Den elektriska enhjulingen

Detta säteslösa hjul styrs i stort sett genom att man lutar sig åt olika håll. Manicken fungerar ungefär som en Segway utan handtag. När man sätter på en elektrisk enhjuling aktiveras ett stabiliserande gyroskop som håller hjulet upprätt i färdriktingen. Sedan gäller det att kliva upp på hjulet samtidigt som man sätter lite fart framåt, för precis som på en cykel är det nästintill omöjligt att balansera på en elektrisk enhjuling stillståendes. Fördelar man vikten på fotstöden framåt, genom att luta sig framåt, åker hjulet famåt. Lägger man vikten på hälarna bromsar man och börjar slutligen åka baklänges om man klarar av det. Lägger man vikten på höger fot svänger hjulet åt höger, och tvärtom åt vänster (motsatsen mot skidor alltså).

Det krävs lite inlärning innan kroppen lär sig och man i bästa fall blir "ett med hjulet". Hjälm med hakskydd plus andra skydd rekommenderas! För om elmotorn i värsta fall lägger av under färd – en fruktad företeelse som kallas för en "cutoff" – ja då slutar gyroskopet att fungera.

När man exempelvis ska åka buss eller tåg stänger man av hjulet och bär det som en väska, eller fäller upp ett handtag och rullar hjulet som en rullväska, beroende på modell.

Den elektriska enhjulingen kallas ibland airwheel eller solowheel, men detta är egentligen namn på tillverkare.^[1][2] De mest kända modellerna idag kommer från tillverkare som Inmotion, King Song, Gotway och Ninebot.

I Sverige klassas en elektrisk enhjuling som en cykel och ska därför följa samma regler som för en sådan.^[3] Men om din elektriska enhjuling går fortare än 20 km/h – då får du bara hålla dig inom inhägnat område.^[3]