Hindens rev i Vänern

Hindens rev börjar någon mil från Lidköping och sticker 5 km ut i Vänern. Som mest är udden 21 m hög, medan den för det mesta bara är 25-100 m bred.^[1] Där udden slutar fortsätter revet under ytan. Revet kommer sedan upp på andra sidan Vänern i form av Hjortens udde (vilken ser ut som en vanlig udde).

Hindens rev bildades för cirka 10 000 år sedan i samband med att inlandsisen som låg över Sverige smälte.^[1] Inlandsisen drog sig norrut, men under några århundraden gick smältningen trögt. I perioder låg därför inlandsisens kant stilla tvärs över Sverige, bland annat där Hindens rev ligger idag. Inlandsisen innehöll stora mängder sten, grus och sand, och detta så kallade morän avsattes längs med isen kant av bland annat smältvattnet.^[2] Ibland gjorde inlandsisen en framryckning och sköt det avsatta materialet framför sig som en bulldozer.^[2] Denna så kallade israndbildning gjorde att vi idag har vad som kallas den mellansvenska israndzonen – en samling avlånga stenhögar som går tvärs över Norden. Dessa avlånga stenhögar som dumpats vid inlandsisen yttre kant kallas ändmoräner. Hindens rev är kanske den tydligaste av ändmoränerna i den mellansvenska israndzonen. Ändmoräner kan bli särskilt synliga vid kuster, där deras något högre höjd jämfört med det omgivande landskapet framträder tydligare.

För den som vill vandra ut på Hindens rev finns en stig som börjar vid en parkeringsplats och fortsätter 4 km till uddens spets. Längs stigen kan man se hur naturen på uddens torra, vindpinade sydsida skiljer sig från naturen på uddens fuktigare nordsida.^[3] I undantagsfall, när det är riktigt mycket högvatten, kan Hindens rev skäras av och förvandlas till en rad småöar som då kallas Killingarna.^[3] På översta bilderna skymtas Båken som är ett gammalt fyrliknande sjömärke.