptcktes frst 2012, Nix upptcktes 2005, Kerberos upptcktes 2011 och Hydra 2005.[16] Plutos alla mnar tros vara rester frn en kollision som skedde i solsystemets barndom mellan Pluto och en annan himlakropp i ungefr samma storlek.[16]
Mne: Pluto har fem knda mnar.[10] Dessa r – innifrn och ut – Charon, Styx, Nix, Kerberos och Hydra.[10] Charon upptcktes 1978 och r stor, ungefr hlften s stor som Pluto, vilket gr Charon till den strsta mnen i frhllande till planeten den snurrar runt i vrt solsystem.[10][16] Charons storlek i frhllande till Pluto gr att Pluto och Charon ibland kallas fr ett dubbelplanetsystem.[16] Deras rotationer r gravitationellt bundna till varandra s att Pluto alltid visar samma sida mot Charon och Charon samma sida mot Pluto.[16] Lngre ut cirkulerar fyra mindre mnar som alla har oregelbunden form.[16] Styx upptcktes frst 2012, Nix upptcktes 2005, Kerberos upptcktes 2011 och Hydra 2005.[16] Plutos alla mnar tros vara rester frn en kollision som skedde i solsystemets barndom mellan Pluto och en annan himlakropp i ungefr samma storlek.[16]
Storleksjmfrelse mellan Plutos alla mnar, sammansatt av foton frn New Horizons.
Charon fotograferad 2015 av New Horizons. Frgerna har kalibrerats fr att motsvara de som ett mnniskoga skulle se. Det rdaktiga p nordpolen tros komma frn metan som lckt ut frn Plutos atmosfr och sedan fngats av Charon, varefter metanmolekylerna frusit vid polen.[17]
Pluto och Charon fotade p samma bild av New Horizons. Bilden r inte ihopklippt.
Bestndsdelar: Pluto tros ha en krna av berg omringad av en mantel av vattenis.[10] P ytan finns berg av vattenis som kan vara uppt tre kilometer hga, och stora sltter av kvveis.[10] Mycket av ytan tcks ofta av frost av bland annat metan- och kvveis.[10] Temperaturen p ytan kan vara nert -240 °C.[10] Atmosfren r tunn och svag och bestr frmst av kvvgas.[10]
Bestndsdelar: Pluto tros ha en krna av berg omringad av en mantel av vattenis.[10] P ytan finns berg av vattenis som kan vara uppt tre kilometer hga, och stora sltter av kvveis.[10] Mycket av ytan tcks ofta av frost av bland annat metan- och kvveis.[10] Temperaturen p ytan kan vara nert -240 °C.[10] Atmosfren r tunn och svag och bestr frmst av kvvgas.[10]
Frgsatt nrbild p Plutos yta som visar frusna berg och sltter. Bilden togs av New Horizon och r 8 mil bred.
Annons
Annons
3. Haumea
Haumea och dess tv mnar fotade 2015 av Hubbleteleskopet.
Upptckt: Haumea upptcktes 2003 eller 2004 (det r nnu oklart vem som upptckte den frst) och all kunskap vi har om dvrgplaneten kommer frn observationer av teleskop p jorden.[18]
Plats: Haumeas plats r lngt ut i solsystemet, i Kuiperbltet.[18] Dvrgplaneten rr sig i en kraftigt elliptisk omloppsbana p mellan cirka 34 till 52 AE frn solen.[19] Banan lutar 28° mot ekliptikan.[19]
Rotations- och omloppstid: Ett varv runt solen tar Haumea 285 r.[18] Haumea har en ovanligt snabb rotationstid – den snurrar ett varv runt sin egen axel p endast fyra timmar.[18]
Storlek: Haumeas ovanligt snabba rotation trycker ut dvrgplaneten s att den liknar en amerikansk fotboll.[18] Haumea tros vara uppt 230 mil lng t ena hllet (att jmfra med Plutos 237 mil), men nert 100 mil t andra.[20]
Mne: Man har upptckt tv sm mnar runt Haumea: Hiiaka och Namaka.[18] Hiiaka ligger ytterst och tros ha en massa p ungefr 1 % av Haumeas.[20] Namaka ligger innanfr och tros ha en massa p endast 0,1 % av Haumeas.[20] Det r mjligt att de tv mnarna bildades nr Haumea fr ngra miljarder r sedan trffades av en annan himlakropp.[20] Kanske var det samma kollision som satte s hg fart p Haumeas rotation.[20] Mnarna tros best av nstan enbart vattenis, som kan ha slagits loss frn Haumeas yta.[20] r 2017 upptcktes att Haumea ocks har en ring av partiklar runt sig.[18]
Bestndsdelar: Haumea tros best av berg, tckt av ett tunt lager vattenis.[18] Astronomer har sett en mrkrd flck p ytan som kan innehlla mer mineraler eller organiskt material n isen p resten av ytan.[20]
Upptckt: Haumea upptcktes 2003 eller 2004 (det r nnu oklart vem som upptckte den frst) och all kunskap vi har om dvrgplaneten kommer frn observationer av teleskop p jorden.[18]
Plats: Haumeas plats r lngt ut i solsystemet, i Kuiperbltet.[18] Dvrgplaneten rr sig i en kraftigt elliptisk omloppsbana p mellan cirka 34 till 52 AE frn solen.[19] Banan lutar 28° mot ekliptikan.[19]
Rotations- och omloppstid: Ett varv runt solen tar Haumea 285 r.[18] Haumea har en ovanligt snabb rotationstid – den snurrar ett varv runt sin egen axel p endast fyra timmar.[18]
Storlek: Haumeas ovanligt snabba rotation trycker ut dvrgplaneten s att den liknar en amerikansk fotboll.[18] Haumea tros vara uppt 230 mil lng t ena hllet (att jmfra med Plutos 237 mil), men nert 100 mil t andra.[20]
Mne: Man har upptckt tv sm mnar runt Haumea: Hiiaka och Namaka.[18] Hiiaka ligger ytterst och tros ha en massa p ungefr 1 % av Haumeas.[20] Namaka ligger innanfr och tros ha en massa p endast 0,1 % av Haumeas.[20] Det r mjligt att de tv mnarna bildades nr Haumea fr ngra miljarder r sedan trffades av en annan himlakropp.[20] Kanske var det samma kollision som satte s hg fart p Haumeas rotation.[20] Mnarna tros best av nstan enbart vattenis, som kan ha slagits loss frn Haumeas yta.[20] r 2017 upptcktes att Haumea ocks har en ring av partiklar runt sig.[18]
Bestndsdelar: Haumea tros best av berg, tckt av ett tunt lager vattenis.[18] Astronomer har sett en mrkrd flck p ytan som kan innehlla mer mineraler eller organiskt material n isen p resten av ytan.[20]
Illustration av hur Haumea kan tnkas se ut utifrn vad man vet idag.
Annons
Annons
2. Makemake
Makemake och dess mne fotograferade 2015 av Hubble. Mnen syns som en prick precis ovanfr dvrgplaneten.
Upptckt: Makemake upptcktes 2005.[21] Namnet uttalas "mah-kee-mah-kee".[23]
Plats: Makemake ligger i Kuiperbltet och i genomsnitt nst lngst ut av dvrgplaneterna.[21] Makemake rr sig i en kraftigt elliptisk omloppsbana p ett avstnd av cirka 38 till 53 AE frn solen, och banan lutar 29° mot ekliptikan.[22]
Rotations- och omloppstid: Makemake snurrar ett varv runt sin egen axel p drygt 22 timmar och ett varv runt solen p 305 r.[21]
Storlek: Makemake tros ha en diameter p ngonstans runt 140 mil.[21]
Mne: Man har upptckt en mne runt Makemake.[21] Mnen har n s lnge smeknamnet MK 2 och den tros vara omkring 16 mil i diameter.[21] MK 2:s yta r svart som kol, vilket kan bero p att mnens gravitation r fr svag fr att hlla kvar is p ytan.[23]
Bestndsdelar: Man vet vldigt lite om vad Makemake bestr av.[21] Dvrgplaneten verkar ha en rdbrun frg och forskare har upptckt fryst metan och etan p dess yta.[21] Det r mjligt att Makemake kan utveckla en vldigt tunn atmosfr av kvve nr dvrgplaneten r som nrmast solen.[21]
Upptckt: Makemake upptcktes 2005.[21] Namnet uttalas "mah-kee-mah-kee".[23]
Plats: Makemake ligger i Kuiperbltet och i genomsnitt nst lngst ut av dvrgplaneterna.[21] Makemake rr sig i en kraftigt elliptisk omloppsbana p ett avstnd av cirka 38 till 53 AE frn solen, och banan lutar 29° mot ekliptikan.[22]
Rotations- och omloppstid: Makemake snurrar ett varv runt sin egen axel p drygt 22 timmar och ett varv runt solen p 305 r.[21]
Storlek: Makemake tros ha en diameter p ngonstans runt 140 mil.[21]
Mne: Man har upptckt en mne runt Makemake.[21] Mnen har n s lnge smeknamnet MK 2 och den tros vara omkring 16 mil i diameter.[21] MK 2:s yta r svart som kol, vilket kan bero p att mnens gravitation r fr svag fr att hlla kvar is p ytan.[23]
Bestndsdelar: Man vet vldigt lite om vad Makemake bestr av.[21] Dvrgplaneten verkar ha en rdbrun frg och forskare har upptckt fryst metan och etan p dess yta.[21] Det r mjligt att Makemake kan utveckla en vldigt tunn atmosfr av kvve nr dvrgplaneten r som nrmast solen.[21]
Illustration av hur Makemake kan tnkas se ut utifrn vad man vet idag. Den frusna metanen p ytan ger troligtvis Makemake en rdbrun frg.[23]
Annons
Annons
1. Eris
Eris och Dysnomia fotograferade 2006 av Hubble.
Upptckt: Eris upptcktes 2005 och troddes till en brjan vara den frsta upptckta himlakroppen utanfr Neptunus som var strre n Pluto.[1][24] P grund av sin storlek blev Eris den frmsta anledningen till en livlig debatt bland IAU:s astromer om vad som egentligen skulle definiera en planet, en debatt som 2006 ledde fram till infrandet av kategorin "dvrgplaneter" och att Pluto blev degraderad frn planet till dvrgplanet.[1] En rolig anekdot r att astronomen Mike Brown som upptckte Eris skmtsamt kallar sig "@plutokiller" p Twitter.[28] Det hnder att han fr hatmail frn folk som i skolan fick lra sig att Pluto r en planet.[29]
Plats: Eris omloppsbana strcker sig lngst ut av de fem dvrgplaneternas.[25] Banan r kraftigt elliptisk och tar Eris frn 38 AE till hela 98 AE frn solen.[25] Det sistnmnda r utanfr Kuiperbltet och inne i solsystemets nsta region – Scattered Disc – som bebos av spridda isiga himlakroppar med vldigt ovala och lutande omloppsbanor.[27] Eris bana lutar hela 44° mot ekliptikan.[25]
Rotations- och omloppstid: Ett dygn p Eris r 26 timmar, medan ett r p planeten r hela 557 jordr.[24]
Storlek: r 2015 kunde rymdsonden New Horizons mta Pluto ordentligt och bekrftade d att Pluto faktiskt var lite strre n Eris.[15] S Eris rknas idag som den nst strsta dvrgplaneten, med en diameter som tros vara cirka 233 mil,[24] att jmfra med Plutos ganska nyuppmtta 237 mil.[15] Eris tros dock vara 27 % tyngre n Pluto.[26]
Mne: Eris har en vldigt liten mne som heter Dysnomia.[24]
Bestndsdelar: Man vet vldigt lite om Eris sammansttning, men troligtvis bestr dvrgplaneten av sten, tckt av en glimrande yta av fruset kvve och metan.[24][26] Eris yta r troligtvis ett resultat av att atmosfren kondenserar och bildar frost p marken nr Eris befinner sig lngt frn solen.[26] Man tror att yttemperaturen kan variera frn -217 °C till -243 °C.[24]
Upptckt: Eris upptcktes 2005 och troddes till en brjan vara den frsta upptckta himlakroppen utanfr Neptunus som var strre n Pluto.[1][24] P grund av sin storlek blev Eris den frmsta anledningen till en livlig debatt bland IAU:s astromer om vad som egentligen skulle definiera en planet, en debatt som 2006 ledde fram till infrandet av kategorin "dvrgplaneter" och att Pluto blev degraderad frn planet till dvrgplanet.[1] En rolig anekdot r att astronomen Mike Brown som upptckte Eris skmtsamt kallar sig "@plutokiller" p Twitter.[28] Det hnder att han fr hatmail frn folk som i skolan fick lra sig att Pluto r en planet.[29]
Plats: Eris omloppsbana strcker sig lngst ut av de fem dvrgplaneternas.[25] Banan r kraftigt elliptisk och tar Eris frn 38 AE till hela 98 AE frn solen.[25] Det sistnmnda r utanfr Kuiperbltet och inne i solsystemets nsta region – Scattered Disc – som bebos av spridda isiga himlakroppar med vldigt ovala och lutande omloppsbanor.[27] Eris bana lutar hela 44° mot ekliptikan.[25]
Rotations- och omloppstid: Ett dygn p Eris r 26 timmar, medan ett r p planeten r hela 557 jordr.[24]
Storlek: r 2015 kunde rymdsonden New Horizons mta Pluto ordentligt och bekrftade d att Pluto faktiskt var lite strre n Eris.[15] S Eris rknas idag som den nst strsta dvrgplaneten, med en diameter som tros vara cirka 233 mil,[24] att jmfra med Plutos ganska nyuppmtta 237 mil.[15] Eris tros dock vara 27 % tyngre n Pluto.[26]
Mne: Eris har en vldigt liten mne som heter Dysnomia.[24]
Bestndsdelar: Man vet vldigt lite om Eris sammansttning, men troligtvis bestr dvrgplaneten av sten, tckt av en glimrande yta av fruset kvve och metan.[24][26] Eris yta r troligtvis ett resultat av att atmosfren kondenserar och bildar frost p marken nr Eris befinner sig lngt frn solen.[26] Man tror att yttemperaturen kan variera frn -217 °C till -243 °C.[24]
Illustration av Eris med fiktiva ytdetaljer. P stjrnhimlen syns solen och Dysnomia.
Annons
Annons
Referenser (och vidare lsning)
[1]
"Pluto and the Developing Landscape of Our Solar System". International Astronomical Union | IAU. Lst 17 nov 2021.
[2]
"Resolution B5" (pdf). International Astronomical Union | IAU. Lst 17 nov 2021.
[3]
"Ceres: Exploration". NASA Solar System Exploration. Uppdaterad 26 juni 2019. Lst 17 nov 2021.
[4]
"Ceres: In Depth". NASA Solar System Exploration. Uppdaterad 5 aug 2021. Lst 17 nov 2021.
[5]
"JPL Small-Body Database Lookup - 1 Ceres". NASA Jet Propulsion Laboratory. Lst 17 nov 2021.
[6]
"Ceres: By the Numbers". NASA Solar System Exploration. Lst 17 nov 2021.
[7]
"PIA22769: Last Look: Ahuna Mons on Ceres". NASA Jet Propulsion Laboratory. Publicerad 1 nov 2018. Lst 17 nov 2021.
[8]
"Dawn Identifies Age of Ceres' Brightest Area". NASA. Uppdaterad 7 aug 2017. Lst 17 nov 2021.
[9]
"New Horizons Spacecraft Displays Plutos Big Heart". NASA. Publicerad 14 juli 2015. Lst 17 nov 2021.
[10]
"Pluto: In Depth". NASA Solar System Exploration. Uppdaterad 6 aug 2021. Lst 17 nov 2021.
[11]
"15 Years Ago: New Horizons Launched to Pluto and Beyond". NASA. Publicerad 20 jan 2021. Lst 17 nov 2021.
[12]
"JPL Small-Body Database Lookup - 134340 Pluto". NASA Jet Propulsion Laboratory. Lst 17 nov 2021.
[13]
"StarChild Question of the Month for January 1999". StarChild: A Learning Center for Young Astronomers - NASA. Lst 17 nov 2021.
[14]
"The Plane of the Ecliptic". NASA. Publicerad 23 mars 2008. Lst 17 nov 2021.
[15]
"How Big Is Pluto? New Horizons Settles Decades-Long Debate". NASA. Publicerad 13 juli 2015. Lst 17 nov 2021.
[16]
"Pluto Moons: In Depth". NASA. Uppdaterad 19 dec 2019. Lst 17 nov 2021.
[17]
"Pluto Paints its Largest Moon Red". NASA. Publicerad 14 sep 2016. Lst 17 nov 2021.
[18]
"Haumea: In Depth". NASA Solar System Exploration. Uppdaterad 6 aug 2021. Lst 17 nov 2021.
[19]
"JPL Small-Body Database Lookup - 136108 Haumea". NASA Jet Propulsion Laboratory. Lst 17 nov 2021.
[20]
"Haumea: Fast-Spinning Dwarf Planet". Space.com. Publicerad 25 jan 2018. Lst 17 nov 2021.
[21]
"Makemake: In Depth". NASA Solar System Exploration. Uppdaterad 6 aug 2021. Lst 17 nov 2021.
[22]
"JPL Small-Body Database Lookup - 136473 Makemake". NASA Jet Propulsion Laboratory. Lst 17 nov 2021.
[23]
"Makemake: Discovery, Orbit & Characteristics". Space.com. Publicerad 2 maj 2016. Lst 17 nov 2021.
[24]
"Eris: In depth". NASA Solar System Exploration. Uppdaterad 6 aug 2021. Lst 17 nov 2021.
[25]
"JPL Small-Body Database Lookup - 136199 Eris". NASA Jet Propulsion Laboratory. Lst 17 nov 2021.
[26]
"Dwarf Planet Eris is 'Almost Perfect' Pluto Twin". Space.com. Publicerad 26 okt 2011. Lst 17 nov 2021.
[27]
"Kuiper Belt: In Depth". NASA Solar System Exploration. Uppdaterad 17 nov 2021. Lst 17 nov 2021.
[28]
"Q&A: The Pluto Killer who thinks hes found the true ninth planet". The Washington Post. Publicerad 20 jan 2016. Lst 17 nov 2021.
[29]
"Man who 'killed Pluto' has no regrets". BBC. Publicerad 14 juli 2015. Lst 17 nov 2021.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Mnniskan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden
