De regnbågsfärgade pärlemormolnen

Vid gryning eller solnedgång, när solen befinner sig precis under horisonten, kan den lysa på molnens undersida. Pärlemormoln har en unik komposition som gör att de då sprider solljuset i regnbågens alla färger – och glimrar likt pärlemor.

Pärlemormoln består av flytande eller fryst vatten och ibland också svavel- och salpetersyra.^[1] De bildas högt upp i atmosfären, på 20-30 km höjd, vilket är dubbelt så högt upp som vanliga moln.^[1]

Pärlemormoln bildas vanligen där det är riktigt kallt. Därför är de vanligast på mycket höga breddgrader, som i Antarktis, men har man tur kan man få se pärlemormoln även i Sverige.^[1]

För att dessa moln ska få en riktig fin regnbågsfärg krävs att alla droppar i molnet är lika stora. Då sprids nämligen ljuset ungefär likadant för varje våglängd, vilket gör att solljuset separerar sig i olika färger.^[1] Om molndropparna har olika storlek blir regnbågseffekten inte lika tydlig.^[1]

Eftersom molnens färger skiftar när deras vinkel mot solen eller betraktaren ändras, glimrar de likt pärlemor. Denna effekt kallas irisering.

Det är värt att spana på himlen efter dessa regnbågsfärger. För det är inte bara pärlemormoln som på detta sätt kan skapa regnbågsfärger, utan alla moln som har en gynnsam sammansättning (se nedersta bilden).